
Folkhögskolan hyr in instruktörer från BYA, Bevakningsbranschens yrkes- och arbetsmiljönämnd. Foto: Oskar Omne
Elever på Stensunds folkhögskola i Trosa. Foto: Oskar Omne
Folkhögskollärarna
Det var smart av Stensunds folkhögskola i Trosa att lägga till en väktarprofil på sin ettåriga polisförberedande utbildning. Både polis och väktare har utvecklats till några av de hetaste yrkena på arbetsmarknaden.
– Våra deltagare är oerhört attraktiva när de är färdiga, säger den linjeansvarige läraren Tomas Nehrer.
Det ekar mellan ribbstolarna när den inbjudna instruktören Kemal Tutuncu från Bevakningsbranschens yrkes- och arbetsmiljönämnd (BYA) höjer rösten:
– Dra batongen! Upp i gard! Händerna framför kroppen!
Någon av de 13 deltagarna lyckas inte få ut batongen ur hölstret, en annan tappar den i golvet med ett generat leende.
– Om ni tappar batongen, ta upp den, men titta aldrig ner! Håll alltid ögonen på personen mitt emot.
Folkhögskolan hyr in instruktörer från BYA, Bevakningsbranschens yrkes- och arbetsmiljönämnd. Foto: Oskar Omne
Och så ett viktigt budskap som genomsyrar mycket av utbildningen:
– Går någon mot er, ta upp batongen och skrik ”stanna”, men ta aldrig ett steg framåt, ta ett steg bakåt. Ni är inte där för att bråka.
Linnea Halléni, 23, har svettdroppar i pannan och ett leende på läpparna när hon kommenterar kursen:
– Det är en otroligt rolig utbildning!
Det allra bästa?
– Jag får träna upp både min fysiska och mentala styrka. Och så gillar jag folkhögskolan för att man får träffa människor med så olika bakgrund.
Linnea Hallénis dröm sedan länge är att söka till försvarsmakten. Efter några månader på utbildningen börjar hon mer luta åt militärpolis.
– Då får jag det bästa av två världar!
Ett av de teoretiska ämnena som hon särskilt fäst sig vid så här långt är psykologi.
– Varför begår människor brott? Jag har alltmer kommit att förstå att svaret inte är uppenbart. Jag har slutat att bara tänka ”vilken jävel” när jag hör vad en kriminell person har gjort, det finns så många orsaker bakom kriminalitet.
Läraren Tomas Nehrer blir glad av att höra hennes funderingar:
– Det är ett av syftena bakom utbildningen, deltagarna ska våga ifrågasätta invanda föreställningar.
Lärarna Tomas Nehrer och Torbjörn Klefborg har märkt ett ökat intresse för väktarutbildningen. Foto: Oskar Omne
Tomas Nehrer blandar inslag av socialpsykologi, sociologi, kriminologi och juridik för att få deltagarna att vidga sina perspektiv.
Vidare bjuder skolan in externa föreläsare, ordnar studiebesök och låter deltagarna möta yrkesverksamma poliser.
Och så använder sig förstås Tomas Nehrer av sin 20 år långa erfarenhet som polis:
– Jag vet vad som kan möta dem därute om de väljer att gå vidare och utbilda sig till poliser, en handfull av årets deltagare har det målet. Allt som de får med sig på den här väktarutbildningen lirar med polisyrket.
Själv började han arbeta på Stensunds folkhögskola för ett par år sedan, efter ett mellanspel som yrkeslärare på gymnasiet då han också fick ihop sin lärarexamen. Naturen härute lockade förstås, en slottsliknande herrgård med vidsträckt utsikt över Gälöfjärden.
– Det är en njutning att få göra ett strandhugg med en av våra båtar eller bada vedeldad bastu, säger han och pekar mot bryggan medan vi får en visning av hela området runt skolan som drivs av Svenska Frisksportförbundet.
– Men framför allt har jag fastnat för folkhögskolans bildningsideal, att ta tillvara deltagarnas egna erfarenheter. Jag är snart klar med min folkhögskollärarexamen, det känns som att det är här jag hör hemma.
