Kaoset växer – fler prov ska skrivas på papper
Anna Persson, lärare i Borås, vill att även proven i vår ska skrivas på papper.
Digitala nationella prov
Kaoset med Skolverkets provplattform fortsätter – nu ska även de nationella proven i matematik skrivas på papper i under hösten.
– Jag skulle vilja att man redan nu fattar beslut om att göra likadant i vår, säger Anna Persson, matematiklärare i Bollnäs.
Under hösten har skolorna anmält att 8 000 elever på gymnasiet ska skriva nationella prov i engelska svenska, svenska som andraspråk och matematik. Exakt hur många som avsåg att genomföra dem i provplattformen kan Skolverket inte svara på.
För en vecka sedan kom beskedet att proven i svenska och engelska kommer att ske på papper – efter kraschen i det test som Skolverket genomförde.
Matte på papper
Förhoppningen fanns om att matematikproven skulle kunna genomföras i provplattformen, eftersom de ligger senare i tid, först den 16 december.
Idag kommer beskedet om att även dessa ska skrivas på papper.
– Vi vill ge lärare och elever de bästa möjligheterna. Det är ansträngande att inte veta, att ha en osäkerhet. Eftersom vi inte har en klar bild av vad som gick fel i övningsprovet, har vi bestämt att gå ut nu en månad i förväg, säger Maria Weståker, avdelningschef på Skolverket.
"Tidskrävande”
Anna Persson, matematiklärare på Torsbergsgymnasiet i Bollnäs, har mer långtgående förhoppningar.
– Jag skulle vilja att man redan nu fattar ett beslut om att göra likadant i vår, tills man kan garantera att man har något som fungerar och som är användarvänligt, säger hon.
I skolans tester upplever hon att skrivdelen tar för mycket kraft.
– Där eleverna ska skriva in lösningar, det är tidskrävande. De får lägga så mycket tid på skrivandet istället för räknandet, säger Anna Persson.
”Inte en enskild orsak”
Analysen av vad som hände under övningsprovet, då hälften av de 17 000 skrivande lyckades genomföra provet, enligt Skolverket, är inte färdig.
– Det är inte en enskild orsak till att det inte gick att genomföra för alla, det kan ha varit flera orsaker i kombination med varandra, säger Maria Weståker.
Är det problem hos er, hos leverantör, eller på skolorna?
– Det vet vi inte riktigt, det är troligen på fler olika områden och i kopplingar mellan systemen och med skolorna också, säger hon.
Det här är inte första gången det går fel. Var ligger problemet?
– Ingen har gjort det här tidigare i de miljöer som finns i Sverige, med en blandning av PC, Ipads och Chromebooks. Det är något som vår leverantör inte heller har hanterat tidigare. En av delarna är att många ska in samtidigt, för det är så provsystemet ser ut i Sverige, säger Maria Weståker.
Skolverket planerar fortfarande för utrullning under 2026 men prognosen är oklar.
– Jag kan inte göra den bedömningen, vi är inte färdiga med analysen av vad som gick fel. Men vi jobbar såklart för att genomföra digitala proven enligt vad regeringsuppdraget, säger hon.
Vi Lärare söker utbildningsminister Simona Mohamsson (L).
Digitala nationella prov – detta har hänt
- 2017 fick Skolverket i uppdrag av dåvarande regeringen att digitalisera de nationella proven och införa central, extern rättning.
- 2018 köper Skolverket in Assessment Master av Sonet Systems, ett företag som sedan har sedan köpts upp av RM plc.
- 2019 ändrades uppdraget så att Skolverket ska sträva efter att en så stor andel av proven som möjligt ska automaträttas.
- 2021 fick Skolverket i uppdrag att lämna förslag på central rättning för nationella prov i svenska, svenska som andraspråk och engelska.
- 2023 ändrade nuvarande regeringen uppdraget så att Skolverket även ska införa central rättning av uppsatsdelarna i svenska, svenska som andra språk och engelska i årskurs 9 och på gymnasiet. Samtidigt skulle Skolverket lämna förslag på hur och när central rättning ska införas även i årskurs 9.
- Skolverket föreslår 2027 för gymnasiet och 2029 för grundskolan, vilket regeringen vill tidigarelägga.
- 2024 slopar regeringen digitala nationella prov för lågstadiet.
- Enligt Skolverkets uppgifter är utvecklingskostnaderna uppe i drygt 200 miljoner kronor, och totalkostnaden 697 miljoner mellan 2017 och 2024. För 2025 beräknas kostnaden bli 153 miljoner kronor.
- Mars 2025: De digitala proven pausas och skrivs i stället på papper, efter en säkerhetsläcka.
- April 2025: Regeringen att kompensera skolorna med 82 miljoner kronor för de merkostnader övergången till papper kostat.
- November 2025: Testomgången genomförs, provplattformen kraschar.
Källa: Skolverket.
LÄS ÄVEN:
Nytt kaos med digitala nationella proven: ”Inte rimligt”
Maria Wiman: Kasta in handduken och lägg ner skiten