80 procent av niorna, inklusive nyanlända elever, blev behöriga till gymnasiet i år.
Till startsidan
Likvärdighet Bara 28 procent av eleverna på Rosengårdsskolan var behöriga till gymnasiet, och skolan hade stora problem med stök och kränkningar. Här stängde man ned skolan helt och spred ut eleverna. Men nu är skolan i gång igen – och ser ut att blomstra.
På den segregerade Rosengårdsskolan i Malmö har personalen erfarenhet av att både stänga högstadiet och öppna det igen efter ett genomgripande förändringsarbete.
För drygt tio år sedan var kränkningar, bråk och stök vardag för Rosengårdsskolans elever och lärare. Bara 13 procent av alla elever var godkända i alla ämnen. Drygt sju av tio elever kom inte vidare till gymnasiet. Skolan sågs som en av Sveriges sämsta och Skolinspektionen gav skolan hård kritik vid sin tillsyn 2011. Försöken att vända studieresultaten lyckades inte. Våren 2013 beslöt därför Malmös politiker att stänga högstadiet på Rosengårdsskolan där problemen var som störst. De 130 högstadieeleverna spreds ut på olika skolor i Malmö. Låg- och mellanstadieeleverna blev kvar på skolan.
Åtgärden gick enligt plan. Resultaten förbättrades för de flyttade eleverna och ungefär hälften av eleverna tog sig vidare till gymnasiet. Men det var inte alla elever som trivdes på sina nya skolor och kände sig hemma där, säger Cecilia Larsson Ståhl.
– En del barn fick åka över en timme enkel väg för att ta sig till skolan. Det påverkade såväl fritidsaktiviteter som annat i deras liv. Föräldrarna var kluvna. Några ifrågasatte varför deras barn skulle behöva åka i väg och inte fick gå på en närliggande skola.
80 procent av niorna, inklusive nyanlända elever, blev behöriga till gymnasiet i år.
Cecilia Larsson Ståhl började på skolan som rektor våren 2018. Hon har inte varit med om de tuffaste åren på skolan men historierna om skolan har inte undgått henne. Men självbilden på skolan håller på att förändras. De flesta eleverna talar i dag väl om sin skola och de flesta föräldrar är, enligt rektorn, nöjda med skolan.
– När jag började här hade många elever en väldigt negativ bild av skolan, framför allt på mellanstadiet. De frågade: Varför är du här? Fick du inget annat jobb? Att jag hade valt att jobba på skolan hade de svårt att förstå, säger hon.
Varför är du här? Fick du inget annat jobb?
Cecilia Larsson Ståhl säger att även om det redan då var en bra skola, som blivit bättre i dag, kunde eleverna inte se det. Det negativa ryktet om skolan hängde kvar i samhället. Hon tror att stängningen av skolan var ett klokt beslut även om det var omdiskuterat.
För Rosengårdsskolans låg- och mellanstadieelever och lärarna blev det en nystart. Man byggde upp vad som skulle kallas för Rosengårdsmodellen, där lärare och annan skolpersonal arbetar med tydliga strukturer och gemensamma ramar för hela skolan.
– Eleverna har samma struktur på lektionsstart och avslut oavsett ämne eller årskurs. Vi har en viss arbetsgång på våra lektioner som ser ungefär likadan ut oavsett årskurs. Vi arbetar med bildstöd i klassrummet och ett språkfrämjande arbetssätt, säger Cecilia Larsson Ståhl.
Efter önskemål från föräldrar och några år med ett kraftigt växande elevunderlag i Malmö började politikerna fundera på att öppna högstadiet igen. Beslut fattades och hösten 2019 öppnade högstadiet igen men med bara 25 elever per årskurs och en musikinriktning.
– Självklart var det en liten risk som politikerna tog men jag känner att vi var redo att starta högstadiet igen när beslutet kom, säger hon.
Elevunderlaget är i dag det samma som innan stängningen. Men resultaten och tryggheten på skolan är helt förändrade.
Det ligger ett väldigt hårt arbete bakom förändringarna både från elever och personal.
– Det ligger ett väldigt hårt arbete bakom förändringarna både från elever och personal. Vid skolavslutningen i år var 80 procent av våra första nior inklusive de nyanlända behöriga att söka till gymnasiet. Och 86 procent om man räknar bort de nyanlända i klassen, säger rektorn Cecilia Larsson Ståhl.
År 2021 visade Malmös trygghetsundersökningar att femteklassarna på Rosengårdsskolan svarade att de kände sig tryggast i jämförelse med alla andra elever i samma ålder på stadens skolor.
– Relationerna som personalen skapat till eleverna har skapat trygghet och det finns alltid någon att prata med för eleverna. Vid alla övergångar mellan lektioner finns det vuxna. Elever blir alltid sedda och uppfångade, säger hon.
Debatt ”Kunskap om hur det går att vända utvecklingen finns – men accepteras inte.”
Debatt ”När eleven inte hänger med framträder en tydlig paradox.”
Debatt Vill se satsningar på NPF-kunskap och karriärvägar före stora läroplansförändringar
Debatt ”Dags att ta bladet från munnen och sluta tillåta bilden av skolan som ett hot”
Debatt En satirisk julsaga: ”Vi har byggt den bästa skolan någonsin – ty processen är kunskapen!"
Debatt Kravet på politikerna: ”Vägledning får inte lämnas åt slumpen”
Debatt ”Vad hade du själv sagt om din chef ville flytta dig till avdelningen för de mindre begåvade?”
Debatt Därför krävs gemensam kunskapsgrund för lärare: ”Inte daltande”.
Debatt Att organisera skolan efter IQ och evidens gör den snävare och hårdare, skriver Oscar Björk.
Krönika ”Alva Myrdal vrider sig i sin grav” skriver Per Kornhall om Liberalernas utspel om straff i skolan.
Krönika ”Alla läroplansutredare: Läs det här på egen risk”
Debatt Läraren: ”Vi pressas till tveksamma metoder för att få elever över godkäntgränsen”
Debatt Vittnesmålet: ”Vi hinner inte med alla. Eleverna som inte får hjälp lämnar passet frustrerade”.
Debatt Forskaren kräver mod från politikerna – så tas lärares kunskap på allvar
Krönika ”Jag har tjatat om att detta som en bra idé sedan 2015 – nu kanske tiden är mogen?”
Segregation Social bakgrund ger utslag på bara ett läsår: ”Resultatet är anmärkningsvärt.”
Debatt ”Ge lärarna en dräglig arbetsmiljö med mindre klasser, så att de har tid och ork”
Krönika ”Visa, berätta, förklara – kraften i strukturerad undervisning.”
Arbetsmiljö Nya regler efter att ha jobbat på skolan i tio år: ”Ska inte få se mig ledsen”.
Skolpolitik Hoppas vinna budgivningen på Simona Mohamsson – samlat in 40 000 kronor.
Krönika ”Man kan inte kan betala vare sig hyran eller tandläkaren med tacksamma elevleenden.”
Elevhälsa Förakt mot praktiska ämnen: ”Går miste om mycket om man inte knäcker läskoden.”
Krönika Skolan är på många olika plan korrumperad, förljugen och förstörd.
Granskning Lärarna fick aldrig ta del av pengarna. ”Vi har inte fått någon ursäkt”
Granskning Sveriges Lärares ordförande: ”Kryphålen borde täppts till för länge sedan”.
Lön Sveriges Lärares ombudsman tipsar om vad du bör tänka på gällande din lön.
Lön Olegitimerade lärare som blir behöriga ska garanteras högre lön.
Elevhälsa Står med öppna armar: ”Kan passa dem svag teoretisk begåvning”.
Debatt Arne Engström applåderar Liberalernas vändning i frågan om extra anpassningar
Debatt Lärarna är skeptiska, men Kristina Axén Olin (M) försvarar kulturlistorna
Debatt En lärare förändrade allt – nu jobbar hon själv med flerspråkiga elever.
Vi lärare ”Det är stort att Vi Lärare och Sveriges Lärare är i final med de här stora bolagen”.
Digitala nationella prov Sveriges Lärare belåtna efter ”segern”. ✔ ”Dricka bubbel och fira?”
Krönika Är det någon som har ordning på något här? Haaallååå??
Digitala nationella prov Efter kaoset och fackets krav – inga digitala nationella prov de närmaste åren.
Vuxenutbildning Lillemor Malmbo: ”Vad jag vill se är nationella regleringar”
Debatt ”Att kräva att en elev har sin dator och sin penna är inte hårt... det är verkligheten”
Elevhälsa Hoppet i nya utredningen ”En förbättrad elevhälsa”.
Elevhälsa Vårdgaranti och statliga krav på minimibemanning: ”Återreglering av skolan”.
Arbetsmiljö Budskapet: ”Alla som bryr sig bör dyka upp”.
Elevhälsa Tvingas hitta egna lösningar: ”Många sätter E istället för F”.
Debatt Vill se mer fackligt jävlar anamma: ”Är mer än ett rabattkort.”
Debatt Professor Thomas Nygren om varför den vetenskapliga grunden i skolan brister.
Likvärdighet Ny rapport varnar: ”Det är ett svek mot barnen och eleverna.”
Elevhälsa Tre åtgärder för att mildra plågan för elever med svag teoretisk begåvning.
Skolpolitik Avgörande frågorna klubbades på partiets landsmöte.
Elevhälsa För begåvade för anpassad undervisning – men kognitivt begränsade för att klara skolan.
Valet 2026 Splittrade Liberaler ska rösta om friskolorna – stort väljarstöd för vinststopp.
Slutreplik Niclas Fohlin: ”Jag förespråkar en evidensinformerad praktik.”
Krönika ”Tänk om vi fick resurser att bemöta de där knorrungarna innan det är försent.”