Debatt: Praktisk-estetiska lärare har orimliga arbetsvillkor
Pernilla Bergman Fridén, vice ordförande, och Janet Ericsson, ordförande, Bildlärarnas Riksförening.
Debatt Det är med stor sorg vi kan konstatera att facket inte tar problemen för de praktisk-estetiska ämnena på större allvar, skriver Bildlärarnas Riksförening.
Fackförbundet Sveriges Lärare presenterade nyligen en undersökning där de redovisade en uppskattning av rimlig undervisningstid i den svenska skolan. Som tabellen visar, från tidningen Vi Lärare, anses att praktisk-estetiska lärare ska undervisa mer tid än övriga ämneslärare på högstadiet.
I betänkandet Tid för undervisningsuppdraget – åtgärder för god undervisning och läraryrkenas attraktivitet, SOU 2025:26 likställs praktisk-estetiska lärares undervisningstid med årskursen du undervisar i.
Utöver likvärdigt planeringsarbete, bedömning och betygsättning av (i bild 300–600) elevers terminsarbeten, tillkommer även praktiska förberedelser och efterarbete mellan lektionerna samt underhåll av praktiska traditionella och digitala verktyg/teknik, städning, utställningsarbete/idrottsevent/avslutningsföreställningar/kulturevent med mera.
Finns ingen rimlighet
Finns det en rimlighet i Sveriges Lärares beräkningar? Har facket haft kontakt med ämneslärarföreningarna i arbetet att ta fram underlaget i tabellen, det vill säga de som har mest relevant kunskap om ämnets innehåll och behov? Nej.
Har utredningen SOU 2025:25 ett vetenskapligt belagt underlag för sin slutledning? Nej.
De utgår från Sveriges Lärares material, och en bild- och slöjdutredning från 2011 – då Lgr11 just introducerats (!), samt en mycket begränsad beställningsrapport.
Bildlärarnas Riksförening menar att en rimlig undervisningstid för praktisk-estetiska lärare i årskurs 1–9 borde ligga på 450–500 timmar/läsår beroende av antal elever, anpassningar, årskursplaneringar, bedömningar och betyg, lokaler, adekvat utrustning, och förflyttningar mellan skolor som ingår.
Att lägga ytterligare undervisningstid till praktisk-estetiska ämneslärare med halvklasser ser rimligt ut om vi endast tittar på undervisningstiden. Jämförelsevis blir det dock stor förlust av planeringstid i relation till antal undervisningsgrupper, antal elever och årskurser. Och utan ”ställtid” mellan praktiska lektioner används lektionstid till förberedelse/efterarbete vilket krymper den egentliga undervisningstiden.
”Stor sorg”
En teoretisk lärare på högstadiet undervisar oftast cirka 90–180 elever minst två tillfällen i veckan. Bildlärare undervisar 14–22 helklasser/halvklasser=250–600 elever vid ett lektionstillfälle i veckan. Praktisk-estetiska lärare undervisar även oftast flest årskurser.
När detta inte uppmärksammats i undersökningar som gjorts av fackliga lärarförbund 2013 och 2023, som nu används för Sveriges Lärares ”rimlighetskalkyl”, är det med stor sorg vi kan konstatera att facket inte tar problemen för de praktisk-estetiska ämnena på större allvar.
Undersökningarnas resultat är inte helt relevanta då praktisk-estetiska ämneslärares arbetsvillkor ej synliggörs. Det är av största vikt att man i betänkandet ”Tid för undervisningsuppdraget” gör om och gör rätt.
Vi saknar en tydlig definition av ämneslärarnas tjänsteuppdrag, både vad gäller undervisningstid, planeringstid, antal undervisningsgrupper, antal årskursplaneringar samt antal elever som ska bedömas i ämnet.
Vi saknar tydliga regleringar kring bildsalarnas utrustning, förrådsyta, arbetsyta för varje elev, digital teknik och programvara.
Om vi räknar på antal lektionsplaneringar, antal bedömningar/rättningar, antal relationer, antal anpassningar, antal placeringslistor, antal VH-kontakter, antal pedagogiska kartläggningar – saknas jämvikt med den planeringstid praktisk-estetiska lärare erhåller.
Kräver regleringar
För att skapa en jämlik skola måste dessa aspekter regleras för de praktisk-estetiska ämnena!
Att betänkandet tar upp och jämför undervisningstid mellan olika länder är upplysande. Det vore dock bra om utredarna sedan kunde gå ett steg längre, och lägga fram förslag med en vision om hållbarhet – för både kunskapsutveckling, trygghet och arbetsmiljö.
Nu ser betänkandets förslag tyvärr ut att vara anpassat efter SKR:s ekonomiska ramar, med stöd från andra länders regel-/ramverk.
Janet Ericsson, ordförande, och Pernilla Bergman Fridén, vice ordförande, Bildlärarnas Riksförening
Svar direkt: Sveriges Lärare tar utmaningarna på största allvar
Det finns en tydlig rimlighet i Sveriges Lärares beräkningar av undervisningstid. De bygger nämligen helt och hållet på vad yrkesverksamma medlemmar själva har uppgett. I vår undersökning har lärare angett både sin nuvarande undervisningstid och vad de anser vara en rimlig sådan, utifrån arbetsbörda, ansvar och andra delar av uppdraget.
Vi vill också understryka att vi tar de praktisk-estetiska ämnenas särskilda villkor och utmaningar på största allvar. Det är en av anledningarna till att vi genomfört den här undersökningen: för att belysa skillnader i arbetsvillkor och bidra till att skapa ett mer rättvist och hållbart läraruppdrag.
Vi delar uppfattningen att det behövs reglering, både för undervisningstid och andra delar av tjänsteuppdraget. Vi vill därför fortsätta arbetet med att synliggöra behoven och föra fram krav på tydligare ramar och förbättrade förutsättningar i skolan. Det handlar ytterst om att skapa mer tid för lärande.
Sveriges Lärare välkomnar Bildlärarnas Riksförenings engagemang och ser gärna ett fortsatt samtal om hur vi tillsammans kan arbeta för hållbara tjänster, jämlika arbetsvillkor och en starkare undervisning, i alla ämnen.
Anna Olskog, förbundsordförande Sveriges Lärare
LÄS ÄVEN
Bildläraren: Bättre arbetsvillkor i gruvan än i många klassrum
Debatt: Musiklärare tvingas ständigt till nya misslyckanden
