”Svarta lådan ändrar inte de lärarsatta betygen, Ygeman”

Anders Ygemans inlaga i betygsdebatten visar dessvärre politikers bristfälliga sakkunskaper i skolrelaterade frågor. Nicklas Mörk replikerar väl på Ygemans resonemang och illustrerar problematiken att Ygeman låter sin hållning i friskolefrågan förblinda honom för de brister som återfinns i befintligt betygssystem.

”Minskad börda”

Ygeman är tveksam till digitala nationella prov och ”den svarta lådan” ditt lärarens betyg skickas in och som därefter, enligt Ygeman, sätter en stor del av betygen.

Han verkar helt ha missat det faktum att ”den svarta lådan” inte ändrar de lärarsatta betygen utan, med hjälp av mer objektiva underlag i form av nationella slutprov, kalibrerar dessa till meritvärden som ökar likvärdigheten och rättssäkerheten vid ansökan till studier på högre nivå.

Digitala nationell slutprov med central rättning möjliggör även, i teorin, minskad administrativ börda. Att Skolverket, bevisligen, saknar en hel del kompetenser är inte detsamma som att det föreslagna systemet i sig är fel.

Tvärtom innebär det att om lärarens betyg är för generösa så kommer meritvärdet, de siffrorna som kommer ut från ”den svarta lådan”, att sänkas och i omvänd situation kommer de att höjas. Något som då omhändertar problematiken med betygsinflation oberoende vad kommunala och enskilda huvudmän gör.

”Vittnar om bristande kunskaper”

Ygeman väljer vidare att respondera på den tiogradiga betygsskalan, som regeringen föreslår, vilken han inte finner något omedelbart behov att ändra till även om det är bra att F-betyget avskaffas.

Han ser dock problem med att betygssystemet ändras gång på gång. Även denna kommentar vittnar om Ygemans bristande kunskaper inom området. Vi har nämligen, sedan övergången till målrelaterade betyg 1995, ändrat betygsskalor och inte betygssystem.

Därefter inkom en replik, skriven av representanter för Academedia, som potentiellt innehåller poänger men huvudsyftet verkar inte vara att försvara betygssystemet utan snarare koppla det till Socialdemokraternas önskemål att förbjuda vissa driftsformer inom skolan.

”Fokusera på sakfrågan”

Det hade varit önskvärt om de fokuserat på sakfrågan, det vill säga betygssystemet, och inte sålt ut potentiellt goda argument med andemeningen att aktiebolagsskolorna är livsnödvändiga för svenskt skolväsende.

De anger några referenser av skiftande kvalitet. Den rapport som Almega marknadsfört innehåller stora problem både gällande metod och urval vilket gör att den bör tas med en stor nypa salt.

Exempelvis då de i urvalet helt bortser från gymnasieskolan. Skolverket anger att läsåret 2022/23 gick cirka 16 procent av grundskolans elever och 31 procent av gymnasieskolans elever hos enskilda huvudmän, det vill säga fristående aktörer.

”Bortser från en del”

Av någon anledning väljer Almega helt bortse från den del av skolan där fristående aktörer utgör som störst del av beståndet. Skolverket och Universitetskanslersämbetet gav 2024 ut en rapport som visar att elever på fristående skolor presterar sämre på högskolan givet en viss betygsnivå och en viss utbildningsinriktning i den högre utbildningen.

Där presterar eleverna i aktiebolagsägda skolor åtta procentenheter sämre (läsåret 2017/18) respektive 6,4 procentenheter (läsåret 2021/22) än kommunala skolor. Elever som har gått i idéburna skolor presterar sex respektive 4,2 procent sämre. Kanske finns en koppling till urvalet att finna här?

Tydligt är att dessa båda inspel visar på något som faktiskt är skolans problem, nämligen bristfälliga kunskaper hos de politiker och huvudmän som i stor utsträckning styr svensk skola.

John Nilsson, gymnasielärare, Stockholm

LÄS ÄVEN:

Ygeman om ”Nya skolan”: Vi kommer att rösta ja

Academedia: ”Du har fel om betygen, Ygeman”

Nicklas Mörk: Reformen riskerar att rullas tillbaka vid maktskifte