
Utbildade lärares fördelning över arbetsmarknaden, faktiska tal. Källa: Sveriges Lärare
Idag finns 35 000 personer med lärarutbildning som arbetar med andra saker än undervisning. Nu bör fler av dem lockas tillbaka till skolan. Foto: Adobe stock
Skolans dag
På arbetsmarknaden finns 35 000 lärarutbildade personer som lämnat skolan för andra yrken. Störst är andelen inom yrkeslärarkåren.
Samtidigt råder lärarbrist i Sverige – något som kan förvärras under pågående besparingstvång, varnar Sveriges Lärare i en ny rapport.
LÄS ÄVEN: Läraren som återvände till skolan
Även om andelen lärare i arbete utanför skolan minskat något, så finns idag 35 000 personer som arbetar med andra saker än undervisning.
Detta utgör ungefär en fjärdedel av det totala behovet av nya lärare fram till 2035, enligt Skolverkets senaste prognos.
I en ny rapport skriver Sveriges Lärare att den vanligaste orsaken till att lärare söker sig till andra branscher är den bristande arbetsmiljön inom skolan. Andra orsaker är löneläge och andra arbetsvillkor.
– Det är främst arbetsmiljön och arbetsmängden som de som lämnat yrket anger som anledning, precis som verksamma lärare som funderar på att sluta anger och samma som unga anger till varför de inte söker till lärarutbildningen. Man behöver ge lärare möjlighet att vara lärare, få uppskattning för den erfarenhet och det ansvar man tar, säger Åsa Fahlén, ordförande för Sveriges Lärare.
Vissa lärargrupper är mer påverkade än andra. Störst andel lärare utanför skolan har yrkesgrupperna yrkeslärare, lärare inom praktisk-estetiska ämnen och lärare i fritidshem.
Utbildade lärares fördelning över arbetsmarknaden, faktiska tal. Källa: Sveriges Lärare
Speciallärare och specialpedagoger utgör i stället de lärargrupper där störst andel väljer att stanna kvar.
Enligt Sveriges Lärares rapport kan det bero på att både yrkeslärare och lärare inom praktisk-estetiska ämnen har alternativa karriärer att luta sig mot, till exempel sjuksköterska eller konstnär.
Ett vanligt yrke för avhoppade lärare är olika typer av chefspositioner, framför allt bland den lilla grupp speciallärare som inte arbetar inom skolan.
Diagrammet visar vad de utbildade lärare som gör annat sysslar med. Källa: Sveriges Lärare
Vanligt är annars yrken som kräver högskolekompetens, som kommunala utredare och olika typer av service- och omsorgsyrken.
Det råder också stora skillnader mellan olika delar av Sverige. I Norrlands och Stockholms län är andelen lärare som arbetar inom andra sektorer störst.
Till stor del beror det på arbetsmarknaden i övrigt – var det finns jobb. Samma sak gäller skillnader mellan kommunerna.
Totalt har Sveriges Lärare tittat på de 124 kommuner som har minst 20 000 invånare. Översikten visar att det finns stora skillnader mellan dem när det gäller lärare som gör annat.
De 20 kommunerna med högst andel som gör annat. Källa: Sveriges Lärare
Solna har störst andel, Staffanstorp lägst. I Solna ligger skolmyndigheterna, med stort behov av utbildad och skolspecialiserad personal.
Samma effekt ses i Härnösand, där Specialpedagogiska skolmyndigheten har regionkontor. Det gäller också kommuner där industrin är stark, som till exempel Kiruna.
Åsa Fahlén är en av de lärare som lämnat undervisningen, men saknar den.
– Jag har aldrig tänkt något annat yrke. Det är fantastiskt när man får rätt förutsättningar, när man fått tid att förbereda sin lektion, hinner se upp alla elever i klassrummet och fånga upp elever som behöver något extra. När man har behöriga kollegor att stämma av med, då är det jätteroligt.
– Men när de börjar skära i det så går det från att vara enormt betydelsefullt och givande till enormt stressande, säger Åsa Fahlén.
Läs rapporten ”Sökes: Fler lärarkollegor” här.
LÄS ÄVEN:
Därför återvände han till skolan – ”En ögonöppnare”
Debatt ”Det krävs lärarexamen för att antas till specialpedagogprogrammet” skriver Vivianne Arnell
Debatt ”Lyssna på oss som arbetar i skolan varje dag” skriver specialpedagogen Tina Trollefur
Debatt Alla elever ska få hjälp innan frånvaron blir omfattande, skriver Andrea Hedin (M).
Debatt De listar skolans problem: ”Makabert skylla på specialpedagogerna”
Arbetsbelastning Inför hotet: ”Kommunen borde passa på att få ner barngrupperna.”
