
Streetdance-deltagarna på Åsa folkhögskola får instruktioner och pepp. Foto: Oskar Omne.
Läraren Afra Hosseini (till vänster) instruerar deltagaren Helmi Huhtaniemi. Foto: Oskar Omne.
Reportage
Avståndet mellan USA och dess danskultur och den sörmländska
landsbygden är inte så stort som man kan tro. Dansare från hela världen söker sig nämligen till streetdance-utbildningen på Åsa folkhögskola.
Det är som att vara på en klubb i Berlin. Toto Chiavettas låt ”Hunters” pumpar på, tempot bara ökar och på golvet fortsätter deltagarna vrida på sig, skruva sina kroppar, på något sätt i perfekt samklang med varandra samtidigt som de är inne i sina helt egna världar. Ett slags frihet med tydliga ramar. Läraren Afra Hosseini gå-dansar runt i salen och nickar gillande, säger något på engelska här och något på svenska där innan hon går till mixerbordet och sänker ljudet. Hon gick själv här på Åsa folkhögskola i två år kring det förra decennieskiftet. Väggarna pryds av bilder på Run DMC, Fugees och Donna Summer och det är ingen klubb, det är en gymnastiksal där utomhusskor är bannlysta men Afra Hosseini vill gärna att det hon lär ut, med dansstilen som utgångspunkt, ska vara så klubbdoftande som det bara går. Hur känns det egentligen när man dansar på klubben? Hur känns det när man kommer in i den där känslan, den där zonen?
– Min ingång är att det ska vara kul. Sedan är kanske min uppfattning om vad som är kul kanske inte samma som den alla andra har. Men jag vill att det ska hända många olika saker på en lektion, så att det finns något för alla. Jag försöker skapa många möten, de får dansa mycket med varandra, de får känna av varandras dans, säger Afra Hosseini.
Vi befinner oss i Sköldinge i Sörmland, någon mil utanför Flen. De två ettåriga
kurserna heter Five styles och One style och i dag handlar det om house och precis som de andra dansstilarna locking, popping, breaking och hiphop, får den plats under streetdance-paraplyet. Deltagarna bär, de flesta av dem i alla fall, bylsiga träningsbyxor. Några av dem har jeans, många har grå eller svarta t-shirts. Afra Hosseini har håret i knut, byxorna är gröna och t-shirten gråsvart. Efter lektionen, i ett litet rum kallat hiphop-biblioteket, förklarar Afra Hosseini att mycket också handlar om att känna av vilket mood deltagarna är i.
”Den här platsen knyter ihop olika generationer av dansare.”
– Jag är en positiv person, tycker om att skoja med folk och tycker om att vara personlig. Jag vill skapa en varm känsla i rummet, konstaterar Afra Hosseini.
För henne handlade tiden som deltagare på Åsa folkhögskola mycket om att hon förbättrade sig själv OCH sin dans, som hon uttrycker det. Hon lärde känna sin kropp och sitt sätt att dansa men hon knöt också kontakter, både personliga och yrkesmässiga, på skolan, ovärderliga sådana. Flera av lärarna på skolan nu gick samtidigt som Afra Hosseini och under sina år som dansare har hon jobbat med många av sina kamrater från Åsa.
– Det är kanske sånt man inte tänker på när man går här. Den här platsen knyter ihop olika generationer av dansare. Så jag, som lärare, försöker föra vidare traditionen, säger Afra Hosseini som är tacksam för det hon lärde sig här.
Hon understryker att skolan är viktig för hela streetdance-världen. Folk från länder som Australien, Colombia, Kanada, Frankrike och USA söker sig till Åsa folkhögskola.
– Alla som kommer hit och undervisar vet vad den här platsen är och känner vad platsen betyder. Det som är kul med att jobba här är att folk verkligen vill nörda ner sig i musiken, i stilen och i historien. Den höga nivån gör också att det är en utmaning för mig att vara på en nivå som deltagarna tycker är värdefull, förklarar Afra Hosseini.
”Den här platsen knyter ihop olika generationer av dansare.” Det gör att även hon blir en bättre dansare. Hon måste analysera sin egen dans, hur hon lärde sig saker och hur hon gör saker nu. På vilket sätt formar hon sin kropp när hon gör ett visst steg?
