Utbildade lärares fördelning över arbetsmarknaden, faktiska tal. Källa: Sveriges Lärare
Till startsidan
Idag finns 35 000 personer med lärarutbildning som arbetar med andra saker än undervisning. Nu bör fler av dem lockas tillbaka till skolan. Foto: Adobe stock
Skolans dag
På arbetsmarknaden finns 35 000 lärarutbildade personer som lämnat skolan för andra yrken. Störst är andelen inom yrkeslärarkåren.
Samtidigt råder lärarbrist i Sverige – något som kan förvärras under pågående besparingstvång, varnar Sveriges Lärare i en ny rapport.
LÄS ÄVEN: Läraren som återvände till skolan
Även om andelen lärare i arbete utanför skolan minskat något, så finns idag 35 000 personer som arbetar med andra saker än undervisning.
Detta utgör ungefär en fjärdedel av det totala behovet av nya lärare fram till 2035, enligt Skolverkets senaste prognos.
I en ny rapport skriver Sveriges Lärare att den vanligaste orsaken till att lärare söker sig till andra branscher är den bristande arbetsmiljön inom skolan. Andra orsaker är löneläge och andra arbetsvillkor.
– Det är främst arbetsmiljön och arbetsmängden som de som lämnat yrket anger som anledning, precis som verksamma lärare som funderar på att sluta anger och samma som unga anger till varför de inte söker till lärarutbildningen. Man behöver ge lärare möjlighet att vara lärare, få uppskattning för den erfarenhet och det ansvar man tar, säger Åsa Fahlén, ordförande för Sveriges Lärare.
Vissa lärargrupper är mer påverkade än andra. Störst andel lärare utanför skolan har yrkesgrupperna yrkeslärare, lärare inom praktisk-estetiska ämnen och lärare i fritidshem.
Utbildade lärares fördelning över arbetsmarknaden, faktiska tal. Källa: Sveriges Lärare
Speciallärare och specialpedagoger utgör i stället de lärargrupper där störst andel väljer att stanna kvar.
Enligt Sveriges Lärares rapport kan det bero på att både yrkeslärare och lärare inom praktisk-estetiska ämnen har alternativa karriärer att luta sig mot, till exempel sjuksköterska eller konstnär.
Ett vanligt yrke för avhoppade lärare är olika typer av chefspositioner, framför allt bland den lilla grupp speciallärare som inte arbetar inom skolan.
Diagrammet visar vad de utbildade lärare som gör annat sysslar med. Källa: Sveriges Lärare
Vanligt är annars yrken som kräver högskolekompetens, som kommunala utredare och olika typer av service- och omsorgsyrken.
Det råder också stora skillnader mellan olika delar av Sverige. I Norrlands och Stockholms län är andelen lärare som arbetar inom andra sektorer störst.
Till stor del beror det på arbetsmarknaden i övrigt – var det finns jobb. Samma sak gäller skillnader mellan kommunerna.
Totalt har Sveriges Lärare tittat på de 124 kommuner som har minst 20 000 invånare. Översikten visar att det finns stora skillnader mellan dem när det gäller lärare som gör annat.
De 20 kommunerna med högst andel som gör annat. Källa: Sveriges Lärare
Solna har störst andel, Staffanstorp lägst. I Solna ligger skolmyndigheterna, med stort behov av utbildad och skolspecialiserad personal.
Samma effekt ses i Härnösand, där Specialpedagogiska skolmyndigheten har regionkontor. Det gäller också kommuner där industrin är stark, som till exempel Kiruna.
Åsa Fahlén är en av de lärare som lämnat undervisningen, men saknar den.
– Jag har aldrig tänkt något annat yrke. Det är fantastiskt när man får rätt förutsättningar, när man fått tid att förbereda sin lektion, hinner se upp alla elever i klassrummet och fånga upp elever som behöver något extra. När man har behöriga kollegor att stämma av med, då är det jätteroligt.
– Men när de börjar skära i det så går det från att vara enormt betydelsefullt och givande till enormt stressande, säger Åsa Fahlén.
LÄS ÄVEN:
Därför återvände han till skolan – ”En ögonöppnare”
Debatt Fritidshemmet saknas i en av de stora samhällsdebatterna: ”Har vi råd att låta bli?"
Debatt Replik: ”Verkar helt ha missat att ’den svarta lådan’ inte ändrar de lärarsatta betygen"Nya betygen: ”Bristfälliga kunskaper” hos politiker
Debatt Läraren Ronja är provvakt – och funderar över ”Det nationella helvetet”
Källkritik Anna Lodén om AI:s intåg: ”Förlorar inlärningsprocessen.”
