
Utbildade lärares fördelning över arbetsmarknaden, faktiska tal. Källa: Sveriges Lärare
Idag finns 35 000 personer med lärarutbildning som arbetar med andra saker än undervisning. Nu bör fler av dem lockas tillbaka till skolan. Foto: Adobe stock
Skolans dag
På arbetsmarknaden finns 35 000 lärarutbildade personer som lämnat skolan för andra yrken. Störst är andelen inom yrkeslärarkåren.
Samtidigt råder lärarbrist i Sverige – något som kan förvärras under pågående besparingstvång, varnar Sveriges Lärare i en ny rapport.
LÄS ÄVEN: Läraren som återvände till skolan
Även om andelen lärare i arbete utanför skolan minskat något, så finns idag 35 000 personer som arbetar med andra saker än undervisning.
Detta utgör ungefär en fjärdedel av det totala behovet av nya lärare fram till 2035, enligt Skolverkets senaste prognos.
I en ny rapport skriver Sveriges Lärare att den vanligaste orsaken till att lärare söker sig till andra branscher är den bristande arbetsmiljön inom skolan. Andra orsaker är löneläge och andra arbetsvillkor.
– Det är främst arbetsmiljön och arbetsmängden som de som lämnat yrket anger som anledning, precis som verksamma lärare som funderar på att sluta anger och samma som unga anger till varför de inte söker till lärarutbildningen. Man behöver ge lärare möjlighet att vara lärare, få uppskattning för den erfarenhet och det ansvar man tar, säger Åsa Fahlén, ordförande för Sveriges Lärare.
Vissa lärargrupper är mer påverkade än andra. Störst andel lärare utanför skolan har yrkesgrupperna yrkeslärare, lärare inom praktisk-estetiska ämnen och lärare i fritidshem.
Utbildade lärares fördelning över arbetsmarknaden, faktiska tal. Källa: Sveriges Lärare
Speciallärare och specialpedagoger utgör i stället de lärargrupper där störst andel väljer att stanna kvar.
Enligt Sveriges Lärares rapport kan det bero på att både yrkeslärare och lärare inom praktisk-estetiska ämnen har alternativa karriärer att luta sig mot, till exempel sjuksköterska eller konstnär.
Ett vanligt yrke för avhoppade lärare är olika typer av chefspositioner, framför allt bland den lilla grupp speciallärare som inte arbetar inom skolan.
Diagrammet visar vad de utbildade lärare som gör annat sysslar med. Källa: Sveriges Lärare
Vanligt är annars yrken som kräver högskolekompetens, som kommunala utredare och olika typer av service- och omsorgsyrken.
Det råder också stora skillnader mellan olika delar av Sverige. I Norrlands och Stockholms län är andelen lärare som arbetar inom andra sektorer störst.
Till stor del beror det på arbetsmarknaden i övrigt – var det finns jobb. Samma sak gäller skillnader mellan kommunerna.
Totalt har Sveriges Lärare tittat på de 124 kommuner som har minst 20 000 invånare. Översikten visar att det finns stora skillnader mellan dem när det gäller lärare som gör annat.
De 20 kommunerna med högst andel som gör annat. Källa: Sveriges Lärare
Solna har störst andel, Staffanstorp lägst. I Solna ligger skolmyndigheterna, med stort behov av utbildad och skolspecialiserad personal.
Samma effekt ses i Härnösand, där Specialpedagogiska skolmyndigheten har regionkontor. Det gäller också kommuner där industrin är stark, som till exempel Kiruna.
Åsa Fahlén är en av de lärare som lämnat undervisningen, men saknar den.
– Jag har aldrig tänkt något annat yrke. Det är fantastiskt när man får rätt förutsättningar, när man fått tid att förbereda sin lektion, hinner se upp alla elever i klassrummet och fånga upp elever som behöver något extra. När man har behöriga kollegor att stämma av med, då är det jätteroligt.
– Men när de börjar skära i det så går det från att vara enormt betydelsefullt och givande till enormt stressande, säger Åsa Fahlén.
Läs rapporten ”Sökes: Fler lärarkollegor” här.
LÄS ÄVEN:
Därför återvände han till skolan – ”En ögonöppnare”
Debatt ”I 79 kommuner har antalet elever i anpassad grundskola ökat med 100 procent”.
Debatt Betygsforskaren: ”Normrelaterade uppgifter och digital rättning ska avvisas”.
Debatt ”Elevernas utbildning till entreprenörer beroende av regionerna.”
Debatt ”Påståendet att vi står för att 'handskrift och stavning ska prioriteras' vittnar om okunskap.”
Debatt Uppropet: Därför ska du engagera dig.
Debatt ”Bristen på stöd, åratal av nedskärningar och politisk tafatthet har gått för långt”.
Hök25 Avtalsstriden – manifesterar för regleringar: ”Politiker måste ta ansvar.”
