80 procent av niorna, inklusive nyanlända elever, blev behöriga till gymnasiet i år.
Till startsidan
Likvärdighet Bara 28 procent av eleverna på Rosengårdsskolan var behöriga till gymnasiet, och skolan hade stora problem med stök och kränkningar. Här stängde man ned skolan helt och spred ut eleverna. Men nu är skolan i gång igen – och ser ut att blomstra.
På den segregerade Rosengårdsskolan i Malmö har personalen erfarenhet av att både stänga högstadiet och öppna det igen efter ett genomgripande förändringsarbete.
För drygt tio år sedan var kränkningar, bråk och stök vardag för Rosengårdsskolans elever och lärare. Bara 13 procent av alla elever var godkända i alla ämnen. Drygt sju av tio elever kom inte vidare till gymnasiet. Skolan sågs som en av Sveriges sämsta och Skolinspektionen gav skolan hård kritik vid sin tillsyn 2011. Försöken att vända studieresultaten lyckades inte. Våren 2013 beslöt därför Malmös politiker att stänga högstadiet på Rosengårdsskolan där problemen var som störst. De 130 högstadieeleverna spreds ut på olika skolor i Malmö. Låg- och mellanstadieeleverna blev kvar på skolan.
Åtgärden gick enligt plan. Resultaten förbättrades för de flyttade eleverna och ungefär hälften av eleverna tog sig vidare till gymnasiet. Men det var inte alla elever som trivdes på sina nya skolor och kände sig hemma där, säger Cecilia Larsson Ståhl.
– En del barn fick åka över en timme enkel väg för att ta sig till skolan. Det påverkade såväl fritidsaktiviteter som annat i deras liv. Föräldrarna var kluvna. Några ifrågasatte varför deras barn skulle behöva åka i väg och inte fick gå på en närliggande skola.
80 procent av niorna, inklusive nyanlända elever, blev behöriga till gymnasiet i år.
Cecilia Larsson Ståhl började på skolan som rektor våren 2018. Hon har inte varit med om de tuffaste åren på skolan men historierna om skolan har inte undgått henne. Men självbilden på skolan håller på att förändras. De flesta eleverna talar i dag väl om sin skola och de flesta föräldrar är, enligt rektorn, nöjda med skolan.
– När jag började här hade många elever en väldigt negativ bild av skolan, framför allt på mellanstadiet. De frågade: Varför är du här? Fick du inget annat jobb? Att jag hade valt att jobba på skolan hade de svårt att förstå, säger hon.
Varför är du här? Fick du inget annat jobb?
Cecilia Larsson Ståhl säger att även om det redan då var en bra skola, som blivit bättre i dag, kunde eleverna inte se det. Det negativa ryktet om skolan hängde kvar i samhället. Hon tror att stängningen av skolan var ett klokt beslut även om det var omdiskuterat.
För Rosengårdsskolans låg- och mellanstadieelever och lärarna blev det en nystart. Man byggde upp vad som skulle kallas för Rosengårdsmodellen, där lärare och annan skolpersonal arbetar med tydliga strukturer och gemensamma ramar för hela skolan.
– Eleverna har samma struktur på lektionsstart och avslut oavsett ämne eller årskurs. Vi har en viss arbetsgång på våra lektioner som ser ungefär likadan ut oavsett årskurs. Vi arbetar med bildstöd i klassrummet och ett språkfrämjande arbetssätt, säger Cecilia Larsson Ståhl.
Efter önskemål från föräldrar och några år med ett kraftigt växande elevunderlag i Malmö började politikerna fundera på att öppna högstadiet igen. Beslut fattades och hösten 2019 öppnade högstadiet igen men med bara 25 elever per årskurs och en musikinriktning.
– Självklart var det en liten risk som politikerna tog men jag känner att vi var redo att starta högstadiet igen när beslutet kom, säger hon.
Elevunderlaget är i dag det samma som innan stängningen. Men resultaten och tryggheten på skolan är helt förändrade.
Det ligger ett väldigt hårt arbete bakom förändringarna både från elever och personal.
– Det ligger ett väldigt hårt arbete bakom förändringarna både från elever och personal. Vid skolavslutningen i år var 80 procent av våra första nior inklusive de nyanlända behöriga att söka till gymnasiet. Och 86 procent om man räknar bort de nyanlända i klassen, säger rektorn Cecilia Larsson Ståhl.
År 2021 visade Malmös trygghetsundersökningar att femteklassarna på Rosengårdsskolan svarade att de kände sig tryggast i jämförelse med alla andra elever i samma ålder på stadens skolor.
– Relationerna som personalen skapat till eleverna har skapat trygghet och det finns alltid någon att prata med för eleverna. Vid alla övergångar mellan lektioner finns det vuxna. Elever blir alltid sedda och uppfångade, säger hon.
