Nedläggning stoppas – deltagare kan andas ut
Deltagaren Laticha Leronius får gå kvar på Lycksele folkhögskola. Foto: Privat och Stock adobe.
Nyheter
Folkhögskoleutbildningarna i Lycksele och Vindeln får nytt hopp. Nedläggningarna pausas efter politisk vändning.
– Vi hoppas att processen ska leda till hållbara lösningar inför kommande verksamhetsår, säger Jamal Mouneimne (S), ordförande för folkhögskolestyrelsen.
Västerbottens folkhögskolas filialer i Lycksele och Vindeln såg länge ut att gå en mörk framtid till mötes. Ett förslag om att avveckla allmän kurs och lärarassistentutbildningen riskerade att göra det svårt för omkring 40 deltagare att fullfölja sina studier, men nu
står det klart att frågan får en ny runda – ärendet återremitteras och förslaget om nedläggning skjuts upp.
Tidningen Folkhögskolan talade med folkhögskolechefen Anna Almroth Sjödin före beslutet, då framtiden fortfarande var oviss.
– Vi har försökt behålla kvaliteten med mindre pengar, men det tippade över när den senaste neddragningen kom, sa hon då.
Orealistiska lösningar
När planerna på nedläggning blev kända väckte det stark oro bland deltagarna som tog initiativ till en namninsamling som resulterade i drygt 500 namn. Laticha Leronius, som studerar allmän kurs i Lycksele, beskrev då för tidningen Folkhögskolan hur ett avbrott skulle slå undan benen på henne och många andra.
– Det här påverkar våra möjligheter att fortsätta ut i livet. Om man lägger ner utbildningen blir det väldigt svårt att börja om på nytt, sa hon då.
För flera deltagare skulle ett nedläggningsbeslut innebära att de behövde åka buss till Umeå varje dag, fyra timmar tur och retur, eller försöka studera på distans – alternativ som för många inte var realistiska, enligt deltagaren Laticha Leronius.
Hållbara ekonomiska lösningar
I ett pressmeddelande betonar Jamal Mouneimne (S), ordförande för folkhögskolestyrelsen, att återremissen innebär att man vill säkra möjligheterna för en långsiktigt hållbar verksamhet.
– Att beslutet återremitteras ger oss möjlighet att föra en fördjupad dialog om de ekonomiska förutsättningarna för folkhögskoleverksamheten i Västerbotten. Vi hoppas att processen ska leda till hållbara lösningar inför kommande verksamhetsår. Folkhögskolan är inte ett komplement utan en grundpelare i ett demokratiskt och inkluderande samhälle, säger han.
För Laticha Leronius innebär beskedet en lättnad.
– Pedagogerna är fantastiska och man känner sig sedd och förstådd, vilket påverkar mig väldigt mycket. Jag har varit fast sedan 2019 på grund av psykisk press. Men här känner man sig otroligt välkommen.