Debatt "Låter som om mer likvärdig bedömning kan lösas med nya skalor och centralt rättade prov”
Debatt ”Först när lärare får verkligt mandat över undervisningen får behörigheten betydelse”
Valdebatt 15 lärare som deltagit i manifestationen ”Måndagar mot marknadsskolan” vill se åtgärder mot aktiebolagen inom skolan.De hoppas på ett nytt, motsatt januariavtal om vinsterna.”Man borde komma överens om att följa majoritetens vilja istället för att gå emot den”, skriver debattörerna.
Skolpolitik Regeringen överlämnade på tisdagen åtta skolpropositioner till riksdagen.
Debatt Ministrarna skriver i Vi Lärare: ”Betydligt bättre förutsättningar i undervisningen”.
Debatt Barnläkaren Josef Milerad om metoden som ökar psykisk hälsa och skolresultat
Slutreplik ”Att gräva ner stridsyxan i frågor som rör våra medlemmars villkor och arbetsmiljö finns inte”
Krönika ”184 dagar kvar. Jag tror att jag behöver valium.”
Debatt ”Ränta, risk, ägande och långsiktighet har blivit en tyst klassmarkör, en gömd skatt”
Debatt Gymnasieläraren lyfter fram sin inre punkare – med appar i undervisningen.
Nedskärningar Facket: ”Resurserna matchar inte kraven som ställs.”
Debatt Hon vädjar till vårdnadshavarna om hjälp med mobilförbudet i skolan
Debatt Har skrivit en avhandling om svenska som andraspråk – nu kräver hon åtgärder
Debatt ”Ingen skulle bli gladare än jag om vi började bygga vackra skolor igen”
Debatt ”Verklig förändring kräver mer än symbolpolitik”
Debatt ”Kan köpa ett litet fuskprogram för den ringa kostnaden av 349 kronor”
Replik S: ”Vi måste inte välja mellan utbränd förskolepersonal och utbrända småbarnsföräldrar”
Skolverket Skarp kritik mot Skolverket – inget besked om åtgärder.
Nedskärningar Grundskolan i Göteborg går med vinst – men lärarna kämpar med stora klasser
Guide Expertens bästa tips för lärare och elever.
Krönika Vissa lagförslag är så självklara att frågan är hur det någonsin kunnat vara annorlunda.
Jag är lärare ”Förskolan är en levande, oförutsägbar och kreativ miljö”
Ledarkrönika ”Positivt att regeringen förstärker statens roll gentemot skolhuvudmännen”
Ledarkrönika ”Vi ska hylla dem som går före. Men aldrig nöja oss med att några få kvinnor bryter mönster.”
Skolpolitik Regeringen presenterar vägen framåt för skolans myndigheter
Den nya skolan Extra anpassningar skrotas: ”Nya läroplanen kan vara det som krävs”.
Den nya skolan Jobbar hårt för att stoppa regleringen av undervisnings- och planeringstid.
Den nya skolan Nästa sommar kan lärares maximala undervisningstid vara reglerad.
Den nya skolan ”Man arbetar ihjäl sig – därför slutar många som lärare.”
Den nya skolan Mer likvärdiga och rättvisa betyg, samt mindre tryck på lärarna.
Den nya skolan Matematikläraren Nicklas Mörk har flera förhoppningar med nästa system.
Den nya skolan Experten varnar: ”Mycket pekar i fel riktning”
Den nya skolan Lärarna hoppas på förändring: ”Läsning har aldrig varit så viktigt som nu”
Den nya skolan Trang Bui, lärare i förskola: ”Jag vill räcka till för alla barn”.
Den nya skolan Professorn: ”De nya vinstreglerna kommer att spela en marginell roll”.
Den nya skolan Offentlighetsprincipen förväntas även omfatta friskolor.
Debatt Elevorganisationerna vill se en mer nyanserad debatt om elevinflytande
Debatt ”Digitalisering har blivit ett konkurrensmedel snarare än ett genomtänkt didaktiskt val”
Debatt Förslaget: Fem minuter läsning varje lektion – i alla ämnen
Debatt ”Ett professionellt nej kan ibland vara mer inkluderande än ett ogenomtänkt ja”
Politik Mohamsson (L) vill lagstifta om att man bara ska få bygga vackra skolor.
Friskolor Riskerar 8,5 miljoner kronor i böter: ”En tickande bomb”.
Debatt ”Det är skillnad på att bygga en hinderbana och att kasta en isklump.”
Debatt Femton lärare i gemensamt krav: ”Sparka uppåt, stenhårt”
Debatt Sex, samtycke och relationer har ”svällt till orimliga proportioner, med ideologiska förtecken”
Arbetsmiljö ”Personal ska inte stängas av om det saknas saklig grund”