Debatt: Eleverna blir smartare när de arbetar med händerna

De praktisk-estetiska ämnena fortsätter att vara ett hett diskussionsämne bland lärare och föräldrar. Många kan inte förstå varför barnen ska behöva lägga tid på ämnen som slöjd, bild, musik och hem- och konsumentkunskap – i vårt digitaliserade samhälle kan sådana ämnen upplevas som föråldrade och onödiga. Man menar att tiden istället borde läggas på ämnen som rör programmering och digitala verktyg för att göra det lättare för barnen att fungera väl i datorsamhället. 

Digital och kulturell kompetens

Varför är det då viktigt att värna om de praktisk-estetiska ämnena? Jag tänker tillbaka på digitaliseringen av förskolan 2019 och den motivering som framfördes för den reformen: att göra barnen digitalt kompetenta.

Visst lever vi i ett digitaliserat samhälle – men vi lever också i ett kultursamhälle genomsyrat av konst, musik, arkitektur, design och matkultur där det handlar om aktivering av våra sinnen, stimulering av vårt estetiska tänkande och ett bejakande av vår kreativa förmåga. De praktisk-estetiska ämnena har här en stor och viktig uppgift: att utveckla barnens kulturella kompetens och att skapa förutsättningar för dem att förstå och bli delaktiga i allt det som kultursamhället erbjuder. 

Handens och huvudets intelligens

För mig är det viktigt att inte bara tala om huvudets intelligens utan också om handens intelligens. Våra händer är smarta och intelligenta – i människans mångtusenåriga utveckling fanns händerna färdiga långt innan hjärnan var fullt utvecklad. Händerna är läraktiga, de glömmer inte vad de en gång lärt sig vare sig det gäller att knyta skobanden eller att spela ett pianostycke utantill. Våra händer är kreativa – skapande händer är grunden för vår civilisation och vår kultur. Dagens samhälle skulle inte fungera utan alla dem som i sina yrken är beroende av sina händer 

Samverkan mellan hand och hjärna

De praktisk-estetiska ämnen bygger mycket på en samverkan mellan hand och hjärna. Handens rörelser tar sin början i hjärnan i tankar som leder till ett flöde av nervimpulser till muskler i hand och arm. Men handen är också ett sinnesorgan med en oerhört väl utvecklad känsel. Upplevelsen av en handberöring uppstår i hjärnan. Man kan säga att handen både börjar och slutar i hjärnan. 

Att aktivera händerna är att aktivera hjärnan

Alla kroppsdelar finns representerade i vår hjärna i en kartbild där handen upptar ett mycket stort område. Men handens område i hjärnan är inte statiskt utan förändras ständigt beroende på hur aktiv handen är. Aktiva händer expanderar i hjärnan och engagerar allt fler nervcelIer: att aktivera händerna är att aktivera hjärnan. Hjärnans celler står i förbindelse med varandra genom kopplingar – synapser – som förstärks och blir flera när handens område blir aktivt – ett resultat av hjärnans plasticitet. Det uppstår ett rikt synaptiskt flöde som är gynnsamt för all form av inlärning – förstärkning och ökning i antalet synapser är grunden för våra minnesfunktioner och vår förmåga att ta till oss ny kunskap 

Tränar våra sinnesfunktioner och finmotorik

I de praktisk-estetiska ämnena är handen en huvudaktör – handen i samspel med hjärnan. I dessa ämnen står våra sinnesfunktioner i fokus – känsel, syn, hörsel, lukt och smak. Aktivering av våra sinnen ger en intensiv aktivering av hjärnans synaptiska nätverk särskilt i samspel med kreativa handaktiviteter. I de praktisk-estetiska ämnena handlar det om träning av våra sinnen och vårt kreativa tänkande – en form av kulturell träning som förbereder barnen för att fungera väl i det kulturella samhället, att ge dem en kulturell kompetens som komplement till den digitala kompetensen.

Men det handlar också om träning av handens finmotorik och ”händighet” – händer som inte används tillräckligt förlorar sin finmotoriska förmåga och känslighet parallellt med att deras utrymme i hjärnan förminskas. Många lärare idag klagar över elevernas ”fingerblindhet” – deras försämrade finmotoriska förmåga. Ofta skylles detta på ensidigt arbete med skärmar i mobiler och datorer – handens motorik och känsel tränas inte tillräckligt i naturliga aktiviteter.

Handen, hjärnan och de praktisk-estetiska ämnena

Det råder idag en stor insikt om vår jords ändliga resurser och behovet av återvinning och ett hållbart tänkande. Slöjd och hantverkskunskap spelar här en central roll.

I slöjden står handens skapande förmåga och kreativa möjligheter i centrum, samtidigt som kännedom om material och verktyg är viktigt för att klara framtidens ökade krav på hållbarhet och återbruk. I slöjden stärks självförtroendet – glädjen över att själv skapa något beständigt skänker tillfredsställelse och bidrar till ett välbefinnande i en tid som ofta präglas av psykisk ohälsa bland eleverna. Motoriken och känselinflödet från handen bidrar till ett rikt synaptiskt flöde i hjärnan som understöds av slöjdsalens kreativa miljö.

Bildämnet bygger på hand och öga i samverkan där det visuella inflödet i kombination med handens motorik och känsel aktiverar stora delar av hjärnan. I bildämnet skapas förutsättningar att förstå och ta till sig det flöde av visuella intryck som eleverna exponeras för i samhällets flöde av foto, film, design, konst, konsthantverk och arkitektur. 

Musikämnet, särskilt hanteringen av musikinstrument, ställer stora krav på händernas finmotorik och känsel. I musiken aktiveras flera sinnen i ett multisensoriskt inflöde. Forskning visar att tidigt aktivt musicerande gynnsamt påverkar utvecklingen av hjärnan. Svensk musikindustri har genom åren skördat unika internationella framgångar, inte minst på grund av barnens tidiga exponering för musik i musikklasser och kommunala musikskolor.

Inom ämnet hem- och konsumentkunskap erbjuder köket en unik kreativ miljö där händernas aktivitet kombineras med ett samtidigt multisensoriskt inflöde från lukt-, smak- och känselsinnen. I köket råder jämställdhet: hem- och konsumentkunskapen lockar pojkar och män till köket – att vara stjärnkock har hög status i media bland såväl kvinnor som män. 

Kulturell kompetens

Kulturen är en omistlig del av vårt samhälle – den berikar våra liv och sätter guldkant på tillvaron. Att värna om skolans praktisk-estetiska ämnen är att tidigt värna om barnens möjlighet att bli delaktiga i det kulturella samhället – att göra dem kulturellt kompetenta.

Göran Lundborg

Professor emeritus i handkirurgi vid Lunds universitet och författare till boken ”Handen i den digitala världen” som gavs ut 2019.

LÄS ÄVEN

Skriva för hand har stor betydelse för inlärningen

Hjärnforskare: Därför är skapandet nödvändigt i skolan