Friskolor Kommunen varnar för negativa konsekvenser.
Debatt Debattören Kari Parman vill se ett slut för vinstdrivande skolor.
Slutreplik Oscar Björk: ”Ett barn lär sig inte att förstå en text bara genom att ljuda orden”.
Slutreplik Rektor Linnea Lindquist vill avliva myten om att lärande kräver goda relationer.
Debatt Liberalerna ”far ut mot en hårt arbetande lärargrupp”, skriver debattören.
Debatt Läraren Ulrica Björkblom Agah håller med Liberalerna om specialpedagogisk undervisning
Debatt Specialläraren Disa Karlsson Malik vill se fortsatt specialpedagogisk utbildning.
Krönika ”Vad folk kanske inte fattar är att planera en lektion är ett hantverk.”
Replik Större problem bakom sviktande läsning än brist på särskilt stöd, menar Oscar Björk
Debatt Anders Hill ser hur pendeln har svängt – men vad händer med AI:s framväxt?
Debatt Grundskolläraren Cecilia Wemgård efterlyser eftertanke i samtalet om AI i skolan.
Debatt Erfarne läraren listar tre faktorer som bromsar skolutveckling
Debatt Han översätter Lagerlöf till TikTok i sin uppmaning till skolministern: ”Våga investera”
Krönika ”Jag vet minsann vad som händer på de så kallade uppstartsdagarna därute i landet”.
Debatt ”Vi ser något helt annat är det vissa lärare upplever. Det är logiskt”
Kursplaner Stora förändringar för profilskolorna om utredningens förslag blir verklighet.
Debatt ”Pedagoger ska agera ´skolsköterska light´– en uppgift de saknar utbildning för”.
Debatt Förskollärarna har rättigheter – och det är dags att använda dem, skriver Anki Jansson.
Debatt Forskaren Mikael Bruér ser inga tecken på att digitala verktyg minskar klyftorna.
Jämställdhet Sveriges Lärare skruvar upp engagemanget för HBTQI-personers rättigheter.
Debatt Nya utbildningsministerns löften till Sveriges lärare.
Debatt ”Det kan verka som att vi lärare och vårdnadshavare, rektorer och huvudmän är motståndare. Men vi måste ro åt samma håll” skriver en lärare.
Debatt ”Förskolans envägskommunikation kan kosta oss vårdnadshavarnas förtroende” skriver en förskollärare och forskare.
Skolpolitik Olskog: ”Lärare i hela landet väntar på resultat”
Betyg Utredarens förslag riskerar att få negativa konsekvenser för lärarna.
Fackligt Går emot Saco – gör offentligt uttalande
Debatt ”Ge elever stöd – avvisa inte föräldrar som kämpar för sina barn”
Debatt ”Debatten om digitalisering i skolan allt mer ideologisk och onyanserad”
Lovskola Youssef Dhraief ger eleverna en halv termins mattelektioner – på två veckor.
Betyg Läraren pressades att sätta högre betyg – nu griper Sveriges Lärare in.
Almedalen Ideologiska skillnader – så tycker partierna om marknadsskolan.
Debatt ”Eleverna och lärarna som får betala priset" visar var friskolornas prioriteringar ligger, skriver två fackliga ombud inom Academedia.
Debatt I Almegas värld får lärare och elever ta smällen – inte aktieägare eller lobbyister, skriver läraren Patrik Andersson.
Debatt Andreas Mörcks ”hot mot friskolor” är bara ren hushållning med skattebetalarnas pengar, skriver Linnea Lindquist.
Debatt ”Läraren har blivit den som ska verkställa andras önskemål”
Debatt Almega utbildning: ”Lärare och elever får betala priset med regeringens förslag.”
Friskolor Kommer höja kraven: ”Lycksökare som skadat branschen”.
Hoten mot lärarna Utfärdade skyddsstopp för att hindra aggressiv vårdnadshavare.
Debatt ”Skolorna skriker efter behöriga lärare – här sitter 30 akademiker och bara väntar på att få sätta igång.”
Våld i skolan ”Signaler om att skolan inte polisanmäler allt de borde – av rädsla”
Debatt Läraren Carl Lindén uppmanar till åtgärder innan nya betygen införs.
Debatt ”Konsekvensen blir sönderstressade elever och lärare”
Krönika ”Jag tar semester från klåfingriga politiker som vill in och joxa i mitt klassrum.”
Arbetsbelastning Kommunen: ”Kan bidra till goda arbetsvillkor och ett ökat fokus på undervisningen”
Läsning Vill se skarpare skrivningar: ”Läsningen måste prioriteras i alla åldrar.”