Academedia: Kvalitet och ekonomisk stabilitet går hand i hand”
Jimmy Kjellström och Lotta Krus, chef för Academedias gymnasie- och grundskolor, replikerar på Marcus Larssons debattartikel.
Debatt ”Självklart har vi, precis som alla andra skolhuvudmän, utmaningar och områden som behöver utvecklas. Men vi är stolta över våra skolor, vårt kvalitetsarbete och de kunskapsresultat vi når”, skriver Jimmy Kjellström och Lotta Krus, chef för Academedias gymnasie- och grundskolor.
Marcus Larsson från Tankesmedjan Balans skriver ofta om Academedia men reflekterar sällan över varför många föräldrar och elever väljer våra skolor och är nöjda med sina val. Istället argumenterar han återkommande för att våra skolor är ett problem och att vi har andra avsikter än att ge elever en bra utbildning.
Det är naturligtvis inte sant. Vi tror på att kombinera god utbildning med en ekonomisk stabilitet och långsiktighet – ett mål som borde vara självklart för varje ansvarsfull skolhuvudman oavsett om den är kommunal eller fristående.
Vi vill också reda ut Larssons påstående om att det är mer eller mindre riskfritt att starta och driva skolor. Det stämmer inte eftersom ingen skola är garanterad sina elever.
”Långa hyresavtal”
Att investera i nya skolor, eller rusta upp befintliga skollokaler, kräver att man tecknar långa hyresavtal med fastighetsägare. Inte sällan sträcker sig dessa avtal 10–20 år fram i tiden eftersom skolverksamhet kräver långsiktiga förutsättningar.
För större skolor kan det handla om åtaganden på hundratals miljoner. Om skolan inte erbjuder en utbildning som attraherar föräldrar och elever över tid riskerar dessa kostnader att vida överstiga de intäkter som följer med skolpengen.
Friskolor kan också, precis som kommunala skolor, tappa elever från ett år till ett annat. Vi som har skolor i många av Sveriges kommuner behöver dessutom hantera att skolpengen kan variera stort för samma utbildning beroende på var eleverna bor.
”Buffert för att parera”
Om en skola i en kommun som satsar små resurser på utbildning genomgår en tuff ekonomisk period behöver vi ha en buffert för att parera. I den bästa av världar kan varje skola bära sina egna kostnader varje år, men så ser inte verkligheten ut.
Man kan debattera vinster, ägarformer, rörelsemarginaler och investeringskostnader i all oändlighet, men allt kokar ner till synen på skolsystemet. Vi är naturligtvis väl medvetna om att Tankesmedjan Balans är kritiska till dagens system och vi har inga illusioner om att få dem på andra tankar.
Vi kan dock konstatera att friskolereformen har funnits i 33 år nu och att allt fler föräldrar och elever väljer friskolor för varje år som går. Vi kan också konstatera att lärare, rektorer och föräldrar i friskolor är mer nöjda.
Åtaganden på hundratals miljoner
En klar majoritet av friskoleeleverna går dessutom i skolor som ingår i mindre eller större utbildningsföretag, som exempelvis Academedia. Det är ett stort förtroende att förvalta och vi gör vårt yttersta för att leva upp till de höga förväntningar som människor med rätta har när de väljer oss.
”Vi är stolta”
Självklart har vi, precis som alla andra skolhuvudmän, utmaningar och områden som behöver utvecklas. Men vi är stolta över våra skolor, vårt kvalitetsarbete och de kunskapsresultat vi når.
Marcus Larsson är givetvis varmt välkommen att besöka någon av våra skolor.
Lotta Krus, chef för Academedias grundskolor, Jimmy Kjellström, chef för Academedias gymnasieskolor
- Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Vi Lärare.
Vill du skriva en debattartikel på Vi Lärare?
Gör så här:
- Skriv max 3 000 tecken, underteckna med namn, titel och gärna bostadsort.
- Skicka helst texten som en Word-fil, och bifoga gärna ett högupplöst porträttfoto i färg (oftast duger en selfie tagen i bra ljus).
- Mejla texten till adressen nedan och skriv även ditt mobilnummer i mejlet ifall vi behöver diskutera texten.
Mejla till oss på: debatt@vilarare.se
LÄS ÄVEN:
Marcus Larsson: Därför är friskolornas vinster höga – med låga risker
