”Först behöver vi reformer som stärker lärarna”

En genrebild av ett tomt klassrum och ett porträtt av Martin Joelsson
Foto: AdobeStock/Privat

Martin Joelsson (C) vill se satsningar på lärare.

Svensk skola har genomgått många, stora reformer de senaste decennierna.
Under nästa år förväntas regeringen lägga fram förslaget om en ny, stor läroplansreform.
Men Martin Joelson, riksdagskandidat för Centerpartiet, efterlyser reformer som ”stärker lärarnas förutsättningar att undervisa”.

Grunden för ett livslångt lärande läggs i klassrummet. Ändå lämnar varje år närmare 20 000 elever grundskolan utan gymnasiebehörighet.

Samtidigt visar internationella mätningar som PISA att svenska elevers resultat, trots ett stabilt OECD‑snitt, långsiktigt har försvagats. I detta läge väljer regeringen att satsa allt på nya läroplaner. Utgångspunkten borde vara relationen lärare och elev.

Stora skillnader

Skillnaderna inom landet är stora. Resultaten varierar kraftigt mellan stad och landsbygd och mellan socioekonomiskt starka och svaga områden. För lärarna innebär detta helt olika förutsättningar att lyckas med sitt uppdrag trots samma styrdokument och ansvar.

Jag är inte övertygad om att ytterligare stora läroplansreformer är den avgörande lösningen. Svensk skola har genomgått många sådana under de senaste decennierna, ofta med ökad arbetsbelastning för lärare som följd men utan tydliga förbättringar av resultaten.

Först behöver vi reformer som stärker lärarnas förutsättningar att undervisa. Grunden är att varje elev lär sig mer. Tre områden är enligt mig viktiga för detta:

Generella statsbidrag

I dag lägger många huvudmän och rektorer betydande tid på att hantera riktade statsbidrag som är svåra att söka, använda och redovisa. Detta slår särskilt hårt mot mindre och ekonomiskt pressade kommuner.

Mer generella statsbidrag skulle minska administrationen och ge skolor större möjlighet att använda resurser där de gör störst nytta till exempel till mindre undervisningsgrupper, mer tid för planering och uppföljning samt fler kollegor i arbetslagen. Resurser måste också fördelas så att skolor med större utmaningar ges realistiska möjligheter att komma ikapp.

NPF och EHT

Många lärare möter i dag elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar utan att alltid ha tillräckligt stöd eller utbildning för det. Tidiga insatser är avgörande, både för elevernas kunskapsutveckling och för att förebygga psykisk ohälsa. Därför behöver lärare få tillgång till relevant kompetensutveckling, samtidigt som elevhälsan måste vara tillräckligt bemannad och integrerad i skolans vardag. Rätt stöd i rätt tid.

Karriärvägar för lärare

Läraren är den viktigaste faktorn för elevernas kunskapsutveckling. Idag ser vi geografiska skillnader i lärarbehörighet. Samtidigt krävs fler möjligheter till vidareutbildning och tydliga karriärvägar som inte innebär att skickliga lärare måste lämna undervisningen.

Själva lärarutbildningen måste anpassas för att täcka upp de större krav som ställs både på behörighet och kunskap om NPF. Slutligen måste läraryrkets löneutveckling spegla det ansvar och den kompetens som krävs.

Om Sverige även i framtiden ska vara ett med tillväxt kan vi inte se så många elever med bristande kunskaper. Varje elev som inte ges möjlighet att lyckas är en förlust för samhället. Med rätt prioriteringar och med lärarnas professionella perspektiv i centrum kan utvecklingen vändas på rätt sätt och från grunden.

Martin Joelsson, Riksdagskandidat Centerpartiet, Kalmar län

Granskning: Lärare har högre sjuktal än andra yrken