Förstelärarna utan leg – så mycket tjänar de
Drygt 28 procent av förstelärarna på Internationella engelska skolan saknar legitimation.
Lärarlön
Närmare var tredje förstelärare på Internationella engelska skolans (IES) saknar lärarlegitimation.
– Det är ytterligare ett exempel systemfelen i skolan. Undantagen i legitimationsreformen måste avskaffas och det raskt, säger Sveriges Lärares ordförande Anna Olskog.
Vi Lärare har listan på förstelärarnas löner.
Vårterminen 2025 hade de tre koncernerna Parts & Paomees, Tisenhultgruppen och Internationella engelska skolan (IES) sammanlagt 316 anställda förstelärare, varav 87 inte var legitimerade lärare (cirka 28 procent).
Merparten av förstelärarna var anställda av IES, 289 stycken. Av dessa saknade 81 lärarlegitimation, det vill säga drygt 28 procent.
32 av Internationella engelska skolans förstelärare, 11 procent, hade varit legitimerade kortare tid än fyra år när de utsågs till förstelärare.
En genomgång av Skolverkets uppgifter om de förstelärare som i våras saknade lärarlegitimation visar:
- De var i genomsnitt 39 år gamla. Männen var 40 år och kvinnorna 38.
- Den yngste var 28 år, den äldste 55 år.
- De tjänade i genomsnitt 46 069 kronor i månaden (inklusive tillägget), kvinnorna 45 728 kronor och männen 46 626 kronor.
- Den som tjänade mest hade en månadslön på 56 784 kronor och den som tjänade minst en månadslön på 38 312.
”Kryphålen behöver täppas till”
Våren 2011 beslutade riksdagen att införa en speciell legitimation för lärare och förskollärare. Legitimation skulle vara en förutsättning för rätten att undervisa, sätta betyg och för att tillsvidareanställas som lärare eller förskollärare.
Reformen innehöll dock en mängd undantag och kryphål vilket många huvudmän har utnyttjat, inte minst av ekonomiska skäl. Olegitimerad personal är ofta billigare att anställa än legitimerad.
Anna Olskog.
– Kryphålen behöver täppas till, något som borde ha gjorts för länge sedan. Det är helt enkelt orimligt att huvudmän år efter år kan rekrytera obehörig personal. Undantagen skulle vara temporära, det vill säga tillfälliga. Det har snart gått 15 år sedan de infördes, säger Anna Olskog.
I vintras krävde hon i en skrivelse till regeringen bland annat att Waldorflärares, lärare som undervisar på engelska i andra ämnen än språkämnen och modersmåls- och yrkeslärares undantag från legitimationskravet tas bort.
Majoriteten svarar ja
I Vi Lärares stora valenkät till riksdagspartierna svarar Vänsterpartiet, Liberalerna, Moderaterna och Centerpartier ”ja” på frågan om de vill att undantagen från kravet på lärarlegitimation bör begränsas ytterligare.
Socialdemokraterna svarar ja, med tillägget att ”det undantag som möjliggör för engelskspråkiga skolor att anställa obehöriga lärare ska tas bort”.
Miljöpartiet uppger att partiet anser att ”systemet med lärarlegitimation behöver utvärderas och förändras”, Kristdemokraterna att man är öppen för att utreda frågan medan Sverigedemokraterna svarar att man inte vill begränsa undantagen från kravet på lärarlegitimation. I stället vill partiet se ”ökade möjligheter för obehöriga lärare att få lärarlegitimation”.
Kraftig kritik mot engelska skolor
För en tid sedan blev Skolinspektionen klar med en omfattande granskning av 30 svenska skolor med undervisning på engelska som uttalad profil (årskurs 7–9).
Merparten av de granskade skolorna tillhör Internationella engelska skolan, som namnet till trots inte är en internationell skola utan följer svensk läroplan.
Enligt inspektionens mycket kritiska rapport sker undervisningen på de undersökta skolorna ofta utan ”utan förankring i vetenskapliga metoder om hur man integrerar både ämneskunskaper och språkkunskaper i undervisningen”. En stor del av eleverna väljer, enligt Skolinspektionen, att både prata och skriva på svenska, trots att många av lärarna nästan uteslutande pratar engelska.
– I och med att många lärare inte kan svenska blir det svårt att säkerställa att eleverna får den undervisning de behöver, säger Ulrika Rosengren som är utredare på Skolinspektionen i en kommentar.
Vill skärpa kraven
På endast tre av de 30 granskade skolorna bedrivs det, enligt inspektionen, undervisning som kännetecknas av hög kvalitet.
I dag har 145 grundskolor i Sverige tillstånd av Skolinspektionen att bedriva undervisning på engelska. Enligt det nuvarande regelverket ska dock minst hälften av undervisningen ske på svenska.
Utbildningsminister Simona Mohamsson (L) har i media, efter att Skolinspektionen publicerat sin granskning, aviserat att hon vill skärpa regelverket så att minst 75 procent av undervisningen sker på svenska.
Merparten av övriga riksdagspartier har uttryckt liknande önskemål.
”Det är inte acceptabelt”
Simona Mohamsson vill också ta bort undantaget som gör att skolor som undervisar på engelska inte behöver anställa lärare med svensk behörighet.
Sveriges Lärares ordförande Anna Olskog välkomnar förändringarna.
– Även om de borde ha genomförts för länge sedan är det bra om det sker nu och dessutom raskt. Det är inte acceptabelt att personer som saknar svensk lärarlegitimation, och som i många fall dessutom har bristande kunskaper i svenska språket, ska kunna få en tillsvidareanställning som lärare i Sverige.
Fakta förstelärare
- Det är staten som svarar för finansieringen av förstelärartillägget på 5 000 kronor i månaden (per förstelärare).
- Enligt regelverket ska den som utses till förstelärare bland annat kunna uppvisa fyra års väl vitsordat arbete med undervisning inom ramen för en anställning i skolväsendet. Att så är fallet ska intygas av skolans huvudman, alltså den som ansöker om bidraget från staten.
LÄS MER:
Lönetilläggen går till obehöriga – och rektorer
Skolor sparar miljardbelopp på att anställa obehöriga
