
Utbildade lärares fördelning över arbetsmarknaden, faktiska tal. Källa: Sveriges Lärare
Idag finns 35 000 personer med lärarutbildning som arbetar med andra saker än undervisning. Nu bör fler av dem lockas tillbaka till skolan. Foto: Adobe stock
Skolans dag
På arbetsmarknaden finns 35 000 lärarutbildade personer som lämnat skolan för andra yrken. Störst är andelen inom yrkeslärarkåren.
Samtidigt råder lärarbrist i Sverige – något som kan förvärras under pågående besparingstvång, varnar Sveriges Lärare i en ny rapport.
LÄS ÄVEN: Läraren som återvände till skolan
Även om andelen lärare i arbete utanför skolan minskat något, så finns idag 35 000 personer som arbetar med andra saker än undervisning.
Detta utgör ungefär en fjärdedel av det totala behovet av nya lärare fram till 2035, enligt Skolverkets senaste prognos.
I en ny rapport skriver Sveriges Lärare att den vanligaste orsaken till att lärare söker sig till andra branscher är den bristande arbetsmiljön inom skolan. Andra orsaker är löneläge och andra arbetsvillkor.
– Det är främst arbetsmiljön och arbetsmängden som de som lämnat yrket anger som anledning, precis som verksamma lärare som funderar på att sluta anger och samma som unga anger till varför de inte söker till lärarutbildningen. Man behöver ge lärare möjlighet att vara lärare, få uppskattning för den erfarenhet och det ansvar man tar, säger Åsa Fahlén, ordförande för Sveriges Lärare.
Vissa lärargrupper är mer påverkade än andra. Störst andel lärare utanför skolan har yrkesgrupperna yrkeslärare, lärare inom praktisk-estetiska ämnen och lärare i fritidshem.
Utbildade lärares fördelning över arbetsmarknaden, faktiska tal. Källa: Sveriges Lärare
Speciallärare och specialpedagoger utgör i stället de lärargrupper där störst andel väljer att stanna kvar.
Enligt Sveriges Lärares rapport kan det bero på att både yrkeslärare och lärare inom praktisk-estetiska ämnen har alternativa karriärer att luta sig mot, till exempel sjuksköterska eller konstnär.
Ett vanligt yrke för avhoppade lärare är olika typer av chefspositioner, framför allt bland den lilla grupp speciallärare som inte arbetar inom skolan.
Diagrammet visar vad de utbildade lärare som gör annat sysslar med. Källa: Sveriges Lärare
Vanligt är annars yrken som kräver högskolekompetens, som kommunala utredare och olika typer av service- och omsorgsyrken.
Det råder också stora skillnader mellan olika delar av Sverige. I Norrlands och Stockholms län är andelen lärare som arbetar inom andra sektorer störst.
Till stor del beror det på arbetsmarknaden i övrigt – var det finns jobb. Samma sak gäller skillnader mellan kommunerna.
Totalt har Sveriges Lärare tittat på de 124 kommuner som har minst 20 000 invånare. Översikten visar att det finns stora skillnader mellan dem när det gäller lärare som gör annat.
De 20 kommunerna med högst andel som gör annat. Källa: Sveriges Lärare
Solna har störst andel, Staffanstorp lägst. I Solna ligger skolmyndigheterna, med stort behov av utbildad och skolspecialiserad personal.
Samma effekt ses i Härnösand, där Specialpedagogiska skolmyndigheten har regionkontor. Det gäller också kommuner där industrin är stark, som till exempel Kiruna.
Åsa Fahlén är en av de lärare som lämnat undervisningen, men saknar den.
– Jag har aldrig tänkt något annat yrke. Det är fantastiskt när man får rätt förutsättningar, när man fått tid att förbereda sin lektion, hinner se upp alla elever i klassrummet och fånga upp elever som behöver något extra. När man har behöriga kollegor att stämma av med, då är det jätteroligt.
– Men när de börjar skära i det så går det från att vara enormt betydelsefullt och givande till enormt stressande, säger Åsa Fahlén.
Läs rapporten ”Sökes: Fler lärarkollegor” här.
LÄS ÄVEN:
Därför återvände han till skolan – ”En ögonöppnare”
Debatt ”Som att ge alla samma skor oavsett storlek – och sedan hävda lika villkor”
Debatt ”Kompetensen, dimensioneringen och de fysiska miljöerna lirar tillsammans”
Debatt ”Det går inte att beskylla elever med dyslexi för det som idag kallats läskrisen.”
