Debatt: När ordförrådet är begränsat faller läsförståelsen

Skolan har ett tydligt uppdrag: att ge alla elever möjlighet att utvecklas oavsett bakgrund och förutsättningar. Men i en tid där undervisningen ofta styrs av mätbara resultat och tester i läsförståelse är det lätt att tappa bort det viktigaste av allt – att utveckla elevernas språk, ordförråd och intresse för lärande. För utan ord, ingen förståelse. Och utan förståelse ingen kunskap.

Att förstå en text handlar inte enbart om att kunna återberätta vad som står. Det kräver att eleven kan tolka, dra slutsatser, göra jämförelser och framförallt att hen förstår orden i texten. Enligt språkforskaren Paul Nation (2017) krävs det att en läsare förstår minst 95 procent av orden i en text för att helheten ska bli begriplig. Just här brister det för många elever i svensk skola idag.

Språkbruket förändras snabbt

PISA-resultaten (OECD, 2022) visar att svenska elevers förmåga att tolka och förstå texter försämrats över tid. Lärare rapporterar att elever har svårt med grundläggande ord som förklara, jämföra, orsak och förutsättning – centrala ord i skolans språk. När ordförrådet är begränsat faller förståelsen oavsett hur många lässtrategier eleven tränat på.

Samtidigt förändras språkbruket snabbt. Digital kommunikation har förändrat hur elever uttrycker sig. Korta meningar, förkortningar och förenklat språk är vanligt, inte bara i informell kommunikation utan även i skriftliga skoluppgifter. Detta gäller alla elever! Den språkliga klyftan mellan vardagsspråk och skolspråk blir allt större och skolan har ett ansvar att bygga broar däremellan.

Jag har själv forskat om ordförståelse i undervisningen och fått viktiga insikter. Ett tydligt mönster är att många lärare säger att de arbetar med ord och begrepp men i praktiken sker det sällan systematiskt. Arbetet är ofta osynligt, oplanerat eller integrerat i flykten. Det saknas återkoppling, progression och gemensamma metoder. Här finns ett glapp mellan intention och faktisk undervisningspraktik. Fler klassrumsnära studier behövs för att förstå hur vi verkligen arbetar och kan arbeta med ordförståelse.

Flera orsaker till bristerna

Varför arbetar då inte fler lärare systematiskt med ordförståelse trots att de säger att de gör det. Det handlar sällan om bristande engagemang utan om flera samverkande faktorer. Tidsbrist är en av de mest uppenbara. Undervisningen pressas av omfattande kursplaner, provförberedelser, dokumentationskrav och bedömningar. Många lärare vittnar om att de knappt hinner fördjupa sig i ordens betydelse innan det är dags att gå vidare till nästa moment.

En annan faktor är brist på fortbildning och konkreta verktyg. Många saknar didaktiska modeller för hur man arbetar med ordförråd i olika ämnen och åldrar. Ordförståelse ses ofta som något som ingår i svenskämnet men sällan som ett gemensamt ansvar. Dessutom är styrdokumenten otydliga, begreppet ordförståelse nämns men utan vägledning om hur det ska omsättas i praktiken.

Det är alltså inte lärarna det är fel på utan de strukturer, resurser och förväntningar som formar deras möjlighet att undervisa för långsiktig språkutveckling.

Forskning (t ex. Beck, McKeown & Kucan, 2013) visar att det krävs mellan 6 och 12 meningsfulla möten med ett nytt ord innan det fastnar i långtidsminnet. Det räcker inte att presentera ett ord i en text eller skriva upp det på tavlan. Eleven behöver samtala om orden, jämföra dem, använda dem i nya sammanhang och möta dem i olika ämnen både muntligt och skriftligt.

I ämnen som SO, NO och matematik är det särskilt viktigt att ordförståelse ges plats. Begrepp som förändring, öka, minska, dubbelt, sannolikhet eller uttryck är inte bara matematiska termer de är språkliga nycklar till förståelse. Om elever inte får hjälp att tolka orden tappar de greppet om hela innehållet. Därför måste vi tänka språk i all ämnesundervisning.

Språket är nyckeln

Vi måste påminna oss om varför vi undervisar: inte för att träna elever att prestera på prov utan för att utveckla deras språk, tänkande och förståelse. När ordförråd och begrepp får ta plats skapas nyfikenhet, trygghet och lärlust. Språket är nyckeln till det.

Vi kan inte fortsätta undervisa som om elevernas språkliga förutsättningar är detsamma som förr. Våra klassrum har förändrats. Våra elever möter ett annat språk och skolan behöver möta dem där de är. Det räcker inte att tala om ordförståelse som en del av svenskämnet, det måste bli en del av alla ämnen. Det är dags att gå från ord till handling.

Sofia Theodoridou
Leg lärare som förskollärare och årskurs F–6-lärare med fokus på språk-, matematik- och kunskapsutveckling.

• Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Grundskolläraren

LÄS ÄVEN

Debatt: Låga krav på NP i årskurs 3 straffar barnen på sikt

Debatt: AI på lågstadiet skapar hopp för framtiden

Debatt: Hindret för högläsning som vi sällan talar om

Analysen som fördjupar elevernas lärande