Så blev Sofia Åhman hela Sveriges idrottslärare

Det började med att SVT hade 20 minuter över i sin tablå när de försökte fylla dagarna med coronaanpassad tv. Sofia Åhman fick ett samtal och en fråga om hon var intresserad av att fylla den tiden med något slags träningsprogram. Hon fick en fotograf till förfogande, ingen möjlighet att klippa programmet och ingen studio. Inspelningen av varje avsnitt skulle alltså ske i ett svep och starta samma dag. Hon sa ja.

– Det första programmet spelade vi in hemma i min mammas lägenhet medan hon var ute och gick med hunden, berättar Sofia.

"Överväldigande respons"

Med 75 uppskattade avsnitt, varav de 20 senaste är nyinspelade, har programmet ”Hemmagympa med Sofia” vuxit genom att tittarna tipsat sina vänner, och intresset håller i sig.

– Det har varit en överväldigande respons. Människor har hört av sig och berättat att de ser effekter av träningen. Jag tror att programmet är jättebra för dem som inte kan gå på gym, de som inte har råd, inte vågar eller aldrig gympat förut. Man kan ha på sig vad man vill och det är ingen som ser vad man gör.

Under 1980-talet var det Susan Lanefelt som i tajts och neonfärgad baddräkt, med musik och bakgrundsdansare uppmanade hela Sverige att knipa med stjärten för att skapa den perfekta kroppen. Numera är det Sofia Åhman som blivit landets egen personliga tränare, men med ett annat fokus än sin föregångare.

– Det här är tvärtom på alla sätt. Jag har ingen snygg produktion, ingen musik och jag fokuserar mer på prehab- och rehabträning. Jag tycker att man ska träna för att kunna fortsätta göra det man tycker är kul och för att vi ska fungera i vardagen.

Var tidig med aerobics

Sofia är uppvuxen i Örnsköldsvik och började tidigt med gymnastik tillsammans med sin mamma och sina syskon. Hon började träna truppgymnastik och som 14-åring höll hon även i egna grupper. När hon efter gymnasiet pensionerades som gymnast åkte hon till London som au pair och där upptäckte hon aerobics.

– När jag kom hem flyttade jag till Stockholm och tog med mig aerobicsen dit och började leda pass. Det fanns inget sådant då. Gym var något som fanns i en källare någonstans, men att leda pass var vad som finansierade min idrottslärar­utbildning i början av 1990-talet.

Efter några år i Stockholm drog flyttlasset till Umeå där hon fortsatte som gruppträningsinstruktör och även fick jobb som idrottslärare.

– Anledningen till att jag ville undervisa var att jag hade en sådan bra idrottslärare själv när jag gick i skolan. Jag tyckte det verkade så fantastiskt att få ha så kul på jobbet.

Jobbar på elitidrottsgymnasium

Hon har ganska nyligen bytt arbetsplats från Dragonskolan till nya Maja Beskow i Umeå, men gymnasieprogrammen hon undervisar på är desamma – elitidrottsgymnasiet. Här blandas elever som satsar på exempelvis innebandy, friidrott, tennis, volleyboll, truppgymnastik och Sofia håller i deras vanliga idrottslektioner.

– Vi drar nytta av varandra och lär oss saker. Jag lär dem och de lär mig.

Som gymnasielärare tycker hon det är viktigt att fokusera på idrott som eleverna har nytta av och lära dem att ta hand om sin hälsa. Att prova på olika träningsformer gör att tröskeln för att testa igen blir lägre.

– Om man har varit på ett gym och provat olika maskiner så känns det inte så främmande att gå dit sedan. Många slutar med idrott i högstadiet och då är det bra att hitta andra former av träning som de har glädje av.

Eleverna tränade till "Hemmagympa med Sofia"

I och med distansundervisningen under coronapandemin har Sofia gett eleverna hemuppgifter, både teoretiska och praktiska, som de fått skicka in.

– En uppgift var att de skulle spela in när de tränade till ”Hemmagympa med Sofia” vilket var kul. En elev fick med sig sin mamma som kom med på filmen också.

Hela Sofias liv genomsyras av rörelse och träning och det är vad hon blivit expert på. Förutom sitt yrke, extrajobb som instruktör och eget tv-program har hon i nio år tipsat om övningar i SVT:s Go'kväll, skrivit en bok och håller i träningsresor.

– Att röra på sig är en mirakelmedicin. Vi blir glada, pigga, minskar stress och slipper smärta. Det höjer livskvaliteten att hålla sig i rörelse. Barn rör alltid på sig och någonstans slutar de. ”Sitt stilla”, säger vi till dem. Jag önskar att det skulle finnas fler pingisbord på skolorna i stället för myssoffor. Det skulle förresten behövas i varje fikarum.

LÄS ÄVEN

Idrottens normer tar över i profilskolor

Så får du fler att delta på idrotten

Vältränade elever skadar sig mer än stillasittare

Därför idrottar tjejer med utländsk bakgrund mindre