Hans kollega Torbjörn Klefborg, ämneslärare i svenska och religion med bakgrund inom kriminalvården, berättar att det var under 00-talet som den polisförberedande profilen lanserades:
– Man kan säga att de som gått utbildningen här får en blåljusinsyn. Vissa är färdiga poliser i dag, andra har blivit till exempel brandmän eller ambulansförare. Här förbereder man sig för människovårdande yrken, man lär sig ta människor.
Det är känt att landets polisutbildningar saknar tillräckligt med lämpliga kandidater, att de som söker helt enkelt inte håller måttet.
– Därför är den här typen av utbildning så viktig, säger Tomas Nehrer. Här kan de förbereda sig inför ansökningen eller kanske komma till slutsatsen att polisyrket trots allt inte är något för dem.
Vad är det som inte stämmer för vissa?
– Det handlar ofta om självbilden, den kan vara för grandios vilket inte rimmar varken med polis- eller väktaryrket. Eller så har de brister i förmågan att kommunicera eller i förståelsen för hur andra människor har det.
Men flera har mognat under utbildningen, blivit tryggare i sig själva. En av Tomas Nehrers metoder är att ge dem i hemuppgift att se utvalda avsnitt av tv-serier.
– Jag har använt ”Snabba cash”-avsnittet med unga Tim som har en frånvarande mamma och en pappa som inte sätter gränser och som till sist lockas in i det kriminella gänget. Och jag har använt ”Tunna blå linjen”-avsnittet där polisen Sara tappar fattningen under en demonstration och börjar använda batongen besinningslöst.
Syftet med klippen?
– De har lett till väldigt bra diskussioner om rätt och fel och hur det mänskliga psyket kan fungera.
Tilde Fernstedt, 19, är ytterligare en deltagare som vill sprida lovord om utbildningen. Tanken att bli ordningsvakt har funnits sedan 10-årsåldern:
– Jag har träffat många otrevliga väktare och ordningsvakter genom åren. Så tillsist ramlade polletten ner: jag vill ini branschen och göra skillnad! Jag vill jobba med människor.
Tilde Fernstedt i djup koncentration inför nästa fysiska pass. Foto: Oskar Omne
Till våren blir det fem veckors praktik och Tilde Fernstedt har redan kontakt med ett bevakningsföretag i hemstaden Nyköping.
– De behöver hela tiden folk!
För så är det: bevakningsbranschen har stora behov och är ”stormförtjusta” över utbildningen, berättar Tomas Nehrer.
– Det talas om 2 500 nyanställningar varje år. Rysslands invasion har fått efterfrågan att öka ytterligare då fler skyddsvärda objekt måste få bättre bevakning.
I dag finns väktarprofilen på ytterligare en handfull folkhögskolor och några till är på gång. Den lagstadgade väktarutbildningen är på 300 timmar (inklusive praktik) och erbjuds också ”inhouse” på bevakningsföretagen – men företagen föredrar förstås kandidater från folkhögskolorna som redan är färdigutbildade.
I och med att väktaryrket också kräver körkort har Stensunds folkhögskola ett samarbete med en trafikskola som erbjuder rabatterade priser på körkortsutbildning.
Framöver kan säkerhetsföretagen komma att få ännu fler nybakade väktare från Stensund:
– Hittills har vi bara erbjudit allmän kurs där deltagarna får läsa in ämnen som de saknar betyg i, berättar Tomas Nehrer. Men till hösten startar vi en särskild kurs också och kan därmed ta in ännu fler.
Några profilämnen i den allmänna kursen är:
Deltagarna gör även studiebesök och möter yrkesverksamma poliser. Efter utbildningen kan deltagarna börja arbeta som väktare och de är förberedda för fortsatta studier på Polishögskolan.
Mer information finns på Stensunds folkhögskolas hemsida.
Krönika Vi vet att samhället behöver vård, trygghet och utbildning. Men vad vi alltför sällan pratar om är det som gör livet rikt: skapandet, skriver Anna-Karin Hallonsten, redaktör.
Reportage I ett decennium har vuxna med intellektuell funktionsnedsättning fått digitala färdigheter för att kunna ta större plats i samhället.
Krönika ”Folkhögskolan är en motkraft i dagens polariserade samhälle.”
Krönika Gym, nybakad kaka och folkhögskola är lika med demokrati, och sommarlov.
Nyhet Jörgen Stridh: Nu börjar vårt arbete med att undersöka om vi kan flytta till en annan folkhögskola.
