Utbilda bort lärarbristen? Glöm det!

År 2025 kommer det att saknas 65 000 lärare i grundskolan. Och antalet behöriga lärare är det lägsta sedan legitimationskravet infördes. På grundskolan har 70,5 procent behörighet i minst ett ämne läsåret 2018/2019, enligt färska siffror från Skolverket. Det kan jämföras med 71,4 procent året innan.

De kommunala skolorna har fler lärare med legitimation än på friskolorna, 71,5 procent mot 63,1 procent. Skolverkets statistik visar också att antalet behöriga lärare minskar i 179 av Sveriges 290 kommuner.

– Att behörigheten minskar i grundskolan från en redan låg nivå är allvarligt. Lärarbristen är en ödesfråga som alla med ansvar för den svenska skolan måste samlas kring. Därför efterlyser vi en nationell strategi