Psykologen: ”Utbildningen sviker studenter och skolan”
Skribenten ger exempel på de svåra frågorna – som lärarna inte fått svaren på i sin utbildning.
Debatt
Det finns ett sextiotal återkommande problem i klassrummet, men de hanteras illa på lärarutbildningarna, menar skolpsykologen Nils-Eric Tedgård.
Tills det blir åtgärdat blir den beprövade erfarenheten extra viktig.
”Dessa kunskaper är för dyrbara för att få stanna i den enskilde lärarens huvud”, skriver han.
Vad gör du som lärare när en elev hånar en annan elevs felaktiga svar, eller dissar dig som lärare? När eleven säger att ”det tänker jag inte göra” eller lägger sig över bänken eller sticker iväg?
Nils-Eric Tedgård
När två elever börjar slåss, eller du behöver tillrättavisa en elev utan att kränka? När eleverna inte klarar att koncentrera sig, när det blir kaos i klassrummet, när det är stror skillnad mellan den starkaste och svagaste eleven?
När elever inte tror på sin förmåga att lära, när eleven hotar dig? Hur fångar du elevernas uppmärksamhet, hur genomför du ett effektivt grupparbete, hur gör du när du ska arbeta samman en klass?
Det finns ett 60-tal återkommande problem i klassrummet som du som lärare bör ha metoder för att hantera.
Får inte svaren
Men dessa frågor får du inte svar på i lärarutbildningarna, som sviker sina studenter och svensk skola i det mest centrala uppdraget: de lär inte ut handfast didaktik och ledarskapet i klassrummet. Det man på lärarutbildningen istället undervisar i är ämnen som pedagogiska teorier och pedagogikens historia. Hantverket lärs inte ut.
En av världens främsta skolforskare John Hattie understryker i sin bok ”Synligt lärande” dels att den enskilde lärarens arbete i klassrummet är det mest avgörande för skolans resultat, dels att läraren bör ha svar på hur man hanterar nämnda och andra problem.
Lärarutbildningarna hänvisar i stället till lärarnas praktik – hantverket får man lära sig där.
”Otillräckligt och slumpartat”
Men det är otillräckligt och slumparat. För att göra en parallell – vem vill opereras av en läkare som enbart lärt sig generella teorier om läkaryrket utan att ha fått lära sig hantverket?
Ett annat problem är att skolan, som professor Kjell Granström lite tillspetsat påpekat, är organisatoriskt naiv. Man tänker för lite i organisatoriska termer.
Forskningen visar att de oerhört värdefulla kunskaper som lärare bygger upp under arbetslivet, och som kan kompensera för lärarutbildningarns brister, inte blir dokumenterade och inte heller kommunicerade.
”500 års erfarenheter”
Säg att du har en skola med 50 lärare och de i snitt arbetat i 10 år som lärare. Då finns på skolan 500 års erfarenhet av att vara lärare. Dessa kunskaper är för dyrbara för att få stanna i den enskilde lärarens huvud.
Men tyvärr blir dessa kunskaper kvar hos enskilde läraren, fast det finns metoder inom skolpsykologin, som SFIC-metoden, för att arbeta med knowledge management – att systematiskt kommunicera och utveckla organisationens kunskap.
”Dags för reformer”
I debatten om skolan har mycket litet fokus legat på lärarutbildningen. Det är dags att reformermera utbildningen så att ledarskapet i klassrummet och den därtill kopplade handfasta didaktiken får det utrymme den förtjänar.
På så sätt kan skolan göra ett avgörande bidrag till att eleverna får en bättre utbildning och fostran.
Lär inte ut hantverket
I väntan på denna reformering finns det all anledning för skolorna att ta tillvara all den kunskap som finns i kollegiet och att sprida ut den i organisationen.
Nils-Eric Tedgård, skol- och organisationspsykolog
LÄS ÄVEN:
