Fackets krav på regeringen: Skjut upp digitala proven

Sveriges Lärare och Anna Olskog kräver stopp för Skolverket – tills provplattformen fungerar.

Digitala nationella prov Skolverket har pausat höstens digitala nationella prov efter det misslyckade försöksprovet i början av november.
Nu kräver Sveriges Lärare att Skolverket gör ett längre uppehåll än så.
– Den digitala plattformen måste funka innan den kan tas i bruk fullt ut, säger förbundsordföranden Anna Olskog.

Emma Olsson

Idag 15:45

Under tisdagen beslutades att även matematikdelen i de digitala nationella proven ska skrivas på papper, av de 8 000 gymnasieelever som gör provet under hösten.

Detta sedan proven i svenska och engelska ställts in i provplattformen, efter ett misslyckat testprov.

– Vi vill ge lärare och elever de bästa möjligheterna. Det är ansträngande att inte veta, att ha en osäkerhet. Eftersom vi inte har en klar bild av vad som gick fel i övningsprovet, har vi bestämt att gå ut nu en månad i förväg, säger Maria Weståker, avdelningschef på Skolverket.

Kravet på regeringen

Nu kräver Sveriges Lärare att regeringen pausar projektet, tills plattformen är redo.

– Skolverket har testat plattformen för nationella prov igen. Nu ställs prov in på grund av fortsatta tekniska problem. De här problemen har våra medlemmar pekat på under lång tid. Det är helt uppenbart fortsatta problem, säger Anna Olskog, Sveriges Lärares förbundsordförande.

Skolverket kan inte i dagsläget ge besked om prognosen för den stora utrullningen av provplattformen, som ska ske under 2026.

– Vi är nu vid en punkt där det helt enkelt inte fungerar. Ett omtag måste tas. Vi lärare vill ha digitala nationella prov, men inte under dessa icke fungerande omständigheter. Den digitala plattformen måste funka innan den kan tas i bruk fullt ut, säger hon.

Anna Olskog vänder sig till regeringen.

– Nu måste regeringen skjuta upp införandet och ge Skolverket i uppdrag att reda upp situationen. Vi är alla jättebesvikna över det här. Enormt mycket tid och pengar har lagts ner, men lärare och elever får inte betala priset, säger hon.

Drastiska åtgärder

Flera röster har höjts för ännu mer drastiska åtgärder.

– Man kan inte utsätta arbetstagare och elever för ett sådant experimentellt förfarande, säger rektor Martin Collin, rektor på resursskolan Stegehus.

Han har, tillsammans med skyddsombudet för Sveriges Lärare, lagt ett skyddsstopp för arbete med provplattformen.

Även från oppositionen kommer krav.

– Slopa den nuvarande plattformen. Det kommer inte att funka. Hela det nya betygssystemet bygger på att Skolverket lär sig bygga provsystem, säger Niels Paarup Petersen, Centerpartiets utbildningspolitiska talesperson.

Och Maria Wiman, krönikör i Vi Lärare, skriver:

”Kasta in handduken handduken för sjutton gubbar. Slaget är förlorat. Elvis har lämnat byggnaden. Lägg ner skiten” skriver Maria Wiman i sin krönika.

”Väldigt oroande”

Vi Lärare söker utbildningsminister Simona Mohamsson (L), men pressansvarige hänvisar till ett tidigare besked från Lotta Edholm, gymnasie-, högskole- och forskningsminister.

– Det är väldigt, väldigt oroande. De digitala nationella proven är viktiga. Men jag ber att få återkomma när vi vet mer, säger Lotta Edholm, gymnasie-, högskole- och forskningsminister (L).

Digitala nationella prov – detta har hänt

2017 fick Skolverket i uppdrag av dåvarande regeringen att digitalisera de nationella proven och införa central, extern rättning.
2018 köper Skolverket in Assessment Master av Sonet Systems, ett företag som sedan har sedan köpts upp av RM plc.
2019 ändrades uppdraget så att Skolverket ska sträva efter att en så stor andel av proven som möjligt ska automaträttas.
2021 fick Skolverket i uppdrag att lämna förslag på central rättning för nationella prov i svenska, svenska som andraspråk och engelska.
2023 ändrade nuvarande regeringen uppdraget så att Skolverket även ska införa central rättning av uppsatsdelarna i svenska, svenska som andra språk och engelska i årskurs 9 och på gymnasiet. Samtidigt skulle Skolverket lämna förslag på hur och när central rättning ska införas även i årskurs 9.
Skolverket föreslår 2027 för gymnasiet och 2029 för grundskolan, vilket regeringen vill tidigarelägga.
2024 slopar regeringen digitala nationella prov för lågstadiet.
Enligt Skolverkets uppgifter är utvecklingskostnaderna uppe i drygt 200 miljoner kronor, och totalkostnaden 697 miljoner mellan 2017 och 2024. För 2025 beräknas kostnaden bli 153 miljoner kronor.
Mars 2025: De digitala proven pausas och skrivs i stället på papper, efter en säkerhetsläcka.
April 2025: Regeringen att kompensera skolorna med 82 miljoner kronor för de merkostnader övergången till papper kostat.
November 2025: Testomgången genomförs, provplattformen kraschar.