”Skolan ska bygga samhälle – inte aktieutdelning”

Debatten om friskolornas vinster återkommer ständigt. Politiker låtsas ta strid, Almega ropar i falsett om “valfriheten” och riskkapitalbolag gnuggar händerna. Under tiden kämpar lärarna med krympande resurser och barnen blir brickor i ett spel som ökar segregationen i varje stad och förort.

Vi diskuterar vinsttak i procent – när den verkliga frågan borde vara: varför tillåter vi överhuvudtaget att någon gör affärer av det mest grundläggande samhällsuppdraget vi har – utbildningen av nästa generation?

”Det är inte marknad”

Friskoleförespråkarna talar gärna om ”marknaden”. Men skolans finansiering fungerar inte som en marknad. Intäkterna garanteras av staten, dålig kvalitet leder sällan till konkurs, och konkurrensen handlar mer om profilering och reklam än om kunskap. Det är inte marknad – det är en statsfinansierad gräddfil för privata intressen.

När vinsterna ifrågasätts upprepar Almega sina mantran om “valfrihet” och ”konkurrens”. Men vems frihet är det egentligen? Föräldrar i välbärgade områden kan välja bort, medan barn i utsatta områden blir kvar i resurssvaga skolor. Resultatet är att segregationen cementeras redan i skolbänken. Att kalla detta en skolmarknad är som att kalla ett pyramidspel en sparform.

Konsekvenserna är välkända:

• Betygsinflation: Friskolor sätter högre betyg än elevernas kunskaper motiverar för att locka fler. Resultatet blir urholkade betyg och svikna elever.
• Segregation: Sverige har ett av de mest segregerade skolsystemen i OECD, där friskolereformen är en huvudorsak.
• Resursslöseri: Kommunerna måste hålla skolor öppna för alla, samtidigt som friskolor får skattemedel för att plocka russinen ur kakan.
• Riskkapitalets logik: De stora koncernernas mål är avkastning, inte utbildning.

Utsugaren lever inte för att stärka samhället – utan för att tömma det gemensamma.

Men alla friskolor då?

Självklart kan det finnas friskolor som gör ett gott arbete. Waldorfskolor, Montessori, små idéburna initiativ med tydliga pedagogiska profiler. Det är inte dem kritiken främst riktar sig mot. Men problemet är systemet. Vi har öppnat dörren för aktörer som drivs av vinstintresse och kallar det ”konkurrens”. Vill man driva privat utbildning? Varsågod – men då på egna villkor, inte med skattepengar.

Finland har inga vinstdrivna friskolor. Skolan är statlig, jämlik och likvärdig – och landet placerar sig i topp i internationella mätningar. Sverige valde motsatt väg under 1990-talets nyliberala experiment. Resultatet ser vi nu: fallande kunskapsresultat, växande klyftor och en absurd diskussion om man ska få tjäna pengar på barn.

Den offentliga skolan finns inte bara för att ge kunskap, utan för att forma medborgare. Att rusta nästa generation för samhällsliv, kritiskt tänkande och arbete. Skolan är fundamentet för demokratin – inte ett serviceföretag.

Som att kalla pyramidspel för sparform

Frågan är i grunden moralisk. Ska barns framtid vara råvara i en affärsmodell? Eller ska utbildning vara en gemensam investering för hela samhället? Det är dags att lämna diskussionen om vinsttak. Utsugarna hör inte hemma i samhällskroppen.

Vi måste ta tillbaka skolan. Tillbaka till ett system där resurser går till undervisning, inte utdelning. Där jämlikhet och kunskap är viktigare än marknadsandelar. Skolan ska bygga samhälle – inte aktieutdelning.

Utsugarna måste bort. För skolans skull. För barnens skull. För demokratins skull.

Kari Parman, debattör och f d S-politiker, Gnosjö

• Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Vi Lärare.

LÄS ÄVEN: 

Skiljer tiotusentals kronor i lön – beroende på var du jobbar

Kritiken: ”Förslaget gör det svårt att driva friskolor”

Utredaren: Så ska friskolors vinster begränsas