Krönika Vad händer när ungdomar och pensionärer pluggar sida vid sida? På Bromma folkhögskola är det inte bara möjligt – det är vardag, berättar läraren Sara Silfverskiöld.
Så gjorde vi Om alla ska kunna vara en del av samhället krävs det krafttag, annars riskerar många personer med funktionsnedsättning att falla mellan stolarna.
Nyhet Markaryds folkhögskola har begärt sig själv i konkurs. Styrelsen såg ingen annan utväg.
Samhälle Riksdagspartierna ger svar på frågan om folkhögskolans betydelse och hur de vill bidra till att säkra skolformen.
Porträtt Musikern och fiolläraren Adrian Jones på Malugns folkhögskola hyllar njutningen och lusten. Och trögheten.
Nyhet Ambitionen med Åsa folkhögskolas debutfestival Åsadalen var att mötas bortom debatt. Alla röster fick komma till tals, från höger till vänster. Målet med den återkommande festivalen är en folkbildande fest där lokala politiker, deltagare och namnkunniga röster i samhällsdebatten deltar.
Nyhet Hellidens folkhögskola har brottats med ett underskott på 4,3 miljoner och Sommenbygdens folkhögskola har varit nära konkurs. Efter tuffa åtgärder har båda skolorna lyckats vända den negativa utvecklingen.
Ledare Vi lever i den politiska hållhakarnas tid. Med utgångspunkt i Norden har vi en demokratisk infrastruktur som blir än viktigare att stå upp för, skriver Tomas Rosengren, ordförande Sveriges Lärare Folkhögskolan.
Nyhet Signild Håkansson har varit en del av folkhögskolan i över 50 år och ser hur den fortfarande bygger på idéerna från 1868, att ge människor verktyg att växa och delta i samhället.
Nyhet För 350 år sedan avrättades 62 personer för häxeri. Nu hålls en minnesdag för att hedra både dåtidens och nutidens offer för ryktesspridning.
Debatt Musikutbildningen på Wiks folkhögskola onödig. Så uttrycker sig sverigedemokraten Jonathan Othén i en film i sociala medier. Musikerförbundet ger svar på tal.
Nyhet Efter bidragsfusk och ett återbetalningskrav på 6 miljoner kronor läggs Albins folkhögskola i Landskrona ner.
Reportage Att sätta studieomdömen är komplext. På Birkagårdens folkhögskola strävar lärarna efter en samlad bild av varje deltagares utveckling, med hjälp av diskussioner, konferenser och nära pedagogiska relationer.
Nyhet Fyra dagar efter påve Franciskus död invigde Sverige äldsta katolska folkhögskola, S:ta Birgittas, sina nya lokaler i Älvsjö.
Krönika Linda Häntak om känslan av att ha förlorat fighten mot livets alla mätstickor.
Forskning Nu har de tolv första studenterna vid forskarskolan tagit en licentiatexamen.
Budget Regeringen har återigen valt att bortse från Sveriges folkhögskolor. Det framgår i vårändringsbudgeten som presenterades den 15 april.
Så gjorde vi Det politiska engagemanget har ökat på Åsa folkhögskola sedan Morgan Hammarlund drog igång Demokratipatrullen.
Ledare "Krasst sett finns det ingen lärarlegitimation som har bäring i folkhögskolan." Det skriver Tomas Rosengren, ordförande för Sveriges Lärare Folkhögskola.
Forskning Folkhögskolan kan bidra till att öppna musiklivet för fler. För dagens musikvärld är extremt ojämlik, enligt forskarna.
Debatt Det är inte rimligt att folkhögskolor i välmående områden klarar sig medan skolor i förorter och glesbygden monteras ner. Det skriver Ellie Cijvat, Kinna Skoglund och Kristina Lugo Méndez.
Nedskärningar Personer med funktionsnedsättning är de som drabbas mest av dagens nedskärningar i folkhögskolan, på grund av kraftigt minskade stödresurser.
Politik Sverigedemokraterna visade upp sin bästa sida på Marieborgs folkhögskola förra veckan, men gav få svar.
Budget Folkbildningsrådet begär 277 miljoner kronor i permanent stöd för att kunna möta samhällets växande behov inom utbildning och arbetsmarknad.
