Nedläggningar leder till höjt stöd för folkhögskolor
Att långsiktigt öka organisationsbidraget ger skolorna bättre förutsättningar för stabilitet och planering, säger Jan Jonsson på Folkbildningsrådet. Foto Stock adobe.
Nyheter När Albins folkhögskola och Markaryds folkhögskola avvecklas väljer Folkbildningsrådet att omfördela resurserna. Medlen ska stärka alla folkhögskolor genom ett höjt organisationsbidrag.
År 2025 blir ett förändringens år för folkhögskolesektorn. Markaryds folkhögskola har redan tvingats stänga efter en konkurs, och vid årsskiftet 2025/2026 avslutar även Albins folkhögskola sin verksamhet. Nu har Folkbildningsrådet beslutat att de medel som frigörs när skolornas statsbidrag upphör förs över till det ordinarie organisationsbidraget, med start den 1 januari 2027.
Pengarna ska fördelas jämnt till de drygt 150 folkhögskolor som finns kvar, för att ge ekonomiskt stöd i en pressad tid. Jan Jonsson, enhetschef för statsbidrag till folkhögskolor på Folkbildningsrådet, kommenterar beslutet i ett pressmeddelande:
– Folkhögskolorna har länge haft en pressad ekonomi eftersom statsbidraget inte räknats upp i takt med kostnadsutvecklingen. Att långsiktigt öka organisationsbidraget ger skolorna bättre förutsättningar för en organisatorisk stabilitet och planering. Beslutet innebär också att skolorna själva kan avgöra hur de ska använda medlen för att de ska göra mest nytta, säger Jan Jonsson, enhetschef för statsbidrag till folkhögskolor, säger Jan Jonsson.
Två konkurser
Markaryds folkhögskola gick i konkurs i maj i år. Skolan har haft stora ekonomiska problem under ungefär 2,5 år, till stor del på grund av att statsbidragen till folkhögskolor varit för låga, berättade Yngve Sunesson, ordförande i stiftelsen Markaryds folkhögskola i en artikel i Folkhögskolan.
Albins folkhögskola lades ner efter en granskning av Folkbildningsrådet. Skolan anklagades för bidragsfusk och brister i arbetsmiljön, vilket ledde till konkurs. Man hade inte möjlighet att betala återbetalningskravet på 6 miljoner kronor.
I Folkbildningsrådets pressmeddelande framgår även att styrelsen redan har beslutat att studerande vid de konkursdrabbade skolorna ska kunna fortsätta sina studier vid andra folkhögskolor, för att säkerställa att ingen deltagare lämnas utan möjlighet att avsluta sin utbildning. Detta möjliggörs genom ett särskilt, tidsbegränsat statsbidrag.
Därför lades Albins och Markaryds folkhögskola ner
Markaryds folkhögskola
- Skolan har haft stora ekonomiska problem under ungefär 2,5 år, till stor del på grund av att statsbidragen till folkhögskolor varit för låga.
- Vid årsskiftet 2022/2023 togs bidraget för särskilda yrkesinriktade kurser bort. Det medförde att vissa deltagare kostade skolan pengar utan att motsvarande intäkter fanns. Samtidigt försvann etableringskurserna för nyanlända – en verksamhet som tidigare bidragit ekonomiskt – helt under 2023.
- För att försöka vända situationen reducerade skolan antalet tjänster från 18 till 12. Trots detta räckte inte åtgärderna. De var också tvungna att skära ned på vissa utbildningar, till exempel lärarassistentutbildningen, när efterfrågan inte uppfylldes av kommunerna.
- Skolan försökte få stöd från kommunen eller sälja en fastighet för att förbättra ekonomin, men dessa processer tog för lång tid och hjälpte inte i tid.
- När de till sist inte kunde betala löner till personalen var konkursen tyvärr den enda utvägen för styrelsen.
- Trots konkursen lever två av skolans utbildningar vidare och fortsätter som planerat under höstterminen – nu med nya huvudmän. Musikteaterskolan i Bjärnum, tidigare en filial till Markaryds folkhögskola, tas över av Eslövs folkhögskola. . Litorina folkhögskola nyanställt de två lärare som tidigare ansvarade för undersköterskeutbildningen i Markaryd. Och Sundsgårdens folkhögskola tar över ansvaret för att slutföra undersköterskeutbildningen.
Albins folkhögskola
- Skolan granskades av Folkbildningsrådet för bidragsfusk och brister i arbetsmiljön. Myndigheten krävde att skolan skulle återbetala 6 miljoner kronor i felaktigt erhållna statsbidrag.
- Man hade rapporterat deltagarantal eller kursomfattning som inte stämde, raderat närvarolistor och saknade underlag för att styrka att kurser bedrivits enligt bidragsvillkoren.
- Personal har vittnat om hög arbetsbelastning, bristande arbetsmiljö, många sjukskrivningar och ombyten av rektorer.
- Ekonomiskt blev situationen ohållbar på grund av återbetalningskravet, vilket ledde till att föreningen som driver skolan beslutade om en ”avveckling” snarare än konkurs.
Källa: Tidningen Folkhögskolan.
LÄS MER:
Flera års fusk i miljonklassen på folkhögskola
Markaryds folkhögskola i konkurs
Två utbildningar överlever Markaryds konkurs