Debatt ”Brist på respekt gäller inte bara elever, utan även vårdnadshavare”, skriver läraren Per Stiller.
Debatt ”Om vi vill främja barns skrivande behöver vi broar mellan forskningsperspektiv – inte murar”
Läs och skriv Agneta Gulz skarpa ord om digital skrivträning.
Debatt Lärarstudenten till SKR: ”Lärare det är det jag vill arbeta med resten av mitt liv”.
Jag är lärare Elina Larsson, lärare i hem- och konsumentkunskap, om vad hon skulle göra som skolminister för en dag.
Behörighet ”Behörigheten ska vara en faktor när det avgörs hur stort bidrag en huvudman kan få”.
Krönika ”Om jag fick välja skulle sådana där åsiktspaneler ryka dit pepparn växer.”
Debatt Lärarstudenten Josefine Svärd skriver om en skola som blir mer auktoritär: ”En tyst klass inte nödvändigtvis en trygg klass”.
Debatt Sökes: Bibliotekarie med ansvar för 2 000 elever – ”Sluta se skolbibliotekarier som glada bokälskare”.
Krönika ”Terminen har varit en golgatavandring – men nu skola vi hava lov”.
Hök25 Nytt steg i avtalsrörelsen – men: ”Vi står fortfarande långt ifrån varandra”.
Arbetsmiljö Slöjdläraren Eva Söderberg om vad hon skulle göra som skolminister för en dag.
Ledare "På framtida generationers utbildning kan det sparas och snålas – det gör liksom inget.”
Porträtt Anna Sterlinger Ahrling och Philip Hjalmarsson om lärarlivet efter poddsuccén.
Debatt ”Ingen algoritm eller nationella prov kan ersätta lärarens förmåga”.
Arbetsbelastning ”Hoppas Skolinspektionen biter dem i ändan”.
Våld i skolan Läraren Paul Carlbark har sökt 150 jobb – misstänker att han blivit svartlistad.
Budgetpropositionen Regeringen satsar nära fyra gånger mer på ROT som på utbildning.
Behörighet Listan visar: Brist på behöriga lärare – trots stora överskott. Så ser behörigheten ut i din kommun.
Behörighet En av tre grundskollärare inom friskolejätten är obehöriga.
Behörighet Sveriges Lärare: Skärpta krav på lärarlegitimation och avskaffa undantag.
Behörighet Lediga förskollärartjänster utannonseras inte: ”Personlighet går före behörighet.”
Debatt Läraren: ”När vi larmar om en ohälsosam arbetsmiljö ses det som gnäll.”
Arbetsmiljö Uttryckte frustration över sin skola på Facebook – då tillrättavisades hon av sin rektor.
Replik Liberalerna svarar: ”Socialdemokraterna sätter aldrig skolan först – varken i Stockholm, SKR eller när de sitter i regering”.
Digitala nationella prov Arrangerade två krisövningar kring den nationella digitala provplattformen.
Debatt ”Mycket pekar på att det blir fyra förlorade år på utbildningsdepartementet.”
Elevhälsa Lärarens oro: ”Rädd att mycket trots allt kommer att landa på oss lärare.”
Krönika Eleven hade skrivit en och samma mening hundratals gånger i följd: ”Jag kan inte”, stod det. Jag kan inte. Jag kan inte. Jag kan inte.
Debatt ”Du som är politiker – ta chansen att investera i skolans framtid”, skriver Sveriges Lärare i Täby.
Debatt Kräver lagändring för att möjliggöra anonyma orosanmälningar för personal i förskola och skola.
Sett 2025 Fem lärare om AI – som hela tiden ligger steget före.
Debatt Sju lärare vill se en skola med skärm, skönlitteratur och pärm.
Arbetsbelastning ”Ren självbevarelsedrift gör att legitimerade och behöriga lärare väljer andra arbetsställen”
Sett 25 Facket kräver en nationell strategi där lärarna är med i utvecklingen.
Hoten mot lärarna Erkände i rätten: ”Ett skämt.” Hotade mentorn: ”Jag trodde jag skulle dödas.”
Hoten mot lärarna ”Ingen ska behöva bli sjuk eller skadas på grund av sitt jobb”.
Friskolor ”Valfrihet är värt att värna – men inte på bekostnad av kvalitet.”
Friskolor Minskad konkurrens och fortsatta vinstutdelningar bland farhågorna.
Friskolor Utredaren: ”Vinst eller statsbidrag ett val för aktören”.
Hök25 ”Ett hyckleri av sällan skådat slag”, skriver gymnasieläraren och förhandlingsombudet John Nilsson.
Krönika Men orka bry sig om statistik – SKR och Sobona ser uppenbarligen lite annorlunda på saken.
Hök25 ”Svarade inte upp på de grundläggande behoven”.