Andel lärare (omräknat till heltidstjänster) med legitimation och behörighet i minst ett undervisningsämne i grundskolan och i gymnasieskolan, totalt och per kommunal och enskild huvudman läsåren 2016/17–2022/23. Källa: Skolverket
Till startsidan
Nya siffror från Skolverket visar att 30 procent av lärarna i grundskolan är obehöriga.
Behörighet
Tre av tio lärare Inom grundskolan saknar behörighet. På gymnasiet undervisar 20 procent av lärarna utan att vara behöriga.
Det visar Skolverkets statistik över pedagogisk personal i skolan läsåret 2022/23.
LISTA – SÅ STOR ANDEL AV LÄRARNA ÄR BEHÖRIGA I DIN KOMMUN
I grundskolan är andelen lärare med legitimation och behörighet i minst ett av sina undervisningsämnen 70,8 procent, mot 71 procent föregående läsår.
Lågstadielärarna har högre behörighet och allra största andelen behöriga lärare återfinns inom ämnena svenska, matematik samt idrott och hälsa. Lägst andel behöriga lärare finns i ämnena teknik, svenska som andraspråk och slöjd.
Högst andel behöriga lärare och förskollärare finns i förskoleklass, drygt 86 procent. Det är lika stor andel som förra läsåret.
Inom gymnasieskolan finns högst andel behöriga gymnasielärare fortsatt i ämnena historia, svenska och engelska där 90 till 92 procent av lärarna är behöriga. Lägst andel behöriga lärare återfinns i ämnena svenska som andraspråk och teknik, där 49 respektive 53 procent är behöriga.
Totalt är andelen behöriga inom gymnasieskolan 83,4 procent, på samma nivå som läsåret 2022.
Andel lärare (omräknat till heltidstjänster) med legitimation och behörighet i minst ett undervisningsämne i grundskolan och i gymnasieskolan, totalt och per kommunal och enskild huvudman läsåren 2016/17–2022/23. Källa: Skolverket
– Fler behöriga lärare med goda förutsättningar att göra det de är utbildade för, att bedriva undervisning, är den viktigaste framgångsfaktorn för elevers kunskapsutveckling. Det är problematiskt att bara 70 procent av lärarna i grundskolan är behöriga, säger Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket, i ett pressmeddelande.
Fortfarande är behörigheten betydligt högre inom kommunala skolor. Inom den kommunala grundskolan är 72 procent av lärarna behöriga, mot 64 procent inom friskolorna.
Kommunala gymnasieskolor har nära 87 procent behöriga lärare, medan andelen inom friskolan är 75,7.
I grundsärskolan och gymnasiesärskolan är andelen behöriga lärare fortsatt låg. I grundsärskolan och gymnasiesärskolan är enbart 12 respektive 17 procent av lärarna behöriga.
– De här eleverna har ett extra stort behov av kompetenta och undervisningsskickliga lärare. Detsamma gäller för många elever i områden med socioekonomiska utmaningar. Det faktum att elever med störst behov inte sällan har en sämre tillgång till behöriga lärare bidrar till att vi får en skola där alla elever inte får samma förutsättningar att nå målen, säger Peter Fredriksson.
Läsåret 2022/23 arbetar 5 980 speciallärare (räknat i heltidstjänster) vilket är en ökning med fem procent sedan i fjol. Mellan läsåren 2018/19 och 2022/23 ökade antalet speciallärare med 20 procent.
Antalet lärarassistenter uppgår till 3 750 heltidstjänster under läsåret 2022/23. Jämfört med läsåret innan ökade antalet heltidstjänster med 219, vilket motsvarar 6 procent. Mellan läsåren 2018/19 och 2022/23 ökade antalet lärarassistenter med 79 procent.
Debatt Läraren Ronja är provvakt – och funderar över ”Det nationella helvetet”
Källkritik Anna Lodén om AI:s intåg: ”Förlorar inlärningsprocessen.”
Debatt "Låter som om mer likvärdig bedömning kan lösas med nya skalor och centralt rättade prov”
Debatt ”Först när lärare får verkligt mandat över undervisningen får behörigheten betydelse”
Valdebatt 15 lärare som deltagit i manifestationen ”Måndagar mot marknadsskolan” vill se åtgärder mot aktiebolagen inom skolan.De hoppas på ett nytt, motsatt januariavtal om vinsterna.”Man borde komma överens om att följa majoritetens vilja istället för att gå emot den”, skriver debattörerna.
