Tre ideal formar musiklinjerna
Julia Eckerstein är verksam vid Göteborgs universitet på Högskolan för scen och musik. Hennes avhandling heter ”Gränskontroll – pedagogisk diskurs som villkor för deltagande vid svenska folkhögskolors musiklinjer.” Foto: Stock adobe och privat.
Forskning Vad är det som styr hur musiklinjernas utbildningar på folkhögskolor formas och utvecklas? Det har forskaren Julia Eckerstein tittat närmare på, och hittat tre olika ideal.
Tre olika typer av musiklinjer
Tre ideal ligger till grund för hur musiklinjer på folkhögskolor utformas, enligt forskaren Julia Eckerstein. Ett bottnar i konservatorie-idealet, med mästare och lärling. Ett annat är inriktat på musikbranschen.
– Det finns även ett folkhögskoleideal där deltagarnas personliga egenskaper och utveckling är centrala i hur utbildningen läggs upp. De här tre idealen formar i sin tur tre typer av musiklinjer: genreinriktade, branschinriktade och särskilt medborgar-bildande musiklinjer.
Villkor för deltagande
Julia Eckerstein har även tittat på det hon kallar för ”villkor för deltagande”, vilket både handlar om vem som bedöms som lämplig att få gå på musiklinje och om vem som själv känner att hen passar in på en musiklinje. Studien visar att villkoren för deltagande till viss del styrs av specialiserade musikgenrer – det vill säga vilken typ av musik som ska utövas, men framför allt av uppfattningar om den sökandes sociala kompetens och vad som är lämpliga personliga egenskaper.
En demokratisk paradox
Det särskilda folkhögskole-idealet skapar ett behov hos lärarna att bedöma deltagarnas personligheter och sociala förmågor, både vid antagning och i undervisningen, vilket skapar en paradox, enligt Julia Eckerstein. Å ena sidan beskrivs folkhögskolan som en skolform som syftar till att skapa demokratiska medborgare. Å andra sidan är det bara de som redan har ett demokratiskt förhållningssätt som accepteras som giltiga deltagare på musiklinjerna.
Social snedfördelning
Det är oftast unga svenskfödda vuxna med föräldrar med hög utbildning som kommer till musiklinjerna.
– Det bidrar till en social snedfördelning. Utbildningarna ska passa specifikt för vissa individer, som har möjlighet att lägga hela sin fritid på musiken. Eller för deltagare som vill komma in på högre musikutbildningar. Dessutom premierar de deltagare som har erfarenhet av framgångsrik skolgång. De har lättare att passa in.
MER FORSKNING:
