Poliserna från den populärare SVT-serien ”Tunna blå linjen”. Amanda Jansson, Oscar Töringe och Gizem Erdogan i mitten på bilden. De har samtliga gått på Fridhems folkhögskola. Foto: Carolina Romare
Till startsidan
Porträtt Oscar Töringe slog igenom stort i rollen som polis i ”Tunna blå linjen”. I höst påbörjar han inspelningen av säsong två i serien där vi fått möta rå kriminalitet men också varma känslor. Och han lyfter fram utbildningen på Fridhems folkhögskola som ett fundament för sina gestaltningar på film och teater.
Det är fullt med poliser vid Årsta gård i södra Stockholm. Från bussfönstret kan jag se att det bara handlar om en fartkontroll. Två hållplatser senare kliver jag av för att träffa Oscar Töringe på torget. Han har blivit känd som hela Sveriges favoritpolis i rollen som Magnus i SVT-serien Tunna blå linjen. Håret har växt ut lite sen jag såg honom i tv-rutan och solbrillorna och snuset sitter stadigt när vi slår oss ner på ett utefik i solskenet.
– Jo, jag har lite längre hår. Det passar för den roll som jag gör nu, säger Oscar Töringe och samlar ihop några smulor från en croissant.
Yrke: Skådespelare.
Gör på fritiden: Är med min familj, gör utflykter till Nacka-reservatet, träffar vänner, kollar på Malmö FF:s fotbollsmatcher.
Aktuell: Spelar in säsong två av ”Tunna blå linjen”.
Läser nu: ”Kalmars jägarinnor” av Tove Folkesson. Har startat en bokklubb med tre vänner från Fridhems folkhögskola.
Aktuell: Spelar in säsong två av ”Tunna blå linjen”. Nominerad till TV-priset Kristallen.
Nu arbetar han med en långfilm, ”Comedy Queen”. Den handlar om en pappa och en dotter och deras sorgeprocess efter att mamman har tagit livet av sig.
– Den är väldigt fin och det blir nog bra. Jag spelar pappan och Sigrid Jonsson dottern. Hon vill inte bli som mamman. Som kontrast till sorgen vill hon börja med stand up comedy. Samtidigt försöker jag få henne att möta och ta in sorgen.
I höst är det dags för 37-årige Oscar Töringe att åter ta på sig polisuniformen i rollen som Magnus i ”Tunna blå linjen”. Inspelningarna inleds då för säsong två av serien om poliserna i ett både brutalt och kärleksfullt Malmö. I den första säsongen skildrades gängkriminalitet, kåranda inom polisen, mäns våld mot kvinnor men också varma samtal med A-lagare och inte minst relationen mellan Magnus och hans kollega Sara som spelas av Amanda Jansson.
Poliserna från den populärare SVT-serien ”Tunna blå linjen”. Amanda Jansson, Oscar Töringe och Gizem Erdogan i mitten på bilden. De har samtliga gått på Fridhems folkhögskola. Foto: Carolina Romare
Tre personer med bärande roller i serien har gått på teaterlinjen på Fridhems folkhögskola i Svalöv. Det är förutom Oscar Töringe och Amanda Jansson även Gizem Erdogan som spelar Leah. Oscar Töringe är inte så förvånad över det utfallet. Många från Fridhems folkhögskola har tagit sig vidare inom film och teater. Och utbildningen där har betytt väldigt mycket för hans karriär.
– Det mesta som jag kan om teater har jag lärt mig på Fridhem. Det var där som jag lärde mig teaterns A B C. Hur man bryter ner ett manus, hur man jobbar kollektivt, teaterns roll i samhället. Det kollektiva arbetet inom film och teater fick vi lära oss där. Det är nog mycket därför som det har gått så bra för många av oss, säger Oscar Töringe med eftertryck.
Det kollektiva ser han lite som en kontrast i en många gånger individualistisk bransch där många själva vill glänsa på scenen eller på film.
– Vissa saker i branschen kan vara ganska sunkiga, det kan vara vassa armbågar. I den världen har nog många av oss från Fridhem det kollektiva tänket djupt rotat i oss. Att kunna släppa sitt ego och jobba för att den stora bilden alltid kommer i första rummet, säger Oscar Töringe.
Poliserna från den populärare SVT-serien ”Tunna blå linjen”. Amanda Jansson, Oscar Töringe och Gizem Erdogan i mitten på bilden. De har samtliga gått på Fridhems folkhögskola. Foto: Carolina Romare
På Fridhems folkhögskola träffade han sin fru Rakel Benér. Hon är också etablerad skådespelare och har främst synts på olika teaterscener.
