
80 procent av niorna, inklusive nyanlända elever, blev behöriga till gymnasiet i år.
Likvärdighet Bara 28 procent av eleverna på Rosengårdsskolan var behöriga till gymnasiet, och skolan hade stora problem med stök och kränkningar. Här stängde man ned skolan helt och spred ut eleverna. Men nu är skolan i gång igen – och ser ut att blomstra.
På den segregerade Rosengårdsskolan i Malmö har personalen erfarenhet av att både stänga högstadiet och öppna det igen efter ett genomgripande förändringsarbete.
För drygt tio år sedan var kränkningar, bråk och stök vardag för Rosengårdsskolans elever och lärare. Bara 13 procent av alla elever var godkända i alla ämnen. Drygt sju av tio elever kom inte vidare till gymnasiet. Skolan sågs som en av Sveriges sämsta och Skolinspektionen gav skolan hård kritik vid sin tillsyn 2011. Försöken att vända studieresultaten lyckades inte. Våren 2013 beslöt därför Malmös politiker att stänga högstadiet på Rosengårdsskolan där problemen var som störst. De 130 högstadieeleverna spreds ut på olika skolor i Malmö. Låg- och mellanstadieeleverna blev kvar på skolan.
Åtgärden gick enligt plan. Resultaten förbättrades för de flyttade eleverna och ungefär hälften av eleverna tog sig vidare till gymnasiet. Men det var inte alla elever som trivdes på sina nya skolor och kände sig hemma där, säger Cecilia Larsson Ståhl.
– En del barn fick åka över en timme enkel väg för att ta sig till skolan. Det påverkade såväl fritidsaktiviteter som annat i deras liv. Föräldrarna var kluvna. Några ifrågasatte varför deras barn skulle behöva åka i väg och inte fick gå på en närliggande skola.
80 procent av niorna, inklusive nyanlända elever, blev behöriga till gymnasiet i år.
Cecilia Larsson Ståhl började på skolan som rektor våren 2018. Hon har inte varit med om de tuffaste åren på skolan men historierna om skolan har inte undgått henne. Men självbilden på skolan håller på att förändras. De flesta eleverna talar i dag väl om sin skola och de flesta föräldrar är, enligt rektorn, nöjda med skolan.
– När jag började här hade många elever en väldigt negativ bild av skolan, framför allt på mellanstadiet. De frågade: Varför är du här? Fick du inget annat jobb? Att jag hade valt att jobba på skolan hade de svårt att förstå, säger hon.
Varför är du här? Fick du inget annat jobb?
Cecilia Larsson Ståhl säger att även om det redan då var en bra skola, som blivit bättre i dag, kunde eleverna inte se det. Det negativa ryktet om skolan hängde kvar i samhället. Hon tror att stängningen av skolan var ett klokt beslut även om det var omdiskuterat.
För Rosengårdsskolans låg- och mellanstadieelever och lärarna blev det en nystart. Man byggde upp vad som skulle kallas för Rosengårdsmodellen, där lärare och annan skolpersonal arbetar med tydliga strukturer och gemensamma ramar för hela skolan.
– Eleverna har samma struktur på lektionsstart och avslut oavsett ämne eller årskurs. Vi har en viss arbetsgång på våra lektioner som ser ungefär likadan ut oavsett årskurs. Vi arbetar med bildstöd i klassrummet och ett språkfrämjande arbetssätt, säger Cecilia Larsson Ståhl.
Efter önskemål från föräldrar och några år med ett kraftigt växande elevunderlag i Malmö började politikerna fundera på att öppna högstadiet igen. Beslut fattades och hösten 2019 öppnade högstadiet igen men med bara 25 elever per årskurs och en musikinriktning.
– Självklart var det en liten risk som politikerna tog men jag känner att vi var redo att starta högstadiet igen när beslutet kom, säger hon.
Elevunderlaget är i dag det samma som innan stängningen. Men resultaten och tryggheten på skolan är helt förändrade.
Det ligger ett väldigt hårt arbete bakom förändringarna både från elever och personal.
– Det ligger ett väldigt hårt arbete bakom förändringarna både från elever och personal. Vid skolavslutningen i år var 80 procent av våra första nior inklusive de nyanlända behöriga att söka till gymnasiet. Och 86 procent om man räknar bort de nyanlända i klassen, säger rektorn Cecilia Larsson Ståhl.
År 2021 visade Malmös trygghetsundersökningar att femteklassarna på Rosengårdsskolan svarade att de kände sig tryggast i jämförelse med alla andra elever i samma ålder på stadens skolor.
– Relationerna som personalen skapat till eleverna har skapat trygghet och det finns alltid någon att prata med för eleverna. Vid alla övergångar mellan lektioner finns det vuxna. Elever blir alltid sedda och uppfångade, säger hon.
Debatt ”I 79 kommuner har antalet elever i anpassad grundskola ökat med 100 procent”.
Debatt Betygsforskaren: ”Normrelaterade uppgifter och digital rättning ska avvisas”.
Debatt ”Elevernas utbildning till entreprenörer beroende av regionerna.”
Debatt ”Påståendet att vi står för att 'handskrift och stavning ska prioriteras' vittnar om okunskap.”
Debatt Uppropet: Därför ska du engagera dig.
Debatt ”Bristen på stöd, åratal av nedskärningar och politisk tafatthet har gått för långt”.
Hök25 Avtalsstriden – manifesterar för regleringar: ”Politiker måste ta ansvar.”
Debatt ”Brist på respekt gäller inte bara elever, utan även vårdnadshavare”, skriver läraren Per Stiller.
Debatt ”Om vi vill främja barns skrivande behöver vi broar mellan forskningsperspektiv – inte murar”
Läs och skriv Agneta Gulz skarpa ord om digital skrivträning.
Debatt Lärarstudenten till SKR: ”Lärare det är det jag vill arbeta med resten av mitt liv”.
Jag är lärare Elina Larsson, lärare i hem- och konsumentkunskap, om vad hon skulle göra som skolminister för en dag.
Behörighet ”Behörigheten ska vara en faktor när det avgörs hur stort bidrag en huvudman kan få”.
Krönika ”Om jag fick välja skulle sådana där åsiktspaneler ryka dit pepparn växer.”
Debatt Lärarstudenten Josefine Svärd skriver om en skola som blir mer auktoritär: ”En tyst klass inte nödvändigtvis en trygg klass”.
Debatt Sökes: Bibliotekarie med ansvar för 2 000 elever – ”Sluta se skolbibliotekarier som glada bokälskare”.
Krönika ”Terminen har varit en golgatavandring – men nu skola vi hava lov”.
Hök25 Nytt steg i avtalsrörelsen – men: ”Vi står fortfarande långt ifrån varandra”.
Arbetsmiljö Slöjdläraren Eva Söderberg om vad hon skulle göra som skolminister för en dag.
Ledare "På framtida generationers utbildning kan det sparas och snålas – det gör liksom inget.”
Porträtt Anna Sterlinger Ahrling och Philip Hjalmarsson om lärarlivet efter poddsuccén.
Debatt ”Ingen algoritm eller nationella prov kan ersätta lärarens förmåga”.
Arbetsbelastning ”Hoppas Skolinspektionen biter dem i ändan”.
Våld i skolan Läraren Paul Carlbark har sökt 150 jobb – misstänker att han blivit svartlistad.
Budgetpropositionen Regeringen satsar nära fyra gånger mer på ROT som på utbildning.
Behörighet Listan visar: Brist på behöriga lärare – trots stora överskott. Så ser behörigheten ut i din kommun.
Behörighet En av tre grundskollärare inom friskolejätten är obehöriga.
Behörighet Sveriges Lärare: Skärpta krav på lärarlegitimation och avskaffa undantag.
Behörighet Lediga förskollärartjänster utannonseras inte: ”Personlighet går före behörighet.”
Debatt Läraren: ”När vi larmar om en ohälsosam arbetsmiljö ses det som gnäll.”
Arbetsmiljö Uttryckte frustration över sin skola på Facebook – då tillrättavisades hon av sin rektor.
Replik Liberalerna svarar: ”Socialdemokraterna sätter aldrig skolan först – varken i Stockholm, SKR eller när de sitter i regering”.
Digitala nationella prov Arrangerade två krisövningar kring den nationella digitala provplattformen.
Debatt ”Mycket pekar på att det blir fyra förlorade år på utbildningsdepartementet.”
Elevhälsa Lärarens oro: ”Rädd att mycket trots allt kommer att landa på oss lärare.”
Krönika Eleven hade skrivit en och samma mening hundratals gånger i följd: ”Jag kan inte”, stod det. Jag kan inte. Jag kan inte. Jag kan inte.
Debatt ”Du som är politiker – ta chansen att investera i skolans framtid”, skriver Sveriges Lärare i Täby.
Debatt Kräver lagändring för att möjliggöra anonyma orosanmälningar för personal i förskola och skola.
Sett 2025 Fem lärare om AI – som hela tiden ligger steget före.
Debatt Sju lärare vill se en skola med skärm, skönlitteratur och pärm.
Arbetsbelastning ”Ren självbevarelsedrift gör att legitimerade och behöriga lärare väljer andra arbetsställen”
Sett 25 Facket kräver en nationell strategi där lärarna är med i utvecklingen.
Hoten mot lärarna Erkände i rätten: ”Ett skämt.” Hotade mentorn: ”Jag trodde jag skulle dödas.”
Hoten mot lärarna ”Ingen ska behöva bli sjuk eller skadas på grund av sitt jobb”.
Friskolor ”Valfrihet är värt att värna – men inte på bekostnad av kvalitet.”
Friskolor Minskad konkurrens och fortsatta vinstutdelningar bland farhågorna.
Friskolor Utredaren: ”Vinst eller statsbidrag ett val för aktören”.
Hök25 ”Ett hyckleri av sällan skådat slag”, skriver gymnasieläraren och förhandlingsombudet John Nilsson.
Krönika Men orka bry sig om statistik – SKR och Sobona ser uppenbarligen lite annorlunda på saken.
Hök25 ”Svarade inte upp på de grundläggande behoven”.