– Det måste jag dissekera för att kunna prata om det för deltagarna. Så dansmässigt är det väldigt utvecklande även för mig, både kroppsligt och mentalt. Jag måste tänka på hur jag själv lärde mig och jag måste kunna formulera det, säger Afra Hosseini.
Streetdance-deltagarna på Åsa folkhögskola får instruktioner och pepp. Foto: Oskar Omne.
Hon poängterar att deltagarna lär sig jättemycket även när de inte har en lärare framför sig, då de är själva och med sina kamrater. Söktrycket är olika stort år från år och nu har Åsa folkhögskola förändrat hur antagningen går till. Tidigare var det alltid fysisk audition på plats på skolan. Under pandemin och strax efter pandemin var det online-audition som gällde och nu senast var det både online-audition och fysisk audition.
– Vi kände att vi inte fick den information online som vi ville ha. Nu kan folk söka
online och bor man utanför EU, får man göra en tidigare audition enbart online, plus en intervju och några skriftliga frågor. Det är för att visumhanteringen tar så lång tid. För de övriga sökande gäller att de först gör en online-audition och sedan får de komma hit för en fysisk audition i två dagar. Då får vi se hur de jobbar, hur de jobbar tillsammans och hur de är i det här spejset, berättar Afra Hosseini.
Pina Wüstenberg är en av dansarna som har kommit in. Hon är född och uppvuxen
i Köln, har länge varit en del av ett dans-community och fick höra om skolan när hon var på ett event i Hamburg. Pina Wüstenberg som har studerat fysik tidigare, lockades dubbelt, av utbildningen men också av den trygga och ombonade miljön på skolan. Redan när hon sökte till Åsa folkhögskola var tanken att hon skulle ta med sig det hon lär sig för att själv kunna lära ut och föra traditionen vidare hemma i Tyskland.
Det går inte att dölja om du har en dålig dag
– Tiden här har förändrat mig. Jag har alltid sett mig som en extrovert person men i Köln har jag också alltid haft tid till att vara för mig själv. Här finns det alltid folk i närheten, det går inte att dölja om du har en dålig dag. Det gör att du är tvungen att vara ärlig och tvungen att visa vem du verkligen är, säger Pina Wüstenberg.
Hon lägger till att miljön och atmosfären gör att man till slut blir tvungen att vara lite mjukare, lite snällare även mot sig själv. Kamraten från Kalix, Elin Söderlund, är inne på samma spår. Hon brinner för danskulturen, precis som Pina Wüstenberg och Afra Hosseini.
– När man kommer hit är det så mycket emotionellt som händer. Jag har vuxit mycket som person. Dels för att jag får utöva mitt intresse, det ger mig ett lyckorus att jag får hålla på med det jag älskar. Dels är det en plats som lockar fram många olika sorters känslor. Det är kämpigt och gör ont men det gör mig så väl ändå, menar Elin Söderlund som vet att hon alltid kommer att ha dansen i sitt liv. På ett eller annat sätt.
Åsa folkhögskola ligger i Sköldinge i Sörmland.
De ettåriga kurserna är Five styles och One style.
De olika formerna av streetdance som lärs ut – locking, popping, breaking, house och hiphop – är sprungna ur 1970-talets streetdance-kultur.
Krönika Vi vet att samhället behöver vård, trygghet och utbildning. Men vad vi alltför sällan pratar om är det som gör livet rikt: skapandet, skriver Anna-Karin Hallonsten, redaktör.
Reportage I ett decennium har vuxna med intellektuell funktionsnedsättning fått digitala färdigheter för att kunna ta större plats i samhället.
Krönika ”Folkhögskolan är en motkraft i dagens polariserade samhälle.”
Krönika Gym, nybakad kaka och folkhögskola är lika med demokrati, och sommarlov.
Nyhet Jörgen Stridh: Nu börjar vårt arbete med att undersöka om vi kan flytta till en annan folkhögskola.
Krönika Vad händer när ungdomar och pensionärer pluggar sida vid sida? På Bromma folkhögskola är det inte bara möjligt – det är vardag, berättar läraren Sara Silfverskiöld.
