Möt nationella rådet för vägledare!

Foto: Nicklas Elmrin

Berit Haugen, Eva-Marie Pålsson och Jenny Ivarsson stående bakom Lina Ali och Glenn Castenbladh Rafors.

Studie- och yrkesvägledare har i dag större ansvar, bredare roll och mycket tyngre utbildning än går­dagens syo-konsulenter. Ändå har inte mycket hänt i fråga om status, lön och yrkesroll. Det vill Sveriges Lärares nationella råd för vägledare ändra på.

LÄS MER Syv-panelen: Så ser vi på en yrkeslegitimation

Äntligen har det skett – det första fysiska mötet för Sveriges Lärares nationella råd för studie- och yrkesvägledare. Fram tills nu har de främst strålat samman online, sedan rådets bildande, men under en helg i Göteborg samlades ledamöter från hela landet, från Kalix i norr till Lund i söder, med representation från såväl grundskola och gymnasium som vuxenutbildning och högskola.

– Ja, det var första gången vi fick träffas på riktigt, säger Glenn Castenbladh Rafors, studie- och yrkesvägledare i Härryda och ny sammankallande för rådet, ett av tre nationella råd inom Sveriges Lärare som har till uppgift att vara rådgivande till förbundsstyrelsen, följa kongressens beslut och driva frågor som rör fackliga och professionella villkor.

Vi måste prata om vad eleverna har rätt till och inte bara om antal elever per vägledare.

Glenn Castenbladh Rafors

Just nu arbetar rådet framför allt med att ta fram en gemensam arbetsbeskrivning för yrket, en grund för framtida arbete med lönekriterier, arbetsvillkor och den prioriterade frågan om att införa en skyddad titel.

Syv-yrket är både brett och varierat. Skillnaderna mellan stadier, skolformer och lokala förutsättningar gör att studie- och yrkesvägledarnas arbetsuppgifter kan skilja sig kraftigt åt. Just därför har rådet valt att börja sitt arbete med att kartlägga och formulera en gemensam yrkesbeskrivning.

– Vi behöver helt enkelt skapa en gemensam bild av vad det innebär att vara studie- och yrkesvägledare, säger Glenn Castenbladh Rafors. Även om det kommer att fortsätta skilja sig åt beroende på om man arbetar i grundskolan, på ett yrkesprogram eller inom vuxen-utbildningen så finns det mycket som förenar oss.

En tydligare beskrivning av yrket är efterfrågad av många, inte minst av vägledare som arbetar ensamma eller på mindre orter, där rollen lätt kan spreta vilt åt flera håll. Med en gemensam bas hoppas rådet kunna skapa bättre förutsättningar för att diskutera frågor som rör arbetsbelastning, antalet elever per vägledare och hur det faktiska uppdraget ska se ut.

– Det handlar om att landa i vad som faktiskt är kärnan i vårt uppdrag. Det blir också en grund för att ta nästa steg med lönekriterier, skyddad titel och andra viktiga frågor, säger Glenn Castenbladh Rafors.

Frågan om att stärka syv-yrkets professionalitet har länge diskuterats, inte minst i form av förslag om att införa legitimation. Rådet har dock landat i att en skyddad titel är ett mer realistiskt och ändamåls-enligt mål.

– Vi vill skapa en kvalitetsstämpel som tydligt markerar att det är utbildade vägledare som har den här rollen, säger Glenn Castenbladh Rafors. På så sätt kan vi skydda yrket från oseriösa aktörer och samtidigt lyfta statusen för kåren.

En skyddad titel innebär att endast den med examen från syv-utbildningen får använda sig av titeln studie- och yrkesvägledare. Till skillnad från en legitimation, som kan vara svår att införa, är en skyddad titel mer genomförbar och kan fungera som en garant för kvalitet.

– Det är också en signal till huvudmän och arbetsgivare om att vägledarna har en tydlig professionell kompetens, säger Glenn Castenbladh Rafors.

Här är rådet

❶ Berit Haugen, 59, Individuella programmet El och energi/Frisör/Restaurang och livsmedel, Jämtlands gymnasium.

❷ Eva-Marie Pålsson, 54, IM och anpassad gymnasieskola, Halmstads kommun.

❸ Lina Ali, 31, Medicinska fakulteten, Lunds universitet.

❹ Jenny Ivarsson, 61, Grundskolan, Kalix kommun.

❺ Glenn Castenbladh Rafors, 41, syv/samordnare grundskola, Härryda kommun.

❻ Volkan Serengil, 42, Syv/syv-samordnare, Internationella Engelska skolan Lilje-holmen, Stockholm.

Med en gemensam arbetsbeskrivning som grund hoppas rådet nu kunna ta tag i flera av de frågor som länge varit aktuella för vägledar-kåren. Det handlar bland annat om att definiera vad som är en rimlig arbetsbelastning, ta fram löne-kriterier och stärka förutsättningarna för att kunna fokusera på kärn-uppdraget.

– En viktig del är att vi behöver utgå från vad elever och studenter har rätt till, snarare än att bara prata om hur många elever varje vägledare ska ha. Då undviker vi risken att ett tak i värsta fall blir ett golv i fel -sammanhang.

Rådet kommer också att arbeta fram en lathund för ombud och planerar att bjuda in till en medlemsaktivitet under hösten, med fokus på den gemensamma arbetsbeskrivningen.

– Det handlar både om att skapa struktur för det interna arbetet och att synliggöra vad studie- och yrkesvägledarna faktiskt gör, säger Glenn Castenbladh Rafors. Det blir en viktig grund för att driva de fackliga frågorna vidare.

Nu väntar ett fortsatt arbete där rådet vill involvera medlemmarna. Under hösten planeras som sagt en första medlemsaktivitet där den gemensamma arbetsbeskrivningen ska presenteras och diskuteras.

– Det här är något vi måste göra tillsammans. Det är genom att samla och förankra som vi kan ta nästa steg för att stärka både yrket och -villkoren för alla studie- och yrkesvägledare.

LÄS ÄVEN

Så måste SYV förändras med vår tid

Minska inte elevhälsan – utöka med vägledare!

Mod, hopp och tårar – ­syv-poddparet gör succé