80 procent av niorna, inklusive nyanlända elever, blev behöriga till gymnasiet i år.
Till startsidan
Likvärdighet Bara 28 procent av eleverna på Rosengårdsskolan var behöriga till gymnasiet, och skolan hade stora problem med stök och kränkningar. Här stängde man ned skolan helt och spred ut eleverna. Men nu är skolan i gång igen – och ser ut att blomstra.
På den segregerade Rosengårdsskolan i Malmö har personalen erfarenhet av att både stänga högstadiet och öppna det igen efter ett genomgripande förändringsarbete.
För drygt tio år sedan var kränkningar, bråk och stök vardag för Rosengårdsskolans elever och lärare. Bara 13 procent av alla elever var godkända i alla ämnen. Drygt sju av tio elever kom inte vidare till gymnasiet. Skolan sågs som en av Sveriges sämsta och Skolinspektionen gav skolan hård kritik vid sin tillsyn 2011. Försöken att vända studieresultaten lyckades inte. Våren 2013 beslöt därför Malmös politiker att stänga högstadiet på Rosengårdsskolan där problemen var som störst. De 130 högstadieeleverna spreds ut på olika skolor i Malmö. Låg- och mellanstadieeleverna blev kvar på skolan.
Åtgärden gick enligt plan. Resultaten förbättrades för de flyttade eleverna och ungefär hälften av eleverna tog sig vidare till gymnasiet. Men det var inte alla elever som trivdes på sina nya skolor och kände sig hemma där, säger Cecilia Larsson Ståhl.
– En del barn fick åka över en timme enkel väg för att ta sig till skolan. Det påverkade såväl fritidsaktiviteter som annat i deras liv. Föräldrarna var kluvna. Några ifrågasatte varför deras barn skulle behöva åka i väg och inte fick gå på en närliggande skola.
80 procent av niorna, inklusive nyanlända elever, blev behöriga till gymnasiet i år.
Cecilia Larsson Ståhl började på skolan som rektor våren 2018. Hon har inte varit med om de tuffaste åren på skolan men historierna om skolan har inte undgått henne. Men självbilden på skolan håller på att förändras. De flesta eleverna talar i dag väl om sin skola och de flesta föräldrar är, enligt rektorn, nöjda med skolan.
– När jag började här hade många elever en väldigt negativ bild av skolan, framför allt på mellanstadiet. De frågade: Varför är du här? Fick du inget annat jobb? Att jag hade valt att jobba på skolan hade de svårt att förstå, säger hon.
Varför är du här? Fick du inget annat jobb?
Cecilia Larsson Ståhl säger att även om det redan då var en bra skola, som blivit bättre i dag, kunde eleverna inte se det. Det negativa ryktet om skolan hängde kvar i samhället. Hon tror att stängningen av skolan var ett klokt beslut även om det var omdiskuterat.
För Rosengårdsskolans låg- och mellanstadieelever och lärarna blev det en nystart. Man byggde upp vad som skulle kallas för Rosengårdsmodellen, där lärare och annan skolpersonal arbetar med tydliga strukturer och gemensamma ramar för hela skolan.
– Eleverna har samma struktur på lektionsstart och avslut oavsett ämne eller årskurs. Vi har en viss arbetsgång på våra lektioner som ser ungefär likadan ut oavsett årskurs. Vi arbetar med bildstöd i klassrummet och ett språkfrämjande arbetssätt, säger Cecilia Larsson Ståhl.
Efter önskemål från föräldrar och några år med ett kraftigt växande elevunderlag i Malmö började politikerna fundera på att öppna högstadiet igen. Beslut fattades och hösten 2019 öppnade högstadiet igen men med bara 25 elever per årskurs och en musikinriktning.
– Självklart var det en liten risk som politikerna tog men jag känner att vi var redo att starta högstadiet igen när beslutet kom, säger hon.
Elevunderlaget är i dag det samma som innan stängningen. Men resultaten och tryggheten på skolan är helt förändrade.
Det ligger ett väldigt hårt arbete bakom förändringarna både från elever och personal.
– Det ligger ett väldigt hårt arbete bakom förändringarna både från elever och personal. Vid skolavslutningen i år var 80 procent av våra första nior inklusive de nyanlända behöriga att söka till gymnasiet. Och 86 procent om man räknar bort de nyanlända i klassen, säger rektorn Cecilia Larsson Ståhl.
År 2021 visade Malmös trygghetsundersökningar att femteklassarna på Rosengårdsskolan svarade att de kände sig tryggast i jämförelse med alla andra elever i samma ålder på stadens skolor.
– Relationerna som personalen skapat till eleverna har skapat trygghet och det finns alltid någon att prata med för eleverna. Vid alla övergångar mellan lektioner finns det vuxna. Elever blir alltid sedda och uppfångade, säger hon.
Debatt ”Undervisningens kvalitet, lärarens kompetens och hur undervisningen organiseras är det som avgör.”
