Till startsidan
Irma Lejlic, till vänster, är undervisningsråd på Skolverket och Terje Adkins, till höger, är bildlärare på Gunnilseskolan i Göteborg.
Timplaner
Alla elever får inte de undervisningstimmar som de är garanterade, visar en rapport från Skolverket. Flest timmar försvinner i de praktisk-estetiska ämnena där svårigheter att hitta vikarier är störst. Bildläraren Terje Adkins lyfter ytterligare en orsak:
– Våra ämnen anses inte lika viktiga.
Det är Skolverkets mest ambitiösa kartläggning hittills av hur skolorna lever upp till kravet att ge alla elever i grundskolan ett visst antal undervisningstimmar i varje ämne.
Över 500 rektorer svarade på en enkät om hur mycket undervisningstid som uteblev under en tvåveckorsperiod i september 2024. På fyra av tio skolor hade schemalagd undervisningstid uteblivit i någon utsträckning. I vissa fall kunde den förlorade undervisningstiden tas igen vid ett annat tillfälle, men många angav att den uteblivna undervisningstiden inte kommer att kompenseras.
Sammantaget gör ändå nio av tio rektorer bedömningen att elever i grundskolan får sina garanterade undervisningstimmar i alla ämnen. Men det är svårt att slå fast att så är fallet, eftersom det saknas en tydlig definition av ”en undervisningstimme”.
Irma Lejlic är undervisningsråd på Skolverket och ansvarig för rapporten:
– Det som överraskade oss var att skolorna inte tycktes ha en enhetlig definition av utebliven respektive genomförd undervisningstid. När eleverna arbetar själva utan lärare ses det som undervisningstid på en skola, men som håltimme på en annan.
Vad som däremot står helt klart är att tappade undervisningstimmar är vanligast på högstadiet – och att tappen i första hand drabbar de praktisk-estetisk ämnena.
På frågan om det finns något ämne där det är vanligare att undervisningstid uteblir svarar två av tio rektorer ja, och majoriteten av dessa uppger att det handlar om just praktisk-estetiska ämnen. Störst problem har slöjd och musik då dessa ämnen kräver kompetenser som är svåra att ersätta när ordinarie lärare är borta. Det finns även säkerhetsaspekter eftersom slöjdsalar innehåller farlig utrustning.
På fyra av tio grundskolor uteblev schemalagd undervisningstid under en tvåveckorsperiod i september 2024, enligt en ny rapport från Skolverket. Hela 88 procent av rektorerna i rapporten svarar att det är vanligare att undervisningstid i de praktisk-estetiska ämnena (än i andra ämnen) uteblir. Källa: Skolverket
Terje Adkins var länge de praktisk-estetiska ämnenas företrädare i Sveriges Lärares förbundsstyrelse. Han hör ofta från sina kollegor att de förlorar lektioner.
– Jag förstår att det kan vara svårt att hitta vikarier vid sjukdom, men skälen till att vi förlorar undervisningstimmar beror också på att vi inte kompenseras när våra timmar försvinner vid till exempel friluftsdagar, studiebesök och nationella prov.
Irma Lejlic intygar att genomförandet av de nationella proven ibland kan innebära att undervisningstid uteblir i praktisk-estetiska ämnen:
– Skolverket skickar ut datumen för de nationella proven långt i förväg, för att skolor ska få möjlighet att planera undervisningstiden på ett bra sätt, så att inte vissa ämnen drabbas mer än andra.
Enkäten visar också att rektorerna är mer måna om att kompensera för tappade lektioner i kärnämnen än i de praktisk-estetiska ämnena. För Terje Adkins kommer det tyvärr inte som en överraskning:
– Våra ämnen har lägre prioritet, för många arbetsgivare verkar det vara okej att våra undervisningstimmar försvinner.
På hans egen skola, Gunnilseskolan (F–6) i Göteborg, har han varit motståndare till att hans sexor har dubbeltimme i bild.
– När den dubbeltimmen försvinner utan att ersättas, så försvinner 11 procent av hela terminens undervisningstid i bild. Och det kan leda till att tre veckor går utan att eleverna har bild, de minns inte ens vad de höll på med. Och sedan ska jag sätta betyg på dem!
Terje Adkins efterlyser mer samtal om ämnenas status i skolan. Och att skolorna blir bättre på att följa upp vilka ämnen som förlorar undervisningstid. Han får stöd i rapporten som visar att hälften av skolorna saknar sådana rutiner – de förlitar sig helt enkelt på att den schemalagda tiden genomförs.
Rapportens resultat kommer att leda till åtgärder från Skolverkets sida, berättar Irma Lejlic:
– Vi kommer bland annat utforma ett webbstöd med rekommendationer och lärande exempel från skolor som har ett välfungerande arbete med uppföljningar.