De har nu bott tolv år i Stockholm och fått tre barn. Men känslomässigt hemma är fortfarande Lund och Malmö för Oscar Töringe. Han är uppväxt i Lund och har i flera år bott i Malmö. Han tror att ”Tunna blå linjen” kan ge Malmökritiker vatten på sin kvarn när det gäller att förknippa staden med brottslighet.
– Det blir lite av växtvärk när en stad växer snabbt. Jag tycker att vi i serien också får till det vackra med Malmö.
Ett tecken på intresset för staden är att det efter serien har arrangerats vandringar till olika stadsdelar.
– Jag tror att malmöiterna har tagit serien till sig. Och det är viktigt för mig.
Oscar Töringe är uppväxt i vad man kan
kalla en kulturfamilj. Pappan är skådespelare och mamman författare. Han har dock aldrig känt någon press att gå i deras fotspår utan har fritt fått välja väg.
– Min pappa pressades däremot av min farfar att inte bli skådespelare. Kanske var det därför som han inte ville styra mig i någon riktning. Men nu har pappa och jag spelat ihop och det har varit roligt.
Oscar Töringe blev klar på Fridhems folkhögskola år 2007. Fyra år senare började han på Teaterhögskolan i Stockholm, även känd som scenskolan.
– Utan min folkhögskoleutbildning hade jag inte kunnat tillgodose mig teaterhögskolan på samma sätt. Jag hade nog blivit ganska vilsen som skådespelare utan den grunden. Men komplementet känns bra och det var på scenskolan som jag fick finslipa mina instrument, som man säger. Men hade jag bara fått välja en av utbildningarna så hade jag valt Fridhem.
Oscar Töringe är inte helt överraskad att serien ”Tunna blå linjen” fick så bra gensomlag och höga tittarsiffror. Det första avsnittet har setts av nästan 2,4 miljoner tittare. ”Aldrig någonsin har en dramaserie haft ett sådant genomslag”, skriver SVT i ett pressmeddelande från mars i år.
– Det var en bra stämning när vi spelade in serien. Men att tittarsiffrorna blev så höga är så klart lite överraskande med tanke på den konkurrens som finns i dagens mediala värld.
Han tror att serien kan ha bidragit till att öka intresset för polisyrket, trots att den speglar mycket misär.
– Jag har fått kommentarer om att yrket verkar hemskt men det är ännu fler som har varit positivt inställda till att kanske vilja bli polis. Jag tror att många lockas av den sociala delen i yrket.
I den research som vi gjorde fick vi en inblick i hur många som är beroende av de mänskliga mötena med polisen. Den enda kontakten en del har med en annan människa är när en polis lyfter upp dem när de ramlat på fyllan eller i andra situationer.
Karaktären Magnus kan beskrivas som lite fyrkantig, smått främlingsfientlig och halvmacho med en cynisk blick. Delvis kategoriserande.
– Mycket av hans syn och livsåskådning är långt ifrån mig. Men i grunden vill nog Magnus väl och han har ett gott hjärta. I serien är han lite av en symbol för att det är tärande att arbeta i en hård miljö.
I mötet med Sara tvingas Magnus ifrågasätta mycket av det han står för.
– Komplexiteten att kunna få in både en hård maffiaboss som Tony Sopranos och en kärleksfull pappa i en gestaltning är inte det lättaste. Men det är det man eftersträvar i det här jobbet, säger Oscar Töringe.
Som skådespelare är Oscar Töringe van att få recensioner och omdömen direkt av publiken efter en teaterföreställning. Att bli känd över en natt var han inte beredd på. Han har blivit överöst av beröm i sociala medier och omskriven i flera artiklar, till exempel som kvinnornas favorit i kvällspressen.
– Det är svårt att förhålla sig till all uppmärksamhet. Men visst det är kul och samtidigt lite generande.
Oscar Töringe har haft många roller i olika tv-serier och filmer på senare tid. Några exempel är ”Atlantic Crossing”, ”Min pappa Marianne” och ”Top Dog”. Att jobba med film har gått förhållandevis bra att kombinera med familjelivet.
– Även om det är ett pussel så är det lättare att få till när man filmar. Att jobba med teater är mer slit. Man står ofta på scenen varje kväll. Men jag saknar teatern och vill ha en fot i varje värld, med film och teater. Och jag hoppas att teatern kommer igång när pandemin klingar av.
Oscar Töringe var 22 år när han började på Fridhems folkhögskola. Han visste inte då att han ville satsa hundra procent på att bli skådespelare. Men insikten och målet kom ganska snart.
