Skolinspektionens kritik: "För lite insatser mot glädjebetyg”
Betyg
Trettio granskade huvudmän har alla skolor som under lång tid visat stora skillnader mellan satta betyg och resultat i nationella prov. Men för få hanterar problemet ordentligt.
– Många behöver gå djupare om de ska sätta in åtgärder, säger Elina Ekberg, utredare på Skolinspektionen.
Totalt har Skolinspektionen undersökt 30 huvudmän, som har gemensamt att de har skolor som under en femårsperiod visar stora skillnader mellan resultat i nationella prov och i slutbetyg.
Urvalet är för litet för att kunna dra generella slutsatser ifrån, men där ingår både fristående och kommunala huvudmän.
– Det man kan säga att de skolor som har ett arbete med att främja likvärdig betygssättning oftast är stora huvudmän, säger Elina Ekberg.
Men att friskolorna sticker ut visar en artikel i Lärarens systertidning tidningen Ämnesläraren.
Totalt fick nära 40 procent av niondeklassarna som gjorde nationella proven 2019 ett för högt betyg jämfört med sina provresultat.
– Ett av extremfallen är skolan Pops Academy i Stockholm. Där fick 96,2 procent av eleverna högre betyg i matematik än resultatet på de nationella proven, säger skoldebattören Linnéa Lindquist, till Ämnesläraren.
Skolinspektionens granskning har också tittat på skillnaderna mellan provresultat och slutbetyg, men också hur huvudmännen arbetar för att hantera glädjebetygen.
”Då kan de inte sätta in åtgärder”
– Många tittar på skillnaden mellan nationella prov och slutbetyg, men de skulle kunna gå djupare. Om man inte gör det kan man inte sätta in de åtgärder som behövs, säger Elina Ekberg.
Inspektionen omfattar inte heller om andelen behöriga lärare påverkar arbetet mot likvärdiga betyg.
Nästa steg för Skolinspektionen är att granska hur rektorer arbetar för att motverka glädjebetygen.
