Skolverket om kritiken mot svenskämnet: ”Dåligt pålästa”

Den här artikeln publicerades ursprungligen på lararnastidning.se

Nu riktas kritik mot att lyriken är på väg bort från svenskämnet i Skolverkets förslag på ny kursplan.
– Kritikerna är dåligt pålästa när de hävdar det, säger Anna Westerholm, chef för Skolverkets läroplansavdelning.

Skolverkets förslag att ta bort antiken från historieundervisningen i grundskolan föll inte i god jord. Efter hård kritik i medierna backade Skolverket redan innan remisstiden gått ut.

Nu riktar kritiken in sig på svenskämnet. Larmet går att Skolverket vill stryka lyriken, dramatiken och sagorna ur kursplanen för årskurs 7-9.

  • ”Förslaget till ny läroplan för historieämnet är bara toppen av ett isberg. Kanske ännu allvarligare är vad Skolverket planerar att göra med svenskämnet. Med ett pennstreck vill de aktivistiska tjänstemännen således stryka det litterära kulturarvet ur undervisningen och ersätta det med texter som bättre speglar den samtida modeideologin”, skriver Lars Anders Johansson, chefredaktör på Smedjan. 
  • Jonas Thente skriver på DN Kultur att "Skolverket vill byta skönlitteraturen mot pekpinnar och praktisk litteratur".
  • Skoldebattören Filippa Mannerheim pekar på att samma reviderade förslag är ett steg i den "nedmontering av svenskämnet som pågått i decennier."
  • Men kritikerna är dåligt pålästa menar Anna Westerholm, chef för Skolverkets läroplansavdelning.

    – Så är inte fallet. Tvärt om har de delar som handlar om olika skönlitterära genrer förstärkts i vårt förslag. Det framgår klart och tydligt i det centrala innehållet för årskurs -7-9, under vinjetten ”Skönlitteraturens huvudgrenar”.

    – Att skönlitteraturens huvudgenrer består av epik, lyrik och dramatik känner alla svensklärare till. Sagor och myter tillhör huvudgenren epik i förslaget vi har lagt men såväl den klassiska som den moderna epiken är betydligt bredare än så. Där ingår även annan berättande litteratur som till exempel fabler, noveller, romaner och legender.

    Anna Westerholm, chef för Skolverkets läroplansavdelning.

    Skolverket vek sig i fråga om antiken innan remisstiden gått ut. Varför?

    – Vi hade ett väl underbyggt och gediget förslag gällande antiken, men när debatten tog fart insåg vi att förslaget inte skulle vara genomförbart. Vi ville också få en mer konstruktiv diskussion med alternativa lösningar istället för att reduceras till en fråga om antikens vara eller icke vara.

    – I samband med mediestormen fick vi också en hel del obehagliga mejl samt önskemål om att få ut namn på de lärare och forskare vi samarbetat med för att ta fram kursplanen, något som kändes olustigt i det hårda debattklimat som rådde. Även om vi haft många samråd är det Skolverkets förslag som skickats ut och inget någon annan behöver stå för.

    Historia är ett ämne som hela tiden fylls på med nytt material. Vad ska ni sålla bort nu när antiken ges plats?

    – Problemet är att det bara finns 25 timmar historia per läsår i klass 7, 8 och 9. Totalt 75 timmar historia att spela med under hela högstadiet, det har regeringen bestämt. Så vi har ett ”mission impossible”; tiden räcker inte för allt som historieämnet förväntas täcka. Efterkrigstidens historia är det som i praktiken ofta fått stryka på foten i nuvarande kursplan. Att den finns med är vi fortsatt angelägna om.