Forskning i fokus: Här utvecklas folkhögskolans pedagogik

Mimers årliga forskarkonferens har arrangerats vid Linköpings universitet i höst. Temat var ”Demokrati och medborgarskap i förändring”. Så här står det på universitetets webbplats: ”Demokratin står inför växande utmaningar världen över. Under de senaste åren har vi sett en nedgång i demokratiskt styre, ökande auktoritära tendenser och minskat förtroende för institutioner.”

En av deltagarna var Mats Tängermark, biträdande rektor för allmän kurs på Hyllie Park folkhögskola i Malmö. Trots att folkbildningsvärlden är liten sett till statsanslag i utbildningssektorn så ser Mats Tängermark konferensen som ett bevis på att det finns en aktiv forskningsdel.

– Det finns en levande reflektion kring pedagogik och förutsättningar för att jobba med folkbildning i Sverige. Vi var ett 60-tal folkbildare på konferens till exempel forskare och lärare.

Lärarnas uppfattning av deltagarna

Mats Tängermark presenterade sin licentiatuppsats under konferensen. Den har han arbetat med inom Forskarskolan för folkhögskolans lärare. Titeln är ”Hur uppfattar lärare på allmän kurs kursdeltagare med låg närvaro”.

– Lärarna uppfattar att de vill vara och agera på ett sätt när det gäller deltagare med hög frånvaro medan arbetsgivarna främst förväntar sig andra sätt.

Hur vill lärarna agera?

– De vill framför allt stärka deltagaren, uppmuntra och bekräfta personen. De blir en slags coach som leder mot specifika mål i utbildningen. Ofta kan det handla om att stärka deltagare med psykisk ohälsa eller NPF-diagnoser. Lärarna tydliggör även gränserna för närvaro – att deltagarna behöver komma upp till 80 procent. Det är en gräns som finns på många folkhögskolor.

Hur förväntas lärarna jobba enligt skolornas riktlinjer?

– Då blir det mer fokus på deltagarnas närvarokrav och den studietakt som förväntas. Man kan dela in resultaten lite kortfattat i fokus på människa, fokus på målet och fokus på gränser. Lärarna fokuserar främst på att stärka människan medan det som finns beskrivet från skolan handlar mer om att sätta gränser.

Studien innehåller bland annat djupintervjuer med 22 lärare på olika folkhögskolor. Det ska bli en monografi, en bok, som nu är i slutskedet efter fyra års arbete.

Viktigt för folkbildningen

Therese Uppman, lärare i allmän kurs vid June folkhögskola i Jönköping, deltog också på konferensen.

– Folkbildningen behövs i olika sammanhang då den inte prioriteras som tidigare. Den här årliga forskarkonferensen är en viktig träff, säger hon.

Temat för Therese Uppmans forskning är ”Utrikes födda kursdeltagares identitetskonstruktioner på folkhögskolans allmänna kurs”.

Hon har vid olika tillfällen följt fyra deltagare på allmän kurs under tio veckor.

– Deltagarna som jag följde känner att de blir en del av en grupp i folkhögskolan. Samtidigt finns det svårigheter i vilken plats deras kultur och språk kan få. Vid några tillfällen kunde de tala sina modersmål men samtidigt kände de att det var det viktigt att tona ner de delarna för att passa in. De framhöll att det var viktigt att prata svenska, säger hon.

Deltagarna gick på en annan folkhögskola än där Therese Uppmans själv arbetar.

– På June Folkhögskola är det fler olika språk som hörs och tar större plats. Vi har också en stor del med allmän kurs.