Debatt ”Lärarkåren är inte överens om vad utbildning är längre” skriver Martina Nordin
Debatt Elinor Keiriö Östlin, lärare i förskola, kräver ett arbetsliv som är hållbart.
Krönika ”Som nyexaminerad lärare förväntas vi klara allt.”
Krönika ”Man kan inte bara stapla arbetsuppgifter i bergsformation.”
Debatt Läraren vill lyfta sina barns lärare – och framgångsfaktorn i klassrummet.
Debatt ”Tillhör den grupp som i högre utsträckning saknar godkända betyg”
Krönika Svindlande – snart kan jag lägga till polis på mitt CV!
Debatt Johan Kant undrar om skolreformerna kommer att få önskad effekt
Debatt ”Jag hoppas den politiska diskursen om digitala verktyg vänder snart”.
Debatt ”Samhällets syn på yrkesprogram och vuxenutbildning gör saken värre”
Debatt Lärare kan inte arbeta hemifrån: ”Syns tydligt i lönekuvertet”.
Debatt Kräver ny syn på skolan: ”Att utgå ifrån att lärandeuppdraget går att isolera är förödande”.
Debatt ”Våra elever behöver möta vuxna som tar sig tid att lyssna, som inte dömer”
Debatt ”Vi är läromedelsutvecklare, administratörer, logistiker, schemaläggare, lärare.”
Ledarkrönika ”Kommunerna kan inte friskriva sig från huvudansvaret – lagar ska följas. Punkt.”
Debatt ”Svenska språket bör även fortsättningsvis ha en central plats i skolan”
Debatt ”No excuses”-skolor i ”strid med svensk värdegrund”.
Skolfinansiering Skolverket: Så använder skolorna Kunskapsbidraget.
Skolfinansiering Vi Lärare granskar: 40 miljarder kronor till kommuner och friskoleägare – hit har pengarna gått.
Debatt ”Kanske saknar många bara respekt för bibliotekariens kompetenser”.
Krönika Fyra nyheter och och två orosmoln: ”Det har vi inte råd med”.
Debatt Rektorn: ”Oscar Björks meme-undervisning vågar jag inte ens tänka på”.
Krönika ”Sverige måste ha norra jordklotets mest skolintresserade befolkning.”
Debatt Vd-n för Nordic International School: ”Krävs ett nytt regelverk”.
Avtalsrörelse Sveriges Lärare: ”Vi har kunnat sätta stopp för en rad försämringar”
Ledare Anna Olskog: ”Kejsarens nya kläder?”
Debatt Svensklärarna vänder sig emot att ersätta svenskan med ”kommunikation”.
Vi lärare Tre nya finalplatser – totalt sex nomineringar till prestigepriser.
Bokmässan Att lyckas i skolan är en skyddsfaktor mot brott: ”En samhällskollaps hotar.”
Vi lärare ”Ett kvitto på att våra medarbetare håller högsta klass”.
Debatt Lärare i högskola och universitet går in i avtalsrörelsen
Debatt Sveriges Lärare i Kunskapsskolan kritiserar motståndet mot reglerad undervisningstid
Debatt "Vilken människa tänker att det är ett rimligt krav att ställa på någon?”, skriver Karin Herlitz.
Debatt Varnar för att läroplanerna får allvarliga konsekvenser för moderna språk.
Debatt Specialpedagogen: ”Sparkar in vidöppen dörr”.
Krönika ”Inte mer än rätt att våra beslutsfattare utsätts för samma hårda kärlek.”
Skolfinansiering Forskare: ”Lärarkvaliteten har sjunkit”.
Skolpolitik Ett år till valet –riksdagspartierna svarar i Vi Lärares unika enkät.
Arbetstid Högstadieläraren: ”Hade kunnat göra mycket bättre med rätt förutsättningar.”
Budgetpropositionen Simona Mohamsson (L): ”Svenska skolan förtjänar bättre.”
Budgetpropositionen Regeringens ”satsning” på skolan kallas en bluff: "Långt ifrån den största på 2000-talet.”
Debatt ”Den nya bedömningsnyckeln visar på ett orimligt lönekriterium”, skriver Elisabeth Sandstedt, huvudskyddsombud för Sveriges Lärare Stockholm.
Arbetsmiljö Folkhälsomyndigheten: Lärare bör förbjudas snusa på arbetstid.
Debatt ”Framtidens klassrum måste bygga på forskning, inte rädsla”
Debatt ”Vi är långt ifrån något som kan liknas vid konsensus”
Debatt Johanna Lüddeckens menar att relationer och krav i skolan inte är motsatser
Debatt Han varnar för att ta tillbaka obs-klassen: ”Vår kollektiva skyldighet”.