Succé för anpassad kulturskola i Stockholm
”När vi var på Historiska museets vikingautställning hade pedagogerna klätt ut sig till vikingar och bjöd in deltagarna i berättelsen. Barnen talar fortfarande om hur roligt det var”, säger Patric Skog, enhetschef på Kulturskolans resurscenter i Stockholm.
Kulturskolan
Nyligen fick Kulturskolans resurscenter i Stockholm det prestigiösa S:t Julianpriset som tilldelas den som gjort stora insatser för personer med funktionsnedsättning. På kort tid har de dubblerat antalet deltagare som hittat till deras aktiviteter.
– Vårt samarbete med stadens museer har varit avgörande, säger enhetschefen Patric Skog.
Kulturskolans resurscenter är navet i Stockholms stads arbete med barn med funktionsnedsättningar. Dels har man 250 egna inskrivna deltagare, dels är man en resurs för alla stadens kulturskolor i deras arbete med barn med olika typer av nedsättningar.
Resurscentret har varit nominerat tidigare, men denna gång gick man hela vägen.
– Jag blir så stolt över vår relativt lilla verksamhet som betyder så mycket för många barn.
Framgångsrika samarbeten lockar nya deltagare
Priset delas ut till verksamheter inom Stockholms stads geografiska gräns – verksamheter som kan bedrivas av staten, kommunen, regionen, näringslivet eller ideellt. Denna gång fastnade juryn för resurscentret, bland annat för att deltagarna där getts allt större inflytande i utvecklingen av verksamheten.
– Vi gör en årlig deltagarenkät, har dialoggrupper, intervjuar deltagare och så har vi satt upp en förslagslåda, berättar Patric Skog.
Men han fäster ännu större vikt vid den här delen av juryns motivering: ”Man tar ett stort ansvar i att tillgängliggöra kultur genom samverkan med parter som anpassade skolor, museum, bibliotek och konsthallar.”
– Tack vare dessa samarbeten har vi nått 250 nya barn, lika många som vi har inskrivna. Det känns helt fantastiskt att så många fler fått ett möte med konsten och getts möjligheten att vara kreativa.
Han kallar det ett ”trepartssamarbete” och det inleddes för några år sedan. Man har fördjupat dialogen med ett drygt tiotal anpassade grundskolor och gymnasier i staden – och har sedan inlett samarbeten med den tredje parten som är några av stadens ledande kulturinstitutioner.
– Det handlar om Historiska museet, Nationalmuseum, Stadsmuseet, Tensta konsthall och Dansmuseet och ett tag samarbetade vi också med Liljevalchs.
Kulturinstitutionerna gick med på att låta barnen gå gratis, för att få så många som möjligt att komma. De barn som kommit med har både varit inskrivna på resurcentret och kommit direkt från de anpassade skolorna.
Besöken ger ringar på vattnet
Besöken har varit en succé, berättar Patric Skog.
– När vi var på Historiska museets vikingautställning hade pedagogerna klätt ut sig till vikingar och bjöd in deltagarna i berättelsen. Barnen talar fortfarande om hur roligt det var.
Det har i sin tur lett till följdeffekter.
– Flera barn har berättat att de börjat gå på museer med sina familjer, något som flera av dem aldrig gjort tidigare.
Trepartssamarbetet har också lett till fördjupade kontakter mellan resurscentrets pedagoger och pedagogerna på de anpassade skolorna.
– En del barn från dessa skolor har börjat gå terminskurser hos oss eller på någon närliggande kulturskola. Andra har varit med på kortare kurser och aktiviteter som vi anordnar.
Kulturskolans resurscenter har 15 kulturskolepedagoger och en specialpedagog – och erbjuder ämnesinriktningarna musik, dans, teater, konst och media.
LÄS ÄVEN
Debatt: Teaterlärare är experter på att få elever att våga tala
Debatt: Fler barn måste få plats på kulturskolan!
Musikläraren: Outtalad norm slår hårt mot elever med NPF
