Nya distanskrav kritiseras: ”Helt befängt”

Från och med i år gäller nya regler för distansundervisning enligt beslut av Folkbildningsrådets styrelse. Ett villkor är att minst hälften av undervisningstiden ska ske i sammanhållen grupp. Det kan vara genom fysisk träff eller digitalt. 

En farhåga är att flera personer stängs ute från kurser på folkhögskola då de inte kan binda upp sin tid.

Mats Lundborg, rektor på Biskops Arnö Folkhögskola, har tillsammans med skolans styrelse lämnat en skrivelse till Folkbildningsrådet. Rubriken på skrivelsen är ”Gör om gör rätt - det här blev inte så bra”.  

– De nya direktiven är egentligen inga villkor för distansundervisning utan det blir fjärrundervisning. Man ska planera för att alla deltagare vid samma tider ska sitta bakom datorn, säger Mats Lundborg. 

Under 2024 studerade 37 procent av landets deltagare på särskild kurs på distans. Motsvarande siffra för allmän kurs var 10 procent.

Vi fick mycket medhåll för vår skrivelse.

Mats Lundborg förklarar att kurserna på skolans skrivarkurser och konstnärliga och estetiska utbildningar på distans delvis bygger på det som individen själv producerar och som sedan diskuteras i grupp med handledning av läraren. Grupperna träffas också på skolan tre dagar per månad.

–  Deltagarna ska inte behöva sitta och skriva framför en dator när andra tittar på. Det blir helt befängt. 

Så här står det bland annat i skrivelsen, som i slutet av förra året, sändes till Folkbildningsrådet: ”Krasst uttryckt har Folkbildningsrådet formulerat ett regelverk för fjärrundervisning, inte för distansundervisning. Och det är ett grundläggande problem.” … ”Lärare och deltagare är med andra ord inte åtskilda i tid, men i rum, dvs. fjärrundervisning.”  

Många kritiska

Mats Lundborg berättar att flera rektorskollegor i landet är kritiska till de nya villkoren.

– Ett exempel är från en konferens nyligen på Hagabergs folkhögskola då vi fick mycket medhåll för vår skrivelse. Däremot har vi inte fått något svar från Folkbildningsrådet fast vi sände skrivelsen före årsskiftet.

Mats Lundborg menar att mer bunden distansundervisning kommer att stänga ute flera grupper från att studera på folkhögskola. 

– Det finns deltagare på Sis-hem med vårdprogram, deltagare som kombinerar arbete med studier, deltagare med barn som inte kan flytta och så vidare. Att läsa på distans innebär att man i stor utsträckning kan planera sin tid för när man kan studera.

Tror du att de här nya villkoren kommer att dras tillbaka?

– Jag förväntar mig det. Folkbildningsrådet har nu förslaget om nya villkor för statsbidrag ute på remiss. Där ingår skrivningen om distansundervisning. Så det finns möjlighet att yttra sig. Det är orimligt med den här definitionen på distansundervisning när det handlar om fjärrundervisning. Folkbildningsrådet måste ha örat mot marken.  

Kan man inte ha fjärrundervisning?

– Jo men då kan vi inte erbjuda distansundervisning och kalla det för något som det inte är. Vill man att folkhögskolan ska erbjuda både fjärrundervisning och distansundervisning så måsta man stipulera olika villkor för statsbidrag för de två formerna.

Måste planera om

I de tidigare villkoren stod det att en kurs på heltid i genomsnitt ska ha fyra timmar schemalagd och lärarledd tid per dag. Syftet med de nya villkoren är att säkra kvalitet och utbildningens pedagogiska särart, förklarade Folkbildningsrådet när beslutet togs förra året. Utöver att halva undervisningstiden ska ske i sammanhållen grupp ska undervisningstiden på distanskurser vara samma som för kurser på plats. Deltagare som läser på distans ska även inkluderas i kursöverskridande samarbeten.

Så här sa projektledaren Karin Gustavsson, i en tidigare artikel i tidningen Folkhögskolan:

– Det är möjligt att vissa kurser inte längre är genomförbara om de bygger på att deltagare studerar helt på egen hand hemma. Och vissa kurser kommer att behöva ändra sitt upplägg.

Louise Malmström undervisar på kursen ”Skriv din livsberättelse” på Marieborgs folkhögskola. Kursen är halvtid på distans. De nya villkoren har betytt att kursen har fått stuvas om en del. 

– Deltagarna har haft skriftlig respons till stor del där de kommenterar varandras texter men det har vi lagt om till mer muntlig respons. För oss blir det lite dumt då många som söker har annat på sidan av den här kursen. Därför behöver vi ha de digitala träffarna på helger eller sena kvällar. Dessutom har vi våra skolförlagda träffar på helgerna. Mycket av jobbet är att formulera texter så då skulle det kännas lite krystat att sitta tillsammans digitalt, säger hon.

Drabbar hemmakämpare

Louise Malmström är även ansvarig för folkhögskollärarutbildningen vid Linköpings universitet. Här har hon fått en del respons från studenter, som arbetar som lärare på folkhögskolor.

– Några lärare berättar att de nya reglerna drabbar hemmakämpare. En del i den gruppen har social fobi och har vågat ta steget till studier just för att det inledningsvis inte krävs så mycket social interaktion i grupp. Nu riskerar de att stängas ute.

Hon vill inte bestämt säga om det vore bättre att återgå till de tidigare villkoren för distansundervisning.

– Jag kan tänka mig att de förändrade villkoren bland annat kommit till för att en del kurser inte har skötts ordentligt och inte levt upp till kvalitet och den tid som en kurs bör ha. Samtidigt är det dumt att förändra ett flexibelt system som fungerar för alla som tar ansvar. Det borde finnas mer tillit. 

LÄS MER:

Nya distansvillkor ska stärka lärandet