Ny studie: Fler lärare med kunskapsbidraget
Drygt 40 miljarder har gått till Kunskapslyftet – utan resultathöjningar, visar en studie av Olof Rosenqvist, IFAU.
Skolfinansiering
Under de senaste fem åren har 40 miljarder kronor gått till Kunskapsbidraget.
Men även om bidraget har gett fler lärare, har det inte minskat skillnaderna i elevresultat mellan huvudmännen. Det visar en ny rapport från IFAU.
Kunskapsbidraget har ökat lärartätheten hos huvudmän med högt socioekonomiskt index – det vill säga en stor andel elever från familjer med svagare socioekonomisk ställning.
Under de senaste fem åren har bidraget omfattat 40 miljarder kronor, enligt Skolverket.
– Redan före bidraget fanns ett starkt samband mellan elevsammansättning hos en huvudman och lärartätheten. Huvudmän med svagare socioekonomisk sammansättning hade högre lärartäthet, och det sambandet har förstärkts, säger Olof Rosenqvist, IFAU, Uppsala universitet.
Ingen förbättring
En ny studie från IFAU visar att sambandet mellan utsatthet och lärartäthet ökat med 50 procent mellan det att bidraget infördes 2018 och fram till läsåret 22/23.
Trots det syns ingen generell förbättring i svenska och matte i de nationella proven för årskurs tre, sex och nio sammanvägda.
– Men vi ser en tendens i årskurs nio att huvudmän med svagare elevsammansättning möjligen har knappat in litegrann på andra huvudmän, säger han.
Lärarkvaliten har sjunkit
En tänkbar förklaring är kvaliteten på undervisningen.
– Det har blivit fler lärare, men samtidigt har den genomsnittliga lärarkvaliteten sjunkit jämfört med andra huvudmän. Det kan betyda att man inte lyckats förbättra undervisningsmiljön i skolor med utmanande elevsammansättning, säger Olof Rosenqvist.
Lärarkvaliteten mäts genom en sammanvägning av behörighet, utbildningsbakgrund och erfarenhet. Studien följer bara utvecklingen för det sammanvägda lärarkvalitetsmåttet och inte de olika delkomponenterna för sig.
”Förbättrar elevresultat”
– Tittar man på den sammanlagda forskningen finns konsensus om att resurser förbättrar elevresultatet. Forskningen är dock mindre tydlig vad gäller just kompensatoriska satsningar. Det kan vara svårt att förbättra undervisningsmiljön i skolor där eleverna inte har samma stöd hemifrån, och det kan krävas mer resurser där man ser lägre resultat, säger Olof Rosenqvist.
Eftersom alla huvudmän har möjlighet att söka, går det heller inte att kontrollera hur bidraget påverkar jämfört med en kontrollgrupp.
Han vill dock inte uttala sig om Kunskapsbidragets vara eller icke vara.
– Det är en fråga för politiker, säger Olof Rosenqvist.
LÄS ÄVEN:
Miljarder till skolan – hit går pengarna
Ministern svarar på budgetkritiken: Trixar inte
