”Vi möts bara av: Lös det inom verksamheten”
Yvonne Mosling är grundskollärare och specialpedagog i Arvika.
Debatt
Lärare blir sjuka av arbetsbelastningen. Det saknas vikarier. Elever får inte det stöd de behöver. Men budskapet lärare möts av är "lös det inom verksamheten”.
Yvonne Mosling efterlyser en ”Lex skola”.
Det är vårtermin i årskurs 6.
Ljuset återvänder. Skolgården är blöt av smältande snö och barnen, som inte längre riktigt är barn, rör sig i flock lite längre ifrån lärarna än de gjorde i trean. Något håller på att hända. Åk 6 är mellanstadiets märkliga kulmen. Lyxåret. Dramaåret. Förvandlingsåret.
Ny skola – nya lärare
Här ser vi frukten av låg- och mellanstadiets uthålliga arbete. Elever som kämpat med läsningen står plötsligt och redovisar inför klassen. Den som behövde ständig stöttning arbetar mer självständigt. Särskilda behov blir strategier. Stöd blir självförtroende. De växer och vi växer med dem.
Men under vårterminen växer också något annat.
Oron.
Till hösten väntar årskurs 7. Ny skola. Nya lärare. Nya hierarkier. Betyg. Barndomen får kanter.
Samtidigt förändras livet runt omkring. Familjer flyttar. Föräldrar separerar. Någon blir sjuk. Allt fler elever kämpar med psykisk ohälsa. De behöver vård men köerna är långa. Under tiden är det skolan som ska bära eleven.
"Behöver vård”
Rätten till utbildning är stark. Skolplikten är stark. Så vi anpassar. Vi stöttar. Vi håller kvar. Elever som egentligen behöver vård ska ändå klara att komma till skolan.
Lös det inom verksamheten.
Vårterminen innebär också sjukdomar. VAB. Influensa och magsjuka som sveper genom arbetslagen. Det finns inga vikarier. De få som finns är redan bokade. Vikarier blir också sjuka.
Lös det inom verksamheten.
Nya elever flyttar in. En del med omfattande behov, någon med en-till-en-stöd. Ingen extra resurs följer med. Ingen tilldelas.
Lös det inom verksamheten.
Lärare ropar efter stöd. Lärare blir sjuka av belastningen.
Lös det inom verksamheten.
Inom vården finns skyldighet att anmäla allvarliga vårdskador enligt Lex Maria. Missförhållanden i omsorgen rapporteras enligt Lex Sarah.
Men i skolan?
Enligt skollagen har huvudmannen ansvar för kvalitet och för att elever får det stöd de har rätt till. Brister ska åtgärdas genom systematiskt kvalitetsarbete.
Kan inte självanmäla
Ändå finns ingen skyldighet att självanmäla när vi systematiskt misslyckas.
Ingen skyldighet att kontakta tillsynsmyndighet när resurserna inte räcker.
Ingen automatisk extern granskning när lagen inte uppfylls.
Ingen Lex Skola.
Vi har skapat ett system där rätten till utbildning är absolut.
Kraven på anpassning är långtgående.
Resurserna är begränsade.
Ansvarsutkrävandet är svagt.
När ekvationen inte går ihop?
Lös det inom verksamheten.
Det är en modell som bygger på lojalitet. På tystnad. På att professionen ska kompensera strukturella brister med sin egen hälsa. Men elevernas rättigheter kan inte vila på vuxnas uppoffring.
Vi behöver en Lex Skola
Vi behöver en lagstadgad anmälningsskyldighet när skolor inte kan leva upp till lagens krav. När särskilt stöd uteblir. När undervisning ställs in. När elevhälsan inte räcker. När personal går sönder.
”Tvinga fram förändring"
Om vi menar allvar med rätten till utbildning måste vi också mena allvar med ansvaret när den rätten inte kan uppfyllas.
Vi behöver en ”Lex Skola”.
Inte för att straffa utan för att stoppa normaliseringen av det orimliga.
För att skydda eleverna.
För att rädda professionen.
För att tvinga fram den förändring som svensk skola inte längre kan vänta på.
Yvonne Mosling, grundskollärare och specialpedagog
