”Allvarliga problem med nya betygsförslagen”

Det nuvarande betygssystemet är varken rättvist eller likvärdigt. Därför är det glädjande att Henreksons utredning Ett likvärdigt betygssystem som lämnats till regeringen innehåller förslag för att lösa problemet, men tyvärr innehåller utredningen också flera allvarliga problem för gymnasieskolan.

Lösningar på dessa problem behöver presenteras innan utredningens förslag blir verklighet

Slopade meritpoäng

• Meritpoängen försvinner. Det innebär att elever i mindre utsträckning kommer att vilja studera matematik, engelska och moderna språk till förmån för kurser som de anser lättare att få höga betyg i.

Särskilt allvarlig är situationen för kurserna engelska 7 och moderna språk 4 där eleverna efter ämnesbetygsreformen kommer att få sänkta betyg på tidigare kurser i ämnet om de får ett lägre slutbetyg.

Två reformer som båda äventyrar elevers framtida språkkunskaper är alltså på ingång. Politikerna måste svara på hur eleverna ska fås att även i fortsättningen studera avancerade kurser i språk och matematik.

Påverkar yrkeseleverna

• Täckningsgraden för slutproven på yrkesprogrammen är för låg.

I utredningen föreslås att betygen kalibreras efter resultaten på slutprov i ett antal teoretiska ämnen. På exempelvis naturvetenskapsprogrammet kommer eleverna att skriva prov i åtta ämnen, vilket motsvarar cirka sjuttio procent av elevernas studier, men på yrkesprogram kan motsvarande siffra bli lägre än trettio procent.

Det innebär att yrkeselever riskerar att få betygen sänkta i de stora yrkesämnena som saknar slutprov – bara för att lärarna i ett fåtal teoretiska kurser har satt för höga betyg i förhållande till slutproven. Det vore djupt orättvist.

”Olika kunskapsinnehåll”

• Slutproven och slutbetyget mäter inte samma kunskapsinnehåll. Enligt utredningens förslag ska slutbetygen kalibreras efter slutproven, men dessa båda mätningar bygger inte på samma kunskapsinnehåll.

Slutproven kommer att testa hela ämnesinnehållet medan slutbetyget endast ska baseras på innehållet i den avslutande kursen. Det leder till att lärare och elever får stora problem med att kraven spretar.

Inför slutproven kommer lärare och elever att behöva repetera de tidigare kurserna. Men detta innehåll är inte detsamma som det som examineras när slutbetyget ska sättas.

Det kommer att uppstå en stor press på eleverna att behärska innehållet väl i den sista kursen samtidigt som hela ämnesinnehållet ska repeteras inför slutprovet. Denna dubbelstyrning riskerar att försätta lärare och elever i en ohållbart stressad situation.

Äventyrar elevernas framtida språkkunskaper

Att slutprov och slutbetyg inte baseras på samma kursinnehåll leder även till att det kan se ut som att elever som förbättrar sina resultat under gymnasieåren (vilket är syftet med ämnesbetyg) har fått för generösa betyg i jämförelse med slutprovet.

Därför riskerar de att få se sina betyg nedkalibrerade efter slutprovet. En lösning på problemet vore att låta slutprovet endast omfatta den sista kursen.

Carl Lindén, lärare i matematik och fysik, Tumba gymnasium, Botkyrka

• Detta är en debattartikel. Det är skribenterna som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Vi Lärare.