Debatt: Hård kritik mot matteutbildning för F–3-lärare

Det talas om att vi i Sverige ska ha en likvärdig utbildning. Detta verkar inte gälla Grundskollärarprogrammet F–3 i matematik. När en kollega inte klarade mattetentan på fjärde försöket och därmed än en gång snuvades på sin lärarexamen så började jag undra. Jag har inför tentan gjort vad jag har kunnat för att hjälpa henne att klara den, dels arbetat med hennes matematikångest, men självklart också försökt hjälpa henne förstå hur hon ska lösa uppgifterna. Vi har suttit och tränat på gamla tentor med hjälp av lösningsförslagen och hela tiden har jag varit förundrad över de krav som ställs på någon som ska undervisa i F–3.

Högskolan Dalarna har samma kurs i matematik för alla som ska bli lärare oavsett om man går F–3, 4–6 eller ämneslärarprogrammet, alla gör samma tenta och uppgifterna är mycket avancerade. Så avancerade att en lärare på högskolan till och med sa till studenterna för några år sedan att ca 60–70 procent misslyckas första gången. Är det likadant på andra lärarutbildningar?

”Nära på chockad”

Jag mejlade andra lärosäten och bad om tentor från grundskollärarprogrammet F–3 och blev nära på chockad över hur olika det ser ut. Majoriteten av tentorna har fokus på didaktik och är väldigt elevnära. Det handlar om att analysera elevers beräkningar och hur man ska kunna hjälpa elever vidare. Det handlar om att kunna lösa uppgifter med olika metoder till exempel uppställning och talsortsräkning samt att visa att man förstår de begrepp man bör kunna för att kunna undervisa i F–3. Det är inte ens alla som har tentor utan de bedömer sina studenter utifrån seminariediskussioner, inlämningsuppgifter, tillämpningsövningar med mera. Visst förekommer det rena beräkningsuppgifter på en del tentor också och några innehåller bara det, men de uppgifterna ligger då på en nivå som man kan hitta i en mattebok för mellanstadiet och kanske högstadiet.

Vad är viktigast?

På Högskolan Dalarnas tentor är uppgifterna på en nivå motsvarande Matematik 1 och 2 på gymnasiet. Varför lägger de ribban så högt? Studenterna på Högskolan Dalarna får inte med sig det de behöver för att kunna undervisa elever i taluppfattning och annat som behövs för F–3, men om de klarar tentan har de visat att de klarar av att lösa avancerade matteuppgifter. Blir man en bra lärare för våra yngsta elever då? Blir man en bra mattelärare för F–3 om man vet vad definitionsmängd och värdemängd är eller är det bättre att känna till begreppen summa, differens, produkt och kvot? Är jag en bra mattelärare på lågstadiet om jag kan lösa avancerade ekvationer eller är det bättre om jag kan hjälpa Kalle att förstå vad han har gjort för fel när han har försökt lösa en uppgift? Är jag en bra mattelärare om jag kan rita grafen till funktionen f(x)=2-3x eller är det bättre att jag kan lära min elever grundläggande geometri?

Om vi nu återvänder till den inledande frågan så är utbildningen till F–3-lärare inte likvärdig i Sverige, åtminstone inte sett till matematiken. Och då kan man fråga sig hur den ska kunna vara det i grundskolan …

Josefin Osterkamp, 1–7-lärare

• Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Grundskolläraren

LÄS ÄVEN

Debatt: Jag önskar att jag kunde reklamera lärarutbildningen

Ny hård kritik mot läsundervisningen på lärarutbildningen

Lärarstudenten: Vi får inte lära oss hur man lär barn att läsa

Debatt: Låga krav på NP i årskurs 3 straffar barnen på sikt