LÄS ÄVEN
Debatt: Musik i helklass stympar undervisningen
Debatt: Bildämnet kvävs ihjäl i skolan
Debatt ”Musikens upprepning och tydlighet kan fungera som ett pedagogiskt stöd.”
Arbetsmiljö Slöjdläraren: Ofta för många elever i för små utrymmen.
Debatt Slöjdlärarna: ”Spring ut och hitta pinnar eller bygg snölyktor, det är ju gratis.”
Krönika Idrottsläraren: ”Ingen lyckas alltid, och det är helt okej.”
Debatt ”Bidrar till en bättre självbild, men även till ökat självförtroende.”
Reportage ”Väldigt likt hur det är i en professionell orkester.”
Undervisning Vad svarar du på elevfrågan: ”Blev det här fint?”
Pedagogiska tips Teaterläraren: Frigörande när rösten står i fokus.
Forskning ”Styrdokumenten saknar vägledning.”
Fokus Idrottsläraren: Det förstärker ansvarskänslan och pushar positiva beteenden.
Debatt Efter kullerbyttalarmet: ”Krävs ett omfattande kompetenslyft för lärare.”
Idrott och hälsa Satsningen ger idrottslärarna energi och höjer elevdeltagandet.
Praktiska tips Konkreta tips på hur skolor kan samarbeta med konstnärer.
Krönika ”Hur kan vi hjälpas åt att sänka trösklarna?”
Bildkonstens dag Bildläraren: ”Det känns oerhört viktigt”.
Praktiska tips ”Barnen behöver lära sig att laga sina kläder istället för att slänga dem.”
Praktiska tips ”Fascinerande att se hur små insatser kan bidra till så stora förändringar.”
Lärarpriser ”För mig är det folkhälsa i grunden och att skapa rörelseglädje.”
Forskning Forskaren: Elever har ofta tydliga förväntningar på hur det ska gå till.
Debatt ”Borde vara en nationell angelägenhet att alla blir simkunniga.”
Krönika Musikläraren om att övandet är viktigare än någonsin.
Läsning ”Läsning är ju ett sätt att både befästa och fördjupa ämneskunskaper.”
Debatt Idrottsläraren om hur idrottssalen förvandlats till skolans tryggaste rum.
Boktips Läraren om de tre viktigaste faktorerna bakom bra hkk-undervisning.
Debatt Idrottsläraren: Betygen påverkas kraftigt av lärarens egen tolkning av kursplanen.
Undervisning Musikläraren: ”En klass vägrade sjunga i två lektioner”.
Reportage ”Fler barn än någonsin sitter framför skärmar istället för att vara ute.”
Undervisning ”Eleverna ställer andra typer av frågor och utvecklas verkligen.”
Forskning Forskarens fyra bästa tips för att göra alla elever delaktiga.
Debatt ”Idrottslärarens drömjobb har i många fall förvandlats till en mardröm.”
Krönika Slöjdlärarens vittnesmål: ”Väldigt få saker blev som vi önskat”.
Idrott och hälsa ”Det krävs inte så mycket för att få eleverna att känna glädje.”
Musik ”Nu kan eleverna rabbla alla planeterna efter att de sjungit låten.”
Debatt ”Vilket betyg som helst går att sätta på vilken elev som helst.”
Debatt Idrottsforskaren: Varför kunde de inte enas om vilket ben de skulle stå på när de skrev betygskriterierna?
Debatt ”Simtestet kan för många elever vara ett moment av ångest.”
Debatt ”Lätt att göra fel när man inte får veta vad som är rätt.”
Krönika Slöjdlärarens lärdomar från terminen.
Debatt Professorn om att de allra flesta forskare är idrottslärare i grunden.
Forskning Forskaren om resultatet: ”Förfärligt”.
Forskning Forskaren om hur ”anti-ansträngningskulturen” mattades av.
Forskning Forskaren: Skärmtiden har blivit ett ökat samhällsproblem.
Skolslöjdens dag Slöjdläraren: Manifestera den fantastiska möjligheten till skolslöjd som alla barn i Sverige får ta del av.
Kulturskolan Musikläraren: Lugnare stämning och elevinflytandet ökar.
Krönika ”En alltför abstrakt bild av slöjdämnet gör det svårt för eleverna att förstå vad de ska öva på.”
Debatt ”Att berätta detta borde idag vara en av Sveriges Lärares viktigaste uppgifter.”
Lärarutbildning Slöjdläraren: ”Jag har haft mest nytta av de praktiska momenten.”
Forskning Forskaren: Skolverkets allmänna råd är rätt intetsägande.
Kulturskolan ”Lagreglering är vår viktigaste fråga.”
Kulturskolan ”Vi kan tydligt visa att bredden ökar.”