Så gjorde vi Om alla ska kunna vara en del av samhället krävs det krafttag, annars riskerar många personer med funktionsnedsättning att falla mellan stolarna.
Nyhet Markaryds folkhögskola har begärt sig själv i konkurs. Styrelsen såg ingen annan utväg.
Samhälle Riksdagspartierna ger svar på frågan om folkhögskolans betydelse och hur de vill bidra till att säkra skolformen.
Porträtt Musikern och fiolläraren Adrian Jones på Malugns folkhögskola hyllar njutningen och lusten. Och trögheten.
Nyhet Ambitionen med Åsa folkhögskolas debutfestival Åsadalen var att mötas bortom debatt. Alla röster fick komma till tals, från höger till vänster. Målet med den återkommande festivalen är en folkbildande fest där lokala politiker, deltagare och namnkunniga röster i samhällsdebatten deltar.
Nyhet Hellidens folkhögskola har brottats med ett underskott på 4,3 miljoner och Sommenbygdens folkhögskola har varit nära konkurs. Efter tuffa åtgärder har båda skolorna lyckats vända den negativa utvecklingen.
Ledare Vi lever i den politiska hållhakarnas tid. Med utgångspunkt i Norden har vi en demokratisk infrastruktur som blir än viktigare att stå upp för, skriver Tomas Rosengren, ordförande Sveriges Lärare Folkhögskolan.
Nyhet Signild Håkansson har varit en del av folkhögskolan i över 50 år och ser hur den fortfarande bygger på idéerna från 1868, att ge människor verktyg att växa och delta i samhället.
Nyhet För 350 år sedan avrättades 62 personer för häxeri. Nu hålls en minnesdag för att hedra både dåtidens och nutidens offer för ryktesspridning.
Debatt Musikutbildningen på Wiks folkhögskola onödig. Så uttrycker sig sverigedemokraten Jonathan Othén i en film i sociala medier. Musikerförbundet ger svar på tal.
Nyhet Efter bidragsfusk och ett återbetalningskrav på 6 miljoner kronor läggs Albins folkhögskola i Landskrona ner.
Reportage Att sätta studieomdömen är komplext. På Birkagårdens folkhögskola strävar lärarna efter en samlad bild av varje deltagares utveckling, med hjälp av diskussioner, konferenser och nära pedagogiska relationer.
Nyhet Fyra dagar efter påve Franciskus död invigde Sverige äldsta katolska folkhögskola, S:ta Birgittas, sina nya lokaler i Älvsjö.
Krönika Linda Häntak om känslan av att ha förlorat fighten mot livets alla mätstickor.
Forskning Nu har de tolv första studenterna vid forskarskolan tagit en licentiatexamen.
Budget Regeringen har återigen valt att bortse från Sveriges folkhögskolor. Det framgår i vårändringsbudgeten som presenterades den 15 april.
Så gjorde vi Det politiska engagemanget har ökat på Åsa folkhögskola sedan Morgan Hammarlund drog igång Demokratipatrullen.
Ledare "Krasst sett finns det ingen lärarlegitimation som har bäring i folkhögskolan." Det skriver Tomas Rosengren, ordförande för Sveriges Lärare Folkhögskola.
Forskning Folkhögskolan kan bidra till att öppna musiklivet för fler. För dagens musikvärld är extremt ojämlik, enligt forskarna.
Debatt Det är inte rimligt att folkhögskolor i välmående områden klarar sig medan skolor i förorter och glesbygden monteras ner. Det skriver Ellie Cijvat, Kinna Skoglund och Kristina Lugo Méndez.
Nedskärningar Personer med funktionsnedsättning är de som drabbas mest av dagens nedskärningar i folkhögskolan, på grund av kraftigt minskade stödresurser.
Politik Sverigedemokraterna visade upp sin bästa sida på Marieborgs folkhögskola förra veckan, men gav få svar.
Budget Folkbildningsrådet begär 277 miljoner kronor i permanent stöd för att kunna möta samhällets växande behov inom utbildning och arbetsmarknad.
Nyhet Allt fler folkhögskolor erbjuder kurser för socialpedagoger. Det berättar Charlie Sanrell, ordförande i branschorganisationen för utbildningarna.
Porträtt Nu syns Charlotta Björck både i Mello-cirkusens efterfestprogram och i dokumentären ”Jag ska bara gråta lite först”. Hon anser att två saker borde vara obligatoriska i livets utbildning: Att arbeta inom vården och att gå på folkhögskola.
Reportage På Sigtuna folkhögskola utbildas socialpedagoger som rustas för att kunna möta unga med psykisk ohälsa.
Ledare ”Vi glömmer lätt att demokratin är ett hantverk som kräver mer av dig i form av att förstå samhället som ett ’vi’ som vi ska få att fungera tillsammans”, skriver Tomas Rosengren.
Nedskärningar 67 procent av landets folkhögskolor har tvingats minska på antalet lärare och cirka hälften har lagt ner särskild kurs. Det visar Folkbildningens rapport "Nedskärningarnas konsekvenser".
Forskning Många folkhögskollärare efterfrågar fortbildning i specialpedagogik. Samtidigt använder man sig redan av framgångsrika specialpedagogiska arbetssätt, enligt forskaren Louise Malmström.
Reportage Hagabergs folkhögskola arbetar med flera jobbspår för deltagare som gått utan arbete en längre tid. En framgångsfaktor är samverkan med kommuner, Arbetsförmedlingen och näringslivet.– Vi stärker deltagarna och vi kan anpassa kurserna efter företagens behov, säger Reband Raza, lärare och projektledare för Vägen på skolan.
Nedskärningar Snart flyttas 20 deltagare från Biskopsgårdens folkhögskola till Nya varvet i Göteborg, och ersätts med SFI-elever. De berörda är kvinnor och första generationens invandrare.
Porträtt Folkhögskolläraren Johanna Bernhardson gör dokumentärfilm om sin pappa Kjell, och hans bröder Ronny, Kjell och Roy – Andersson.
Krönika Erik var den blygaste av de blyga när han kom till folkhögskolan. Emma var håglös utan självförtroende. Han blev elevkårens ordförande som alla frågade om hjälp, medan Emma beslöt sig för att ta sig ut i samhället. Läs folkhögskolläraren Kerstin Eldhs krönika.
Samarbete Tanzania är det enda land utanför Europa med folkhögskolor. Tidigare fick många stöd från svenska vänfolkhögskolor, men tiderna förändras, nu gäller samarbeten på lika villkor.
Beredskap Folkhögskolan behöver användas för att stärka civilförsvaret i dagens orostider. Det betonar Anna Ekström, ordförande för Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO).
Reportage Målen kan vara olika på kursen Livskonsten och söktrycket är högt. En deltagare har nyligen gått ut gymnasiet, en annan har nått pensionsålder.
Bidrag Nu startar FolkisUng där åtta folkhögskolor har valts ut för att stärka unga som varken arbetar eller studerar. Mycket handlar om att individanpassa för den här gruppen så att de hittar vägar vidare, berättar Gabrielle Melander, biträdande rektor vid Västerbergs folkhögskola.
Folkbildningsutredningen Sveriges Lärare har många synpunkter på Folkbildningsutredningens förslag, men är ändå relativt nöjda.
Så gjorde vi Intresset för beredskap vid kriser eller hot om krig har ökat markant. Folkhögskolläraren Hugo Malm är en av profilerna.
Folkbildningsutredningen Nu har RIO lämnat sitt remissvar till utbildningsdepartementet. Vissa synpunkter är omfattande. Exempelvis att utredningen använder begreppet folkbildning på ett slarvigt sätt.
Krönika ”Här har vi alltså en kille med intellektuell funktionsvariation som 50 år efter Frida Kahlos död gör det han kan för att lindra hennes smärta.”
Skolmiljö Skurups folkhögskolas internatbyggnaderna har stora upprustningsbehov: trappor som vittrat sönder, sprickor i väggar och fasader, och värmereglering som inte fungerar.
Annat På Nordiska folkhögskolan i Kungälv har man utformat en kurs för personer med utmattningssyndrom, upplevelser av social fobi eller annan psykisk ohälsa.
Samhällsutveckling Samhället blir starkare och viktigare när fler får höra till, skriver författaren Daniel Mathisen.