Replik: ”Fel att framställa svenskämnet som föråldrat”

Nils Larsson, Svensklärarföreningen, opponerar sig mot att svenskämnet skulle ersättas med ”kommunikation”.

Oscar Björk skriver i sin artikel på DN Debatt 2025-09-28 att svenskämnet är förlegat och att det bör ersättas med ett ämne som skulle kunna kallas ”språk och kommunikation”. Vi i Svensklärarföreningens styrelse vänder oss mot detta, skriver Svensklärarföreningen i en replik till Oscar Björks inlägg på DN debatt.

Till att börja med kan vi konstatera att Språklagen skriver att svenska är huvudspråk i Sverige. Av detta följer att vi av demokratiska skäl måste ha ett skolämne som heter svenska, ett ämne där alla elever ska ges möjlighet att utveckla sin svenska så långt som det är möjligt, för att på så vis kunna delta i det demokratiska samtalet fullt ut.

”En bärande del”

Vi konstaterar också att skönlitteraturen är en bärande del av svenskämnet, en del som i Björks förslag har en mycket undanskymd roll, och enligt oss vore det en oersättlig förlust att inte ha ett skolämne som arbetar uttalat med skönlitteratur.

I artikeln framställs svenskämnet som föråldrat och som något som skulle stå i ett motsatsförhållande till aktiv flerspråkighet. Detta är fel. Vi svensklärare vet att vi har flerspråkiga elever i våra klassrum. Vi uppmuntrar också eleverna att värna om alla sina språkkunskaper, eftersom dessa både är en individuell och en samhällelig rikedom, men detta innebär inte att vi inte fokuserar på att undervisa i och om svenska för att alla ska få tillgång till det demokratiska samhällets kraftigaste redskap.

Allt annat vore ett svek mot eleverna. Se bara på denna debatt som pågår här och nu om svenska och på svenska: naturligtvis är det av största vikt att så många som möjligt kan ta del av densamma. Vi uppskattar dock att vi nu tack vare Björks artikel, i det demokratiska samtalets anda, får möjlighet att diskutera vikten av vårt ämne.

”Otydlig”

Björk är vidare otydlig med vilka åldersgruppers svenskämne han diskuterar. Den första läsinlärningen blandas ihop med läsning på en mer avancerad nivå och detta leder till att debatten fördunklas.

Det finns olika åsikter om hur den första läsinlärningen bäst ska utföras, och utrymmet räcker inte här för att närmare gå in på detta; det vore att göra debatten en otjänst. Den springande punkten är dock att den grundläggande läsinlärningen måste fungera, annars får både elever och lärare stora problem senare under skolgången.

Allt annat vore ett svek mot eleverna

I Björks artikel blir detta otydligt när han skriver att eleverna under svenskundervisningen ”borde få de bästa verktygen för att uttrycka sig, förstå andra och delta i samhällsdebatten” för att därefter direkt skriva att detta förhindras av att det råder ett felaktigt fokus i debatten om den första läsinlärningen.

”En stark profession behövs”

Grundläggande läsinlärning är en sak, medan arbete med språkliga verktyg för att kunna delta i samhällsdebatten är en annan. Att påstå att svensklärare inte arbetar med det sistnämnda är fel. Det gör vi hela tiden på olika sätt och med alla till buds stående medel.

Vi uppskattar dock Björks framskrivning av lärarnas professionalism och yrkeskunnande. En stark profession behövs för att svenskämnet ska fortsätta stå på en stadig grund.

Styrelsen i Svensklärarföreningen genom Nils Larsson, ordförande

  • Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Vi Lärare.

Vill du skriva en debattartikel på Vi Lärare?

Gör så här:

  1. Skriv max 3 000 tecken, underteckna med namn, titel och gärna bostadsort.
  2. Skicka helst texten som en Word-fil, och bifoga gärna ett högupplöst porträttfoto i färg (oftast duger en selfie tagen i bra ljus).
  3. Mejla texten till adressen nedan och skriv även ditt mobilnummer i mejlet ifall vi behöver diskutera texten.

Mejla till oss på: debatt@vilarare.se

LÄS ÄVEN:

”Liberalernas bild av läsinlärning är nostalgisk”

Mängdträning och phonics – så ändras svenskundervisningen

”Svensklärarna ska äga kanonfrågan”