Skolpolitik Regeringen överlämnade på tisdagen åtta skolpropositioner till riksdagen.
Debatt Ministrarna skriver i Vi Lärare: ”Betydligt bättre förutsättningar i undervisningen”.
Debatt Barnläkaren Josef Milerad om metoden som ökar psykisk hälsa och skolresultat
Slutreplik ”Att gräva ner stridsyxan i frågor som rör våra medlemmars villkor och arbetsmiljö finns inte”
Krönika ”184 dagar kvar. Jag tror att jag behöver valium.”
Debatt ”Ränta, risk, ägande och långsiktighet har blivit en tyst klassmarkör, en gömd skatt”
Debatt Gymnasieläraren lyfter fram sin inre punkare – med appar i undervisningen.
Nedskärningar Facket: ”Resurserna matchar inte kraven som ställs.”
Debatt Hon vädjar till vårdnadshavarna om hjälp med mobilförbudet i skolan
Debatt Har skrivit en avhandling om svenska som andraspråk – nu kräver hon åtgärder
Debatt ”Ingen skulle bli gladare än jag om vi började bygga vackra skolor igen”
Debatt ”Verklig förändring kräver mer än symbolpolitik”
Debatt ”Kan köpa ett litet fuskprogram för den ringa kostnaden av 349 kronor”
Replik S: ”Vi måste inte välja mellan utbränd förskolepersonal och utbrända småbarnsföräldrar”
Skolverket Skarp kritik mot Skolverket – inget besked om åtgärder.
Nedskärningar Grundskolan i Göteborg går med vinst – men lärarna kämpar med stora klasser
Guide Expertens bästa tips för lärare och elever.
Krönika Vissa lagförslag är så självklara att frågan är hur det någonsin kunnat vara annorlunda.
Jag är lärare ”Förskolan är en levande, oförutsägbar och kreativ miljö”
Ledarkrönika ”Positivt att regeringen förstärker statens roll gentemot skolhuvudmännen”
Ledarkrönika ”Vi ska hylla dem som går före. Men aldrig nöja oss med att några få kvinnor bryter mönster.”
Skolpolitik Regeringen presenterar vägen framåt för skolans myndigheter
Den nya skolan Extra anpassningar skrotas: ”Nya läroplanen kan vara det som krävs”.
Den nya skolan Jobbar hårt för att stoppa regleringen av undervisnings- och planeringstid.
Den nya skolan Nästa sommar kan lärares maximala undervisningstid vara reglerad.
Den nya skolan ”Man arbetar ihjäl sig – därför slutar många som lärare.”
Den nya skolan Mer likvärdiga och rättvisa betyg, samt mindre tryck på lärarna.
Den nya skolan Matematikläraren Nicklas Mörk har flera förhoppningar med nästa system.
Den nya skolan Experten varnar: ”Mycket pekar i fel riktning”
Den nya skolan Lärarna hoppas på förändring: ”Läsning har aldrig varit så viktigt som nu”
Den nya skolan Trang Bui, lärare i förskola: ”Jag vill räcka till för alla barn”.
Den nya skolan Professorn: ”De nya vinstreglerna kommer att spela en marginell roll”.
Den nya skolan Offentlighetsprincipen förväntas även omfatta friskolor.
Debatt Elevorganisationerna vill se en mer nyanserad debatt om elevinflytande
Debatt ”Digitalisering har blivit ett konkurrensmedel snarare än ett genomtänkt didaktiskt val”
Debatt Förslaget: Fem minuter läsning varje lektion – i alla ämnen
Debatt ”Ett professionellt nej kan ibland vara mer inkluderande än ett ogenomtänkt ja”
Politik Mohamsson (L) vill lagstifta om att man bara ska få bygga vackra skolor.
Friskolor Riskerar 8,5 miljoner kronor i böter: ”En tickande bomb”.
Debatt ”Det är skillnad på att bygga en hinderbana och att kasta en isklump.”
Debatt Femton lärare i gemensamt krav: ”Sparka uppåt, stenhårt”
Debatt Sex, samtycke och relationer har ”svällt till orimliga proportioner, med ideologiska förtecken”
Arbetsmiljö ”Personal ska inte stängas av om det saknas saklig grund”
Debatt Chefen för Academedias grundskolor vill se nationell datainsamling om läsning.
Debatt Forskaren Britten Ekstrand varnar för nivågruppering med statiska elevgrupper.