Debatt Chefen för Academedias grundskolor vill se nationell datainsamling om läsning.
Debatt Forskaren Britten Ekstrand varnar för nivågruppering med statiska elevgrupper.
Debatt Skolupproret kräver: ”Huvudmannaskapet måste prövas”
Debatt Tusen hål att fylla – men samma svar när lärare ropar på hjälp.
Debatt ”Måste vi vänta på en tragedi”, frågar sig debattörerna.
Debatt ”En allvarlig lärarfientlighet cementeras i landet”
Replik ”Hårdare tag är ofta kortsiktiga gratislösningar – jag tror att det är fel väg att gå.”
Skolpolitik Vill ”stampa ut” vinsterna i skolan – föreslår ny utredning.
Debatt Anna Olskog bemöter argumenten från SKR och Almega: ”9 av 10 lärare är för”.
Krönika ”Man kan inte prata om god undervisning som en allenarådande sanning.”
Debatt Tidigare chef för Skolforskningsinstitutet sågar kritiken om bristande vetenskaplighet
Debatt Centerpartiet kräver omtag om utvisningarna av artonåringar
Debatt ”Genomtänkt balans mellan digitala och analoga arbetssätt framstår som en mer hållbar väg”.
Debatt Litet utrymme för ledarskap bidrar till ”yrkeschock” för nya lärare
Debatt Uppmaningen: ”Vi vill bara ha en tydligt reglerad och dräglig arbetsmiljö”
Arbetsmiljö Här är några av de samlade ögonvittnesskildringarna från skolan.
Debatt Han ser en skola där läraren är upptagen med att ”serva elever med pennor och sudd”.
Debatt ”Skolan måste lära sig skilja läsinlärning från läsning som färdighet”
Krönika ”Ett försök att överbrygga glappet mellan beslutsfattare och vardagens realitet.”
Skolfinansiering Lämnade över 700 berättelser från skolan – nedladdad 18 000 gånger.
Debatt Lärare måste stå upp för NPF-eleverna, skriver Sabina Sandfuss
Forskning Vilka frågor från ditt klassrum vill du ha forskares svar på?
Arbetsbelastning Anna Olskog: ”Nödvändigt för att lärare ska orka med sitt uppdrag”.
Krönika ”Det är lärarfientligt och skadligt – och saknar dessutom evidens.”
Läs och skriv Mohamsson efter Ämneslärarens granskning: ”Pratas för lite om det.”
Våld i skolan Talet till offren och de anhöriga på årsdagen efter attacken.
Skolpolitik SKR och Mohamsson anklagar varandra i frågan om regleringar.
Debatt ”Desperata och slitna argument från Almega – det börjar bli provocerande”,
Krönika ”Jag hackar tänder över mycket dessa dagar”, skriver Maria Wiman.
Debatt Slår tillbaka: ”Generaliseringar, missförstånd eller rent av personangrepp”
Arbetsmiljö Namngav läraren på Tiktok – förnekar brott.
Debatt Hon ser elever lämna undervisningen för tidigt: ”Problemet är statusen”
Debatt ”Alla har inte vuxna omkring sig.”
Ledarkrönika ”Kommer det att hända igen? Ja, vi vet alla att den risken tyvärr finns.”
Våld i skolan "De som var på Risbergska den dagen får leva med det resten av livet”.
Läsning Efter regeringens förslag: De vill se krav på daglig läsning – i alla ämnen.
Debatt Lärarens uppmaning till specialpedagogerna: ”Förklara hur det går till”
Arbetsbelastning Ser regeringens reform som ett slag mot den svenska modellen.
Betyg och bedömning Går vidare med nya betygsskalan och nya läroplanerna.
Debatt ”Vi kan inte längre lita på partsmodellen – maktbalansen har kollapsat”
Arbetsbelastning Nu blir det reglerad tid för planering och undervisning: ”Positivt i alla delar.”
Slutreplik Andreas Mörck: ”Viktigt med god insyn i svensk skola oavsett vem som är huvudman”.
Debatt ”Vill vi ha elever som kan delta i samhällsdebatten måste vi bygga grunden långsiktigt”
Arbetstid Max- och minimigräns för undervisningstid och planering.
Arbetsmiljö Övervägde skyddsstopp: ”Kändes kallare inne än utomhus”.
Betyg Så går regeringen vidare med nya betygen, enligt den lagrådsremiss som Vi Lärare tagit del av.
Skolpolitik Wimans bok till skolans makthavare: ”Kontakt mellan himlen och marken”.
Krönika ”Det här får vi inte säga – men det är sanningen om trasiga skolan.”
Särskilt stöd ”Vi sätter punkt för Gustav Fridolins läsa-skriva-räkna-garanti”
Arbetsmiljö Mohamsson: ”Lika för alla – oavsett skola och bostadsort.”