”Nej, det råder ingen brist på bibliotekarier”
Magdalena Ivarsson, bibliotekssamordnare, har ledsnat på orimliga platsannonser.
Debatt ”Vill ni ha bibliotekarier? Skapa tjänster som går att arbeta med. Då kommer vi. Själv hade vi i min organisation över 85 sökande till den sista tjänsten vi la ut – ta rygg på den innan ni klagar på brist”, skriver biblioteksutvecklaren Magdalena Ivarsson.
Vårt fackförbund DIK och Svensk biblioteksförening, med många flera, varnar för en kommande brist på bibliotekarier. Det är klokt och viktigt. Men låt oss vara tydliga: Just nu finns det faktiskt bibliotekarier.
Problemet är att det saknas tjänster som går att leva och arbeta med. Skolledare och kommuner gömmer sig bakom ordet ”brist”, men sanningen är en annan: vem vill ha en tjänst som är omöjlig att utföra?
I dag erbjuds skolbibliotekarier ofta 10–20-procentstjänster. Men säg att du jobbar 20 procent – åtta timmar i veckan – på en högstadieskola med 600 elever och sen behöver fylla på med fyra sådana tjänster till för att komma upp i en heltid, hur många minuter per elev och termin hinner du lägga på läsfrämjande arbete?
”Ett skämt”
Det blir ett skämt i jämförelse med rekommendationen – som är 400 elever/heltid för gymnasiet och 350 elever/heltid för grundskolan. Och ändå förväntas bibliotekarierna leverera resultat på bekostnad av oss själva. Det är som att skolledarna tävlar om vem som kan bränna ut ny personal snabbast.
Dagligen ser jag nyexaminerade bibliotekarier och lärare som kastats in i skolbibliotek utan stöd. De försöker bygga en skyskrapa av ett paket tändstickor.
Bibliotekssystem? Nej, du får köra med ett Excel-ark tills nästa år när vi kanske har råd. Läroboksutlåning? Självklart, det får du också sköta – för 400 elever på dina 10 procent. Eget skrivbord? Nej, det behövs inte – du kan ju sitta vid ett bord i biblioteket. Om det inte används som grupprum förstås. Då får bibliotekarien flytta på sig.
Över 2000 elever fördelat på fem skolområden? Nio skolor på en bibliotekarie? Och det värsta av allt - rektorer som inte har en aning om vad bibliotekarien ska göra på skolan.
Det slutar med att bibliotekarien ska agera IT-stöd, stå i fiket eller vikariera för vabbande lärare istället för att arbeta läsfrämjande – men rektorn checkar av nya skolbibliotekens lag på bemanning och lutar sig tillbaka.
”Gråten i halsen”
Så ser verkligheten ut. Villkoren gör jobbet ohållbart och i våra interna grupper hör ångestfyllda nya bibliotekarier av sig och funderar på vart de ska börja med att fördela sina 20 procent på 600 elever och rektorns önskemål om läsfrämjande arbete. I sina inlägg kan man läsa sig till gråten i halsen. Trots att många från början kände att de landat sitt drömjobb.
”Låsbara skåp”
I deras skolor går det inte att bedriva ett fungerande bibliotek. Bokhyllorna har låsbara skåp som kräver nyckel, tillgängligheten är obefintlig för den som behöver komma åt bokhyllor från en rullstol, lågstadieeleverna når inte böckerna i för höga bokhyllor och det saknas material för elever med lässvårigheter.
Och när bibliotekarien väl är på plats? Ja, då kan bibliotekarien bli utkörd från biblioteket - för det blir plötsligt grupprum eller behöver användas som klassrum istället. För vår arbetsmiljö prioriteras inte. Ändå förväntas vi lyfta hela skolans läsförmåga och följa lagen som rektorerna faktiskt visar att de skiter i.
”Skolans hjärta”
Tror ni på allvar att det är en tillfällighet att läsförmågan rasat sedan 90-talet? När vi på den tiden hade både bibliotek och bibliotekarie på 80 procent av våra skolor och motsvarande siffra 2022 var 16 procent?!
Från skolledare har jag har hört fler brandtal än jag kan räkna om hur viktig läsningen är. Rektorer och politiker kallar ofta biblioteket "skolans hjärta". Men i praktiken visar bara ett fåtal att de menar allvar. Resten snackar skit. SKIT.
Skapa tjänster som går att arbeta med
Ett typexempel är när rektorerna ber alla lärare ta med sig böcker hemifrån för att fylla biblioteket kostnadseffektivt. Som om våra nioåringar är sugna på att läsa Läckberg eller feelgood på lunchrasten. Ett annat exempel är annonserna - som skrivs i chatGPT eller klipps ihop á la copy/paste från Platsbanken utan eftertanke.
De får bibliotekarier
Kommuner och skolor som erbjuder rimliga tjänster får bibliotekarier. Punkt. Malmö har föredömligt placerat på skolbibliotekarier på alla sina skolor. Göteborg skyller på bristen, trots att de har Bibliotekshögskolan i Borås som granne. Men Sundsvall? Där skyller man på bibliotekariebrist innan man ens har annonserat ut några tjänster. Det är vare sig seriöst eller klokt!
Vill ni ha bibliotekarier? Skapa tjänster som går att arbeta med. Då kommer vi. Själv hade vi i min organisation över 85 sökande till den sista tjänsten vi la ut - ta rygg på den innan ni klagar på brist!
Magdalena Ivarsson, bibliotekssamordnare, Lund
- Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Vi Lärare.
Vill du skriva en debattartikel på Vi Lärare?
Gör så här:
- Skriv max 3 000 tecken, underteckna med namn, titel och gärna bostadsort.
- Skicka helst texten som en Word-fil, och bifoga gärna ett högupplöst porträttfoto i färg (oftast duger en selfie tagen i bra ljus).
- Mejla texten till adressen nedan och skriv även ditt mobilnummer i mejlet ifall vi behöver diskutera texten.
Mejla till oss på: debatt@vilarare.se
LÄS ÄVEN:
Här försvinner bibliotekarien på skolan efter sparkraven
Nästa steg mot bemannade skolbibliotek: Ny lag