– Efter ett par månader så var det teaterkärlek. Jag var ganska grön när jag började, hade bara hållit på lite på Lilla teatern i Lund och på Malmö amatörteaterforum.
Läraren Morgan Andersson, som var med och startade teaterlinjen, har gjort intryck.
– Han var fundamentalt viktig. En glädjespridare som också var väldigt kunnig. En eldsjäl i dess rätta bemärkelse, säger Oscar Töringe innan han hjälper cafépersonalen att jaga iväg en stor fågel som är närgången mot gästerna i jakt på deras fikabröd.
Nyheter 150-årsjubileum på Grebbestads folkhögskola! Under jubileet möts nuvarande och tidigare deltagare i samtal om skolans betydelse, där folkbildning och folkhögskolans roll blir tydlig.
Krönika Jag lärde mig det periodiska systemet på folkhögskola. Kemi som jag hatade underhögstadiet – plötsligt älskade jag det! Är det inte typiskt folkhögskola så säg? skriver Marina Mannbrink Lind, gästkrönikör på Folkhögskolan.
Nyheter Långtidsarbetslösa ska få gå dubbla tiden på folkhögskola för att stärka sina chanser på arbetsmarknaden, föreslår Liberalerna.
Nyhet Regeringen vill satsa totalt 120 miljoner kronor, uppdelat på tre år, på språkstärkande insatser vid folkhögskolor, från och med 2026.
Nyhet Trots folkhögskolans bidrag till samhället och höga resultat uteblir satsningarna i regeringens budget för 2026. I stället satsar regeringen på yrkeshögskolan. Ytterst bekymmersamt, konstaterar OFI:s Annica Wallenborg och Sofia Magnusson.
Ny rapport En ny rapport från Folkbildningsrådet visar att folkhögskollärare i stort är nöjda med sitt arbete, men kritiska till låga löner och osäkra anställningar.
Nyheter Nästa år startar Ädelfors folkhögskola en hundskötarutbildning för personer med intellektuell funktionsnedsättning.
Nyheter Släcka bränder, träna livräddning och skära upp bilar. En unik satsning tar form på Hjälmared folkhögskola. Här erbjuder man en profil i räddningstjänst, där praktiska övningar blandas med undervisning på brandstationen i Alingsås.
Krönika Vi vet att samhället behöver vård, trygghet och utbildning. Men vad vi alltför sällan pratar om är det som gör livet rikt: skapandet, skriver Anna-Karin Hallonsten, redaktör.
Nyhet Konkursen slog ut skolan, men inte utbildningarna. Tack vare nya huvudmän och lokalt stöd fortlever Musikteaterskolan och undersköterskeutbildningen.
Nyhet Nästa år införs nya villkor för distanskurser. Men hur påverkar det folkhögskolornas verksamhet? Folkbildningsrådets Karin Gustavsson ger svar på tal.
Reportage I ett decennium har vuxna med intellektuell funktionsnedsättning fått digitala färdigheter för att kunna ta större plats i samhället.
Krönika ”Folkhögskolan är en motkraft i dagens polariserade samhälle.”
Krönika Gym, nybakad kaka och folkhögskola är lika med demokrati, och sommarlov.
Nyhet Jörgen Stridh: Nu börjar vårt arbete med att undersöka om vi kan flytta till en annan folkhögskola.
Forskning Vad är det som styr hur musiklinjernas utbildningar formas och utvecklas? Det har forskaren Julia Eckerstein tittat närmare på.
Reportage På animationsutbildningen på Sörängens folkhögskola i Nässjö smids det stora planer.
Krönika Vad händer när ungdomar och pensionärer pluggar sida vid sida? På Bromma folkhögskola är det inte bara möjligt – det är vardag, berättar läraren Sara Silfverskiöld.
Så gjorde vi Om alla ska kunna vara en del av samhället krävs det krafttag, annars riskerar många personer med funktionsnedsättning att falla mellan stolarna.
Nyhet Markaryds folkhögskola har begärt sig själv i konkurs. Styrelsen såg ingen annan utväg.
Samhälle Riksdagspartierna ger svar på frågan om folkhögskolans betydelse och hur de vill bidra till att säkra skolformen.
Porträtt Musikern och fiolläraren Adrian Jones på Malugns folkhögskola hyllar njutningen och lusten. Och trögheten.
Krönika Folkhögskolan måste bjuda in alla politiker, oavsett parti eller beslutsnivå. Tidö-laget måste med egna ögon se den verksamhet som de ska besluta om, skriver Benton Wolgers.
Nyhet Ambitionen med Åsa folkhögskolas debutfestival Åsadalen var att mötas bortom debatt. Alla röster fick komma till tals, från höger till vänster. Målet med den återkommande festivalen är en folkbildande fest där lokala politiker, deltagare och namnkunniga röster i samhällsdebatten deltar.