Nyhet Allt fler folkhögskolor erbjuder kurser för socialpedagoger. Det berättar Charlie Sanrell, ordförande i branschorganisationen för utbildningarna.
Porträtt Nu syns Charlotta Björck både i Mello-cirkusens efterfestprogram och i dokumentären ”Jag ska bara gråta lite först”. Hon anser att två saker borde vara obligatoriska i livets utbildning: Att arbeta inom vården och att gå på folkhögskola.
Reportage På Sigtuna folkhögskola utbildas socialpedagoger som rustas för att kunna möta unga med psykisk ohälsa.
Ledare ”Vi glömmer lätt att demokratin är ett hantverk som kräver mer av dig i form av att förstå samhället som ett ’vi’ som vi ska få att fungera tillsammans”, skriver Tomas Rosengren.
Nedskärningar 67 procent av landets folkhögskolor har tvingats minska på antalet lärare och cirka hälften har lagt ner särskild kurs. Det visar Folkbildningens rapport "Nedskärningarnas konsekvenser".
Forskning Många folkhögskollärare efterfrågar fortbildning i specialpedagogik. Samtidigt använder man sig redan av framgångsrika specialpedagogiska arbetssätt, enligt forskaren Louise Malmström.
Reportage Hagabergs folkhögskola arbetar med flera jobbspår för deltagare som gått utan arbete en längre tid. En framgångsfaktor är samverkan med kommuner, Arbetsförmedlingen och näringslivet.– Vi stärker deltagarna och vi kan anpassa kurserna efter företagens behov, säger Reband Raza, lärare och projektledare för Vägen på skolan.
Nedskärningar Snart flyttas 20 deltagare från Biskopsgårdens folkhögskola till Nya varvet i Göteborg, och ersätts med SFI-elever. De berörda är kvinnor och första generationens invandrare.
Porträtt Folkhögskolläraren Johanna Bernhardson gör dokumentärfilm om sin pappa Kjell, och hans bröder Ronny, Kjell och Roy – Andersson.
Krönika Erik var den blygaste av de blyga när han kom till folkhögskolan. Emma var håglös utan självförtroende. Han blev elevkårens ordförande som alla frågade om hjälp, medan Emma beslöt sig för att ta sig ut i samhället. Läs folkhögskolläraren Kerstin Eldhs krönika.
Samarbete Tanzania är det enda land utanför Europa med folkhögskolor. Tidigare fick många stöd från svenska vänfolkhögskolor, men tiderna förändras, nu gäller samarbeten på lika villkor.
Beredskap Folkhögskolan behöver användas för att stärka civilförsvaret i dagens orostider. Det betonar Anna Ekström, ordförande för Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO).
Reportage Målen kan vara olika på kursen Livskonsten och söktrycket är högt. En deltagare har nyligen gått ut gymnasiet, en annan har nått pensionsålder.
Bidrag Nu startar FolkisUng där åtta folkhögskolor har valts ut för att stärka unga som varken arbetar eller studerar. Mycket handlar om att individanpassa för den här gruppen så att de hittar vägar vidare, berättar Gabrielle Melander, biträdande rektor vid Västerbergs folkhögskola.
Folkbildningsutredningen Sveriges Lärare har många synpunkter på Folkbildningsutredningens förslag, men är ändå relativt nöjda.
Så gjorde vi Intresset för beredskap vid kriser eller hot om krig har ökat markant. Folkhögskolläraren Hugo Malm är en av profilerna.
Folkbildningsutredningen Nu har RIO lämnat sitt remissvar till utbildningsdepartementet. Vissa synpunkter är omfattande. Exempelvis att utredningen använder begreppet folkbildning på ett slarvigt sätt.
Krönika ”Här har vi alltså en kille med intellektuell funktionsvariation som 50 år efter Frida Kahlos död gör det han kan för att lindra hennes smärta.”
Skolmiljö Skurups folkhögskolas internatbyggnaderna har stora upprustningsbehov: trappor som vittrat sönder, sprickor i väggar och fasader, och värmereglering som inte fungerar.
Annat På Nordiska folkhögskolan i Kungälv har man utformat en kurs för personer med utmattningssyndrom, upplevelser av social fobi eller annan psykisk ohälsa.
Samhällsutveckling Samhället blir starkare och viktigare när fler får höra till, skriver författaren Daniel Mathisen.