Utbildade lärares fördelning över arbetsmarknaden, faktiska tal. Källa: Sveriges Lärare
Till startsidan
Idag finns 35 000 personer med lärarutbildning som arbetar med andra saker än undervisning. Nu bör fler av dem lockas tillbaka till skolan. Foto: Adobe stock
Skolans dag
På arbetsmarknaden finns 35 000 lärarutbildade personer som lämnat skolan för andra yrken. Störst är andelen inom yrkeslärarkåren.
Samtidigt råder lärarbrist i Sverige – något som kan förvärras under pågående besparingstvång, varnar Sveriges Lärare i en ny rapport.
LÄS ÄVEN: Läraren som återvände till skolan
Även om andelen lärare i arbete utanför skolan minskat något, så finns idag 35 000 personer som arbetar med andra saker än undervisning.
Detta utgör ungefär en fjärdedel av det totala behovet av nya lärare fram till 2035, enligt Skolverkets senaste prognos.
I en ny rapport skriver Sveriges Lärare att den vanligaste orsaken till att lärare söker sig till andra branscher är den bristande arbetsmiljön inom skolan. Andra orsaker är löneläge och andra arbetsvillkor.
– Det är främst arbetsmiljön och arbetsmängden som de som lämnat yrket anger som anledning, precis som verksamma lärare som funderar på att sluta anger och samma som unga anger till varför de inte söker till lärarutbildningen. Man behöver ge lärare möjlighet att vara lärare, få uppskattning för den erfarenhet och det ansvar man tar, säger Åsa Fahlén, ordförande för Sveriges Lärare.
Vissa lärargrupper är mer påverkade än andra. Störst andel lärare utanför skolan har yrkesgrupperna yrkeslärare, lärare inom praktisk-estetiska ämnen och lärare i fritidshem.
Utbildade lärares fördelning över arbetsmarknaden, faktiska tal. Källa: Sveriges Lärare
Speciallärare och specialpedagoger utgör i stället de lärargrupper där störst andel väljer att stanna kvar.
Enligt Sveriges Lärares rapport kan det bero på att både yrkeslärare och lärare inom praktisk-estetiska ämnen har alternativa karriärer att luta sig mot, till exempel sjuksköterska eller konstnär.
Ett vanligt yrke för avhoppade lärare är olika typer av chefspositioner, framför allt bland den lilla grupp speciallärare som inte arbetar inom skolan.
Diagrammet visar vad de utbildade lärare som gör annat sysslar med. Källa: Sveriges Lärare
Vanligt är annars yrken som kräver högskolekompetens, som kommunala utredare och olika typer av service- och omsorgsyrken.
Det råder också stora skillnader mellan olika delar av Sverige. I Norrlands och Stockholms län är andelen lärare som arbetar inom andra sektorer störst.
Till stor del beror det på arbetsmarknaden i övrigt – var det finns jobb. Samma sak gäller skillnader mellan kommunerna.
Totalt har Sveriges Lärare tittat på de 124 kommuner som har minst 20 000 invånare. Översikten visar att det finns stora skillnader mellan dem när det gäller lärare som gör annat.
De 20 kommunerna med högst andel som gör annat. Källa: Sveriges Lärare
Solna har störst andel, Staffanstorp lägst. I Solna ligger skolmyndigheterna, med stort behov av utbildad och skolspecialiserad personal.
Samma effekt ses i Härnösand, där Specialpedagogiska skolmyndigheten har regionkontor. Det gäller också kommuner där industrin är stark, som till exempel Kiruna.
Åsa Fahlén är en av de lärare som lämnat undervisningen, men saknar den.
– Jag har aldrig tänkt något annat yrke. Det är fantastiskt när man får rätt förutsättningar, när man fått tid att förbereda sin lektion, hinner se upp alla elever i klassrummet och fånga upp elever som behöver något extra. När man har behöriga kollegor att stämma av med, då är det jätteroligt.
– Men när de börjar skära i det så går det från att vara enormt betydelsefullt och givande till enormt stressande, säger Åsa Fahlén.
LÄS ÄVEN:
Därför återvände han till skolan – ”En ögonöppnare”
Debatt Fritidslärarens fem frågor till politikerna: ”Hur?"
