Läraren som kallar sig den vandrande juden

I korridorerna på Borgarskolan, Malmös största gymnasium med 1270 elever, går Peter Vig omkring. Han hälsar och småpratar spontant med de som passerar. Snart är det dags för lunch. Den äter han i matsalen, tillsammans med elever. Ber ingen honom att sitta med vid ett bord, går han själv fram till slumpvis utvalda och bjuder in sig.

Det handlar om tålamod. Att finnas där.

– Samtalen kan handla om allt möjligt. I går satt jag med tre killar från årskurs tre som pratade om framtidsdrömmar. Ofta kommer vi in på min bakgrund. Jag berättar att jag är jude och visar min kippa som jag alltid bär med mig.

Det brukar leda till nyfikenhet att få veta mer. Peter Vig berättar om sin familjs historia, att de flesta mördades under Förintelsen. Om flykten från 1950-talets Ungern via Österrike och till slut till en fristad i Sverige. Men också om sviterna. Hans pappa led så svårt efter att hans första familj, hustru och två små pojkar, hade gasats ihjäl i Auschwitz, att han vid 47 års ålder tvingades bli sjukpensionär.

– Det väcker ofta många, djupa ­samtal, säger Peter Vig.

Och det är just det han vill åt. ­Eventuella fördomar bekämpas bäst med möten människor emellan och mer kunskap, menar han.

Vi zoomar ut lite. Malmös judiska församling har på 20 år minskat från ungefär 1 000 vuxna medlemmar till 380. Rädslan är påtaglig bland många inom gruppen. Polis tvingas ha säkerhetsbevakning vid alltifrån begravningar och firande av högtider till när judiska förskolans barn ska på utflykt. Mellan åren 2016 och 2018 ökade antalet antisemitiska hatbrott med 53 procent, enligt Brottsförebyggande rådet. Skåne är en av regionerna där ökningen är störst.

– Jag har många bekanta som har lämnat Malmö, de ser ingen framtid här. Flera bor numera i Stockholm men en del har också emigrerat till Israel, säger Peter Vig.

Själv är han 66 år och har många år som mellanstadielärare bakom sig. Han har alltid varit öppen med vem han är inför kollegor, elever och föräldrar. Ibland har det straffat sig. Peter Vig har många egna erfarenheter av både kränkningar och hot.

–  Det är inte alltid som chefer har stöttat mig, ofta har mina upplevelser nonchalerats. Jag har känt mig ensam, säger Peter Vig.

Han är noga med att poängtera att antisemitismen är komplex och kommer från flera olika håll: Det har alltid funnits etniska svenskar med extrema antisemitiska åsikter och han har också mött det inom vänstern, där en stark kritik mot staten Israel kan bli ett generellt förakt mot judar. 

– Och så bland människor med ursprung i Mellanöstern. Flera av dem kommer, eller har föräldrar, från länder där skolor och den allmänna propagandan lär ut att judar står för ondska.

Peter Vig mötte många med denna bakgrund under sina 23 år i Nydalaskolan, en F-6-skola i ett av Malmös socioekonomiskt utsatta områden.

– Men jag har också fått väldigt mycket kärlek. Många har ändrat åsikt efter att vi har fått kontakt. De har vittnat om hur de aldrig förr har pratat med en jude.

Denna insikt, om det mellanmänskliga mötets betydelse, fick Peter Vig att få idén om att bli en ”vandrande jude”. Han tog upp det med rektorn Martin Roth när de möttes i ett helt annat sammanhang tidigt i höstas. P4 Malmö hade då nyligen sänt en uppmärksammad serie om unga judar i staden och den berörde Martin Roth mycket.

– Jag kände till problemen, men inte att det var så här illa. Jag vill göra vad jag kan i min roll som skolledare, säger Martin Roth och tillägger att Borgarskolan inte har mer problem med antisemitism än någon annan skola, men som Malmös största kan man nå många.

Peter Vig är nu formellt anställd som lärarassistent. Förutom att finnas i korridorerna innebär uppdraget även att han stöttar i undervisningen, inne i klassrummen, med sin historia. I tjänsten på 25 procent har han sedan september i fjol hunnit ha lektionspass för 450 elever, en del flera gånger.

– Visst finns det vissa som undviker mig, som inte vill prata. Det här handlar om tålamod. Att finnas där, inte gömma sig och ta samtalen, säger Peter Vig.