Nyhet Hellidens folkhögskola har brottats med ett underskott på 4,3 miljoner och Sommenbygdens folkhögskola har varit nära konkurs. Efter tuffa åtgärder har båda skolorna lyckats vända den negativa utvecklingen.
Ledare Vi lever i den politiska hållhakarnas tid. Med utgångspunkt i Norden har vi en demokratisk infrastruktur som blir än viktigare att stå upp för, skriver Tomas Rosengren, ordförande Sveriges Lärare Folkhögskolan.
Nyhet Signild Håkansson har varit en del av folkhögskolan i över 50 år och ser hur den fortfarande bygger på idéerna från 1868, att ge människor verktyg att växa och delta i samhället.
Nyhet För 350 år sedan avrättades 62 personer för häxeri. Nu hålls en minnesdag för att hedra både dåtidens och nutidens offer för ryktesspridning.
Debatt Musikutbildningen på Wiks folkhögskola onödig. Så uttrycker sig sverigedemokraten Jonathan Othén i en film i sociala medier. Musikerförbundet ger svar på tal.
Nyhet Efter bidragsfusk och ett återbetalningskrav på 6 miljoner kronor läggs Albins folkhögskola i Landskrona ner.
Reportage Att sätta studieomdömen är komplext. På Birkagårdens folkhögskola strävar lärarna efter en samlad bild av varje deltagares utveckling, med hjälp av diskussioner, konferenser och nära pedagogiska relationer.
Nyhet Fyra dagar efter påve Franciskus död invigde Sverige äldsta katolska folkhögskola, S:ta Birgittas, sina nya lokaler i Älvsjö.
Krönika Linda Häntak om känslan av att ha förlorat fighten mot livets alla mätstickor.
Forskning Nu har de tolv första studenterna vid forskarskolan tagit en licentiatexamen.
Krönika Lärande sker inte bara i skolan – det formas i livet, kulturen och i mötet med andra, skriver Anna-Karin Hallonsten, redaktör på Folkhögskolan.
Budget Regeringen har återigen valt att bortse från Sveriges folkhögskolor. Det framgår i vårändringsbudgeten som presenterades den 15 april.
Så gjorde vi Det politiska engagemanget har ökat på Åsa folkhögskola sedan Morgan Hammarlund drog igång Demokratipatrullen.
Ledare "Krasst sett finns det ingen lärarlegitimation som har bäring i folkhögskolan." Det skriver Tomas Rosengren, ordförande för Sveriges Lärare Folkhögskola.
Nyhet Västerbottens folkhögskola gör något ovanligt: reklam för sig själv med hjälp av humoristiska filmer.
Forskning Folkhögskolan kan bidra till att öppna musiklivet för fler. För dagens musikvärld är extremt ojämlik, enligt forskarna.
Debatt Det är inte rimligt att folkhögskolor i välmående områden klarar sig medan skolor i förorter och glesbygden monteras ner. Det skriver Ellie Cijvat, Kinna Skoglund och Kristina Lugo Méndez.
Nedskärningar Personer med funktionsnedsättning är de som drabbas mest av dagens nedskärningar i folkhögskolan, på grund av kraftigt minskade stödresurser.
Politik Sverigedemokraterna visade upp sin bästa sida på Marieborgs folkhögskola förra veckan, men gav få svar.
Budget Folkbildningsrådet begär 277 miljoner kronor i permanent stöd för att kunna möta samhällets växande behov inom utbildning och arbetsmarknad.
Nyhet Allt fler folkhögskolor erbjuder kurser för socialpedagoger. Det berättar Charlie Sanrell, ordförande i branschorganisationen för utbildningarna.
Porträtt Nu syns Charlotta Björck både i Mello-cirkusens efterfestprogram och i dokumentären ”Jag ska bara gråta lite först”. Hon anser att två saker borde vara obligatoriska i livets utbildning: Att arbeta inom vården och att gå på folkhögskola.
Krönika Krönikören Hans Carstensen, om sina första distanskurser, för 20 år sedan.
Så gjorde vi Många folkhögskolor har som mål att skapa kursöverskridande möten. På June folkhögskola har man lyckats.
Reportage På Sigtuna folkhögskola utbildas socialpedagoger som rustas för att kunna möta unga med psykisk ohälsa.
Ledare ”Vi glömmer lätt att demokratin är ett hantverk som kräver mer av dig i form av att förstå samhället som ett ’vi’ som vi ska få att fungera tillsammans”, skriver Tomas Rosengren.