Miljonkostnader sätter press på Hellidens folkhögskola

Hellidens folkhögskolas ekonomi har varit relativt stabil, om än knaper, de senaste decennierna – tack vare statsbidraget. I dag ser det värre ut. I nuläget uppgår likviditetsbristen till drygt tre miljoner kronor, samtidigt som skolan har korta lån i ungefär samma storlek. Samt längre lån. År 2023 slog hårt mot Hellidens folkhögskola, och sedan dess har de kämpat för att komma i kapp, berättar rektorn Gabriella Idholt, som tycker att det är viktigt med transparens i de här frågorna.

– Vi hade en stabilare ekonomi fram till 2023 tack vare att vi tog del av de tidsbegränsade satsningarna för folkhögskola; extra platser på allmän kurs och extra platser för yrkeskurser – som utan förvarning drogs in när den nya statsbudgeten trädde i kraft 2023.

Dessutom hade Helliden byggt ut verksamheten med distansutbildning långt före pandemin, som ledde till resursbrist när man halverade mobilitetsstödet för distansutbildningar samma år.

Stora underhållsbehov

Hellidens folkhögskola ligger i Hellidens slott, som byggdes 1858 och ägs sedan 1950-talet av Blåbandsrörelsen. Skolan har 5 640 deltagarveckor, med cirka 85 deltagare på plats, varav en del bor på internat. Utöver det finns ett hundratal deltagare på distans. För tre år sedan fick Hellidens folkhögskola ålägganden kring brandskyddet och blev tvungna att bygga externa brandtrappor på både skolhus och slott, samt förbättra sina eldragningar. Utöver det har det funnits andra underhållsbehov under lång tid.

– Här pratar vi om miljonbelopp som vi inte hade beredskap för. Allt det ledde till en ännu sämre likviditet. Tidigare har det varit sparsamhet som gällt, och det har börjat falla oss i knäet. På det sättet är vi oerhört sårbara, säger hon och tillägger att när det gäller det de själva kan råda över börjar de nu komma på banan.

Tillfälliga krislösningar

Nu var de tvungna att hitta nya lösningar. I nuläget försöker de få in extra intäkter genom boenderum, genom att utveckla konferensverksamheten ytterligare, anordna evenemang med kulturinriktning och genom att hålla sommarkurser. Man har även gjort förändringar i personalstyrkan.

– Vi har omorganiserat vår organisation och många i personalen har fått ställa om till andra arbetsuppgifter.

Under 2023 och 2024 handlade arbetet om tillfälliga krislösningar.

– Då gällde det att visa att vi kunde vända ekonomin, så vi hann inte arbeta långsiktigt. Det handlade om korta, snabba lösningar för att vinna förtroende hos dem som kunde låna oss pengar och stötta oss.

Det största stödet har de haft från Blåbandsrörelsen, både från förbundet, distrikten, föreningar och enskilda medlemmar från hela landet.

Inte orolig

Under 2025 bytte de strategi.

– Vi insåg att vi inte kan hålla på och krislösa, utan att vi måste våga bygga det som ska ta oss framåt på sikt. Men den omställningen tar tid, säger hon och berättar att de har startat ett bolag för att få en tydligare uppdelning i ekonomin, mellan extern verksamhet och den statsbidragsfinansierade verksamheten.

Men Gabriella Idholt är hoppfull och ser ingen risk för nedläggning eller konkurs.

– Vi har mycket arbetsglädje och jag tror att det är det som bär oss. Jag kan inte se att det finns något alternativ. Vi är för viktiga för den plats där vi finns. Men vi kan inte förlita oss på att någon annan ska lösa våra problem. Vi måste göra det jobbet själva. Samtidigt kommer vi att dras med det här stora underskottet under ganska lång tid.

Gör mycket positivt

De ekonomiska omständigheterna kring Hellidens folkhögskola är väldokumenterade i lokal media, och Gabriella Idholt konstaterar att hon är lite trött på att skolan förknippas med dålig ekonomi.

– Vi gör ju så oerhört mycket positivt. Exempelvis har vi stort fokus på kulturutbildningarna. Många ser det som grädden på moset, men vi ser helt andra värden. Dels är vi en viktig del av infrastrukturen för kulturutbildning, dels ser vi hur oerhört viktiga de här kurserna är för deltagare som ännu inte har hittat sin väg framåt. Det är inte bara allmän kurs som fyller den funktionen – det tycker jag är viktigt att lyfta fram, säger hon.

LÄS MER:

Tuffa prioriteringar räddade folkhögskolor