
80 procent av niorna, inklusive nyanlända elever, blev behöriga till gymnasiet i år.
Likvärdighet Bara 28 procent av eleverna på Rosengårdsskolan var behöriga till gymnasiet, och skolan hade stora problem med stök och kränkningar. Här stängde man ned skolan helt och spred ut eleverna. Men nu är skolan i gång igen – och ser ut att blomstra.
På den segregerade Rosengårdsskolan i Malmö har personalen erfarenhet av att både stänga högstadiet och öppna det igen efter ett genomgripande förändringsarbete.
För drygt tio år sedan var kränkningar, bråk och stök vardag för Rosengårdsskolans elever och lärare. Bara 13 procent av alla elever var godkända i alla ämnen. Drygt sju av tio elever kom inte vidare till gymnasiet. Skolan sågs som en av Sveriges sämsta och Skolinspektionen gav skolan hård kritik vid sin tillsyn 2011. Försöken att vända studieresultaten lyckades inte. Våren 2013 beslöt därför Malmös politiker att stänga högstadiet på Rosengårdsskolan där problemen var som störst. De 130 högstadieeleverna spreds ut på olika skolor i Malmö. Låg- och mellanstadieeleverna blev kvar på skolan.
Åtgärden gick enligt plan. Resultaten förbättrades för de flyttade eleverna och ungefär hälften av eleverna tog sig vidare till gymnasiet. Men det var inte alla elever som trivdes på sina nya skolor och kände sig hemma där, säger Cecilia Larsson Ståhl.
– En del barn fick åka över en timme enkel väg för att ta sig till skolan. Det påverkade såväl fritidsaktiviteter som annat i deras liv. Föräldrarna var kluvna. Några ifrågasatte varför deras barn skulle behöva åka i väg och inte fick gå på en närliggande skola.
80 procent av niorna, inklusive nyanlända elever, blev behöriga till gymnasiet i år.
Cecilia Larsson Ståhl började på skolan som rektor våren 2018. Hon har inte varit med om de tuffaste åren på skolan men historierna om skolan har inte undgått henne. Men självbilden på skolan håller på att förändras. De flesta eleverna talar i dag väl om sin skola och de flesta föräldrar är, enligt rektorn, nöjda med skolan.
– När jag började här hade många elever en väldigt negativ bild av skolan, framför allt på mellanstadiet. De frågade: Varför är du här? Fick du inget annat jobb? Att jag hade valt att jobba på skolan hade de svårt att förstå, säger hon.
Varför är du här? Fick du inget annat jobb?
Cecilia Larsson Ståhl säger att även om det redan då var en bra skola, som blivit bättre i dag, kunde eleverna inte se det. Det negativa ryktet om skolan hängde kvar i samhället. Hon tror att stängningen av skolan var ett klokt beslut även om det var omdiskuterat.
För Rosengårdsskolans låg- och mellanstadieelever och lärarna blev det en nystart. Man byggde upp vad som skulle kallas för Rosengårdsmodellen, där lärare och annan skolpersonal arbetar med tydliga strukturer och gemensamma ramar för hela skolan.
– Eleverna har samma struktur på lektionsstart och avslut oavsett ämne eller årskurs. Vi har en viss arbetsgång på våra lektioner som ser ungefär likadan ut oavsett årskurs. Vi arbetar med bildstöd i klassrummet och ett språkfrämjande arbetssätt, säger Cecilia Larsson Ståhl.
Efter önskemål från föräldrar och några år med ett kraftigt växande elevunderlag i Malmö började politikerna fundera på att öppna högstadiet igen. Beslut fattades och hösten 2019 öppnade högstadiet igen men med bara 25 elever per årskurs och en musikinriktning.
– Självklart var det en liten risk som politikerna tog men jag känner att vi var redo att starta högstadiet igen när beslutet kom, säger hon.
Elevunderlaget är i dag det samma som innan stängningen. Men resultaten och tryggheten på skolan är helt förändrade.
Det ligger ett väldigt hårt arbete bakom förändringarna både från elever och personal.
– Det ligger ett väldigt hårt arbete bakom förändringarna både från elever och personal. Vid skolavslutningen i år var 80 procent av våra första nior inklusive de nyanlända behöriga att söka till gymnasiet. Och 86 procent om man räknar bort de nyanlända i klassen, säger rektorn Cecilia Larsson Ståhl.
År 2021 visade Malmös trygghetsundersökningar att femteklassarna på Rosengårdsskolan svarade att de kände sig tryggast i jämförelse med alla andra elever i samma ålder på stadens skolor.
– Relationerna som personalen skapat till eleverna har skapat trygghet och det finns alltid någon att prata med för eleverna. Vid alla övergångar mellan lektioner finns det vuxna. Elever blir alltid sedda och uppfångade, säger hon.
Debatt ”Det krävs lärarexamen för att antas till specialpedagogprogrammet” skriver Vivianne Arnell
Debatt ”Lyssna på oss som arbetar i skolan varje dag” skriver specialpedagogen Tina Trollefur
Debatt Alla elever ska få hjälp innan frånvaron blir omfattande, skriver Andrea Hedin (M).
Debatt De listar skolans problem: ”Makabert skylla på specialpedagogerna”
Arbetsbelastning Inför hotet: ”Kommunen borde passa på att få ner barngrupperna.”
Friskolor Kommunen varnar för negativa konsekvenser.
Debatt Debattören Kari Parman vill se ett slut för vinstdrivande skolor.
Slutreplik Oscar Björk: ”Ett barn lär sig inte att förstå en text bara genom att ljuda orden”.
Slutreplik Rektor Linnea Lindquist vill avliva myten om att lärande kräver goda relationer.
Debatt Liberalerna ”far ut mot en hårt arbetande lärargrupp”, skriver debattören.
Debatt Läraren Ulrica Björkblom Agah håller med Liberalerna om specialpedagogisk undervisning
Debatt Specialläraren Disa Karlsson Malik vill se fortsatt specialpedagogisk utbildning.
Krönika ”Vad folk kanske inte fattar är att planera en lektion är ett hantverk.”
Replik Större problem bakom sviktande läsning än brist på särskilt stöd, menar Oscar Björk
Debatt Anders Hill ser hur pendeln har svängt – men vad händer med AI:s framväxt?
Debatt Grundskolläraren Cecilia Wemgård efterlyser eftertanke i samtalet om AI i skolan.
Debatt Erfarne läraren listar tre faktorer som bromsar skolutveckling
Debatt Han översätter Lagerlöf till TikTok i sin uppmaning till skolministern: ”Våga investera”
Krönika ”Jag vet minsann vad som händer på de så kallade uppstartsdagarna därute i landet”.
Debatt ”Vi ser något helt annat är det vissa lärare upplever. Det är logiskt”
Kursplaner Stora förändringar för profilskolorna om utredningens förslag blir verklighet.
Debatt ”Pedagoger ska agera ´skolsköterska light´– en uppgift de saknar utbildning för”.
Debatt Förskollärarna har rättigheter – och det är dags att använda dem, skriver Anki Jansson.
Debatt Forskaren Mikael Bruér ser inga tecken på att digitala verktyg minskar klyftorna.
Jämställdhet Sveriges Lärare skruvar upp engagemanget för HBTQI-personers rättigheter.
Debatt Nya utbildningsministerns löften till Sveriges lärare.
Debatt ”Det kan verka som att vi lärare och vårdnadshavare, rektorer och huvudmän är motståndare. Men vi måste ro åt samma håll” skriver en lärare.
Debatt ”Förskolans envägskommunikation kan kosta oss vårdnadshavarnas förtroende” skriver en förskollärare och forskare.
Skolpolitik Olskog: ”Lärare i hela landet väntar på resultat”
Betyg Utredarens förslag riskerar att få negativa konsekvenser för lärarna.
Fackligt Går emot Saco – gör offentligt uttalande
Debatt ”Ge elever stöd – avvisa inte föräldrar som kämpar för sina barn”
Debatt ”Debatten om digitalisering i skolan allt mer ideologisk och onyanserad”
Lovskola Youssef Dhraief ger eleverna en halv termins mattelektioner – på två veckor.
Betyg Läraren pressades att sätta högre betyg – nu griper Sveriges Lärare in.
Almedalen Ideologiska skillnader – så tycker partierna om marknadsskolan.
Debatt ”Eleverna och lärarna som får betala priset" visar var friskolornas prioriteringar ligger, skriver två fackliga ombud inom Academedia.
Debatt I Almegas värld får lärare och elever ta smällen – inte aktieägare eller lobbyister, skriver läraren Patrik Andersson.
Debatt Andreas Mörcks ”hot mot friskolor” är bara ren hushållning med skattebetalarnas pengar, skriver Linnea Lindquist.
Debatt ”Läraren har blivit den som ska verkställa andras önskemål”
Debatt Almega utbildning: ”Lärare och elever får betala priset med regeringens förslag.”
Friskolor Kommer höja kraven: ”Lycksökare som skadat branschen”.
Hoten mot lärarna Utfärdade skyddsstopp för att hindra aggressiv vårdnadshavare.
Debatt ”Skolorna skriker efter behöriga lärare – här sitter 30 akademiker och bara väntar på att få sätta igång.”
Våld i skolan ”Signaler om att skolan inte polisanmäler allt de borde – av rädsla”
Debatt Läraren Carl Lindén uppmanar till åtgärder innan nya betygen införs.
Debatt ”Konsekvensen blir sönderstressade elever och lärare”
Krönika ”Jag tar semester från klåfingriga politiker som vill in och joxa i mitt klassrum.”
Arbetsbelastning Kommunen: ”Kan bidra till goda arbetsvillkor och ett ökat fokus på undervisningen”
Läsning Vill se skarpare skrivningar: ”Läsningen måste prioriteras i alla åldrar.”