Digitala verktyg både lyfter och stympar musiken

Själv mötte Jonas Nilsson de digitala verktygen för första gången som musiklärare på 00-talet, då hette det i kursplanen att elevernas förmåga att använda IT var “ett mål att sträva mot”. 

I kursplanen 2011 blev det ett tydligare krav på att de digitala verktygen skulle komma in, speciellt i undervisningens musikskapande aktiviteter.

– Men den riktigt snabba utvecklingen satte fart i samband med att datorer och Ipads kom in i klassrummen, nu kunde man börja jobba med olika musikredigeringsprogram. 

Som doktorand vid Umeå universitet bestämde sig Jonas Nilsson för att ta reda på vad den digitala teknikens intåg betytt. För sin avhandling har han intervjuat 15 musiklärare och en del av deras elever på högstadiet i olika delar av landet – samt observerat lektioner i årskurs 8 och 9.

”Tydliga fördelar och nackdelar”

Det är en blandad bild han tar med sig.

– Där finns både tydliga fördelar och nackdelar. De digitala verktygen kan innebära en utbyggnad av undervisningen, men de kan också stympa den.

På den positiva sidan betonade både lärare och elever i hans studie att det lett till ökat engagemang.

– Att skapa digital musik väcker motivationen hos många och möjliggör för dem att skapa musik som de själva lyssnar på. Det är i synnerhet positivt för de elever som inte har så stora färdigheter på traditionella instrument, de digitala verktygen har helt enkelt haft en demokratiserande effekt. 

Därtill har musikskapandet tack vare dessa verktyg blivit en större del av undervisningen, eftersom man snabbare kommer in på själva skapandet.

– Traditionellt musikskapande kräver ju många timmars träning på instrumenten, vilket gör att man ibland har svårt att hinna nå fram till det egna skapandet. 

Företagen tjatar

Men på den negativa sidan lyfter lärare och elever ännu fler saker. Tekniken strular, musikredigeringsprogrammen är svårnavigerade och de kommersiella aktörerna bakom programmen är inte alltid lätta att ha och göra med.

– Några av lärarna tyckte att företagen hela tiden tjatade om att använda deras program och göra uppdateringar, att de uppmuntrades att välja dyrare varianter. Vissa var också inne på att arbetet med programmen riskerar elevernas integritet, att användardata sprids till tredje part. 

Men de kritiska lärarna hade också synpunkter på vad det betydde för själva undervisningen.

– Vissa uppmärksammade stoffträngseln. Arbetet med den digitala tekniken tar tid från att spela instrument, sjunga och undervisa om musikhistoria.

I vilken utsträckning använder dagens musiklärare digitala verktyg? Det finns ingen färsk studie om detta, men Skolinspektionens granskning från 2019 visade att de flesta skolor redan då hade digitala verktyg – och att de flesta lärarna också använde sig av dem.

– Men mina intervjuer visar att intresset kan variera, vissa är mer måna än andra om att värna den traditionella undervisningen. 

Outnyttjad resurs

Att använda hörlurar medför att eleverna kan skapa musik i en trygg miljö – samtidigt betonade lärarna att detta medför att elever och lärare avskärmas från varandra. Man hamnar därmed långt ifrån den traditionella bilden av en rock- eller popgrupp som jobbar tillsammans med varsitt instrument.

Men Jonas Nilsson vill betona att det visst går att arbeta i grupper i den digitala världen:

– Programmen möjliggör samarbeten i grupp, men ingen av mina intervjuade lärare hade utnyttjat möjligheten. Man kan fråga sig varför. Kanske är det ett tecken på en generell utveckling i skolan, att den handlar mer om individen än om gruppen? 

LÄS ÄVEN

Musikläraren låter känslorna sätta tonen

Musikläraren: Outtalad norm slår hårt mot elever med NPF

Debatt: Musik i helklass stympar undervisningen

Musikläraren: Så kan vi läsa mer – i alla ämnen

Musikläraren om samarbetet med sin stora idol