Debatt ”Märkligt drag” – hon slår ett slag för erfarenheten och skolans professioner
Debatt Behörighetskrisen: ”Regelverket är för svagt och finansieringen för låg”
Slutreplik Atvexas vd Johan Kyllerman svarar om friskolan: ”Står bakom våra lärare”.
Debatt Hon vädjar till politikerna om skolan: ”Hög tid att ta ansvar”
Replik Fredrik Törnqvist ifrågasätter hur vanliga friskolelärarna är.
Replik Han svarar på frågan om läxor och prov: "En del av lärandet”
Slutreplik Sarah Cross svarar Maria Wiman: ”I grunden ganska harmlös”
Debatt Niclas Fohlin skrev om ”nånannanismen” – och väckte kritik.
Debatt SFI-debatten: Hon varnar för snabba slutsatser om kunskapsläget
Debatt Svarar på kritiken om ”nånannanismen”: ”Går säkert hem hos rektorer”
Debatt Femton lärare i friskola svarar på kritiken: ”Majoriteten håller hög kvalitet”
Debatt ”Kanske är det inte mängden läxor som avgör hur mycket elever lär sig”
Debatt ”Kanske börjar professionalitet just där – i vad vi väljer att kalla dem.”
Debatt Tidigare SFI-läraren skriver om vägen till språklig framgång
Krönika ”Du har fel, Fohlin – det är de här som har slutat tro på lärarna”.
Krönika ”Vi hjälper duktigt till att krama om prestationsångesten.”
Slutreplik Svarar Anna Olskog: ”Att peka ut ansvaret är inte detsamma som att hantera konsekvenserna”.
Valet 2026 Anders Ygeman (S) och Josefin Malmqvist (M) har bokat tid med Maria Wiman.
Replik Academedia: ”Vi kommer fortsätta att reagera när politiker sprider felaktiga bilder om oss.”
Debatt Hon skriver om vad nedskärningarna gör – med lärarsjälen
Replik ”Att möjliggöra medlemskap för obehöriga skulle inte stärka lärarkåren.”
Arbetsbelastning Påstridiga vårdnadshavare kan utgöra arbetsmiljörisk – saknas riktlinjer.
Nedskärningar Skär ner över en miljon på läromedel till gymnasiet
Debatt Maryam Barkadehi om den faktor som får SFI-studenter att lyckas.
Debatt Kräver omtag: ”500 års kunskaper kvar hos enskilda lärare”
Debatt ”Vuxenutbildningen ska vara en andra chans, men för många är det den första”
Debatt ”Det kan stärka läraryrket – även för oss som redan är behöriga.”
Debatt Fritidshemmet saknas i en av de stora samhällsdebatterna: ”Har vi råd att låta bli?"
Debatt Replik: ”Verkar helt ha missat att ’den svarta lådan’ inte ändrar de lärarsatta betygen"Nya betygen: ”Bristfälliga kunskaper” hos politiker
Debatt Tre representanter för Academedia svarar på Anders Ygemans kritik mot friskolor.
Förskola Staden tapetserar uterummet med reklam för kommunala förskolor: ”Ingen diskussion”
Debatt Läraren Ronja är provvakt – och funderar över ”Det nationella helvetet”
Krönika ”Betygsförslaget skulle gynna hela skolans verksamhet.”
Källkritik Anna Lodén om AI:s intåg: ”Förlorar inlärningsprocessen.”
Debatt "Låter som om mer likvärdig bedömning kan lösas med nya skalor och centralt rättade prov”
Elevhälsa Riksdagens nya rapport om elever med npf ger dystra besked: ”Bestört”
Krönika ”Vi kan genomföra små vardagliga miniprotester liksom.”
Debatt ”Först när lärare får verkligt mandat över undervisningen får behörigheten betydelse”
Valdebatt 15 lärare som deltagit i manifestationen ”Måndagar mot marknadsskolan” vill se åtgärder mot aktiebolagen inom skolan.De hoppas på ett nytt, motsatt januariavtal om vinsterna.”Man borde komma överens om att följa majoritetens vilja istället för att gå emot den”, skriver debattörerna.
Lärarutbildning Ulrika fick avslag – trots att hon är lärare.
Skolpolitik Regeringen överlämnade på tisdagen åtta skolpropositioner till riksdagen.
Debatt Ministrarna skriver i Vi Lärare: ”Betydligt bättre förutsättningar i undervisningen”.
Debatt Barnläkaren Josef Milerad om metoden som ökar psykisk hälsa och skolresultat
Debatt ”Den ohållbara arbetsmiljön med ökad arbetsbelastning har hamnat i skuggan.”
Lön & jobb Här finns framtidsjobben för akademiker.
Skolpolitik Byter ministerposter mot att få igenom de stora skolfrågorna – direkt efter valet
Slutreplik ”Att gräva ner stridsyxan i frågor som rör våra medlemmars villkor och arbetsmiljö finns inte”
Krönika ”184 dagar kvar. Jag tror att jag behöver valium.”
Debatt ”Ränta, risk, ägande och långsiktighet har blivit en tyst klassmarkör, en gömd skatt”