Debatt Erik Cardelús vill se ett helhetsgrepp om skolans stora frågor
Debatt Frågorna som borde ställas i stället för ”hur länge”
Debatt ”Det som i stunden verkar snällt, kan i långa loppet leda till ett enormt utanförskap”
Debatt Eleonor Larsson skriver om de tysta barnen med adhd: ”Handlade inte om intelligens”
Debatt Svensklärarna vill se satsning på skönlitteratur i hela skolsystemet
Debatt Så vill läraren motverka ytliga och förhastade tolkningar av Pisa-resultatet
Krönika ”Bakom resultaten finns det en intressant trend.”
Valet 2026 Socialdemokraterna kommer med ytterligare motåtgärder efter Pisa-kraschen
Valet 2026 Sista minuten-guide inför valet – se vilket parti som mest tycker som du inom skolan.
Debatt Miljöpartiet kräver en skolberedning för långsiktig politik för skolan
Debatt Två modersmålslärare vill att deras yrke ska uppvärderas
Debatt ”Förskoleålderns språkutveckling är helt avgörande för kommande skolår”
Debatt Erik Cardelús manar till ändring efter Pisa-raset
Debatt ”Skolverket och OECD är tydliga: ingen enskild faktor kan förklara utvecklingen”
Debatt Anders Härdevik kräver kriskommission – och samma mod som 1842
Debatt Sally Windsor varnar för att ställa kognitionsvetenskap mot utbildningsvetenskap
Debatt Simona Mohamsson (L) lovar max 20 elever i varje klass
Krönika Jag är trött på att alla är skolexperter – utom vi som arbetar i skolan.
Debatt Han vill se en skola som faktiskt följer läroplanen
Debatt Sarah Cross vill uppvärdera hemläxan
Ledarkrönika ”När var tredje elev inte kan läsa ordentligt har vi ett samhällsproblem.”
Debatt Han ser behovet av nya läroplaner för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Valet 2026 Höjda statsbidrag och köttlöften – här är valfläsket om skolan
Pisa 2025 Utbildningsminister Simona Mohamsson (L) skyller Pisa-raset på ”skärm-pandemin”.”Skolans uppgift kan inte vara att avskärma barn från den värld de lever i. Den måste ge dem redskap att förstå den – och tillgång till fler världar än de annars hade fått möta”, skriver Oscar Björk, universitetslektor i svenska.
Pisa 2025 Efter Pisa-smällen: Så ska nya läroplanen ta svensk skola ur krisen.
Pisa 2025 Ola Helenius om framtidstron för matten: ”Jag tror på förändringarna som ska komma”
Pisa 2025 Anna Olskog om Pisa: ”Det är dags att tala klarspråk.”
Pisa 2025 ”Sättet som skolan styrs på är inte rimligt.”
Pisa 2025 ”Ibland funderar jag på vad våra elever kan.”
Pisa 2025 Pisa-raset: ”De starka blir allt färre och de svaga allt fler”
Pisa 2025 Var tredje 15-åring klarar bara att läsa de allra enklaste texterna
Debatt Friskolorna vädjar inför valet: ”Vi ber om en rimlig princip”
Valet 2026 Valet närmar sig – här är förändringarna riksdagspartierna vill se i skola och förskola.
Debatt Susan Sall vill fråga makthavarna om syftet med AI i skolan
Debatt Skolchefen Jonas Wallin varnar för stora effekter för mindre skolor
Debatt Niels Parup-Petersen spår lägre behörighet om nästa utbildningsminister kommer från SD
Våld i skolan Huvudskyddsombudet: ”Det som pågår är ohållbart”
Replik Christian Liljeros svarar på Academedias krav på mer inflytande över gymnasiet
Debatt Hon undrar hur våra politiker skulle klara de vanliga reglerna på skolgården
Svenska som andraspråk Mona Holmqvist ska föreslå ny uppdelning av svenskämnet
Arbetsbelastning ”Lassar över ytterligare en grej på lärarna”
Skolverket Maria Kjällström går från rollen som skolchef till Skolverkets generaldirektör.
Krönika Reformstormen kommer – och där på klassrumsgolvet står vi lärare med trasiga paraplyn från Temu.
Debatt Ny speciallärarutbildning – hur ska uppdelningen se ut?
Debatt Professorns försvar för den nya läroplanen, ljudningen och avkodningen
Debatt Friskolejätten: ”Det är så vi stärker gymnasieskolan”
Valet 2026 Camilla Hansén (MP) om krav på legitimation, detaljstyrning och ”pengarna på bordet”.
Avtalsrörelse Sveriges Lärare: ”Förtroendearbetstiden kan samexistera med förordningarna”
Hoten mot lärarna Olskog: ”Samhället tillåter nätmiljöer där massmördare görs till förebilder”