Debatt: Prioritera grundmotoriken i undervisningen

Maria Gottberg och Suzanne Lundvall på Svenska Gymnastikförbundet reagerar på Ämneslärarens nyhet att flickornas betyg i idrott och hälsa rasar.

Många svenska barn klarar inte av enkla saker som att balansera, gå baklänges och göra kullerbyttor. Och mer än åtta procent av flickorna i årskurs nio blev underkända i ämnet idrott och hälsa i våras. Det är ingen slump att vi ser en negativ utveckling både i lägre och högre åldrar, skriver Maria Gottberg och Suzanne Lundvall på Svenska Gymnastikförbundet.

Det har gått nio månader sedan Svenska Gymnastikförbundet och Svenska Idrottslärarföreningen skrev debattartikeln i Dagens Nyheter med rubriken: Dagens barn kan inte ens slå en kullerbytta.

En av de stora anledningarna till barnens sjunkande grundmotoriska förmåga är det faktum att grundmotoriken inte får lika stor plats i undervisningen i skolan som förr.

Reaktionerna lät inte vänta på sig. Utbildningsministern vill se mer fokus på praktiska och hantverksmässiga färdigheter i skolan. Två motioner har lämnats in till riksdagen, en från KD och en från S, om att grundmotoriken bör ta större plats i undervisningen. Och Svenska Gymnastikförbundet har i år fortbildat nästan 100 idrottslärare och fritidspedagoger i grundmotorisk träning.

Negativ spiral

Men samtidigt kommer det in nya rapporter som visar på en negativ spiral. Denna gång gäller det äldre elever. Flickor i nian har på senare år tappat rejält i ämnet idrott och hälsa. 8,5 procent blev underkända i våras, den högsta siffran sedan det nuvarande betygssystemet infördes 2013.

Jennie Nobelius, ny ordförande i Svenska idrottslärarföreningen, säger till Ämnesläraren att en anledning kan vara sociala mediers inverkan. Flickor spenderar mer tid på sociala medier än pojkar, och att de i högre grad drabbas av nätmobbning och utseendehets.

Men vi får inte glömma att den sjunkande grundmotoriska förmågan i lägre ålder också spelar roll. Vi vet att grundmotorisk träning bygger grunden till alla rörelser. I liknelse med läslust för att lära sig läsa och skriva så behöver vi rörelseglädje – att känna att vi vill och kan – för att lära oss god rörelseförmåga. 

Forskning visar att ökad motorisk kompetens leder till högre grad av fysisk aktivitet som i sin tur dämpar oro och depression – och förbättrar självkänslan. Andra positiva effekter är bättre studieresultat, förbättrad sömn och koncentrationsförmåga.

Då blir det svårt att vända trenden

Det här vet vi. Gymnastiken är en av Sveriges största idrotter för tjejer. Över 75 000 tjejer i åldern 7–12 är med i en gymnastikförening. Vi får ofta rapporter om att tjejer som går på gymnastik och har en god grundmotorisk förmåga tenderar att prestera bättre i ämnet idrott och hälsa.

Det kommer bli svårt att vända betygskurvan för eleverna om de inte lärt sig att vara bekväma i sin kropp och att ha en god rörelseförmåga. Vi är övertygade om att förbättrad grundmotorik hos elever på lågstadiet, med stegvis progression och genomtänkta utmaningar kring koordinations- och redskapsövningar på mellanstadiet, kan få en positiv effekt på betygen i ämnet idrott och hälsa på högstadiet.

Även om det ytterst är Skolverket och riksdagen som har ansvaret i att komma till rätta med grundmotoriken har lärarna själva en möjlighet att göra något åt situationen – redan i dag.

Maria Gottberg är träningansvarig på Svenska Gymnastikförbundet.

Suzanne Lundvall är forskare i idrottsvetenskap vid Göteborgs universitet och ordförande i Svenska Gymnastikförbundet

  • Detta är en debattartikel. Det är skribenterna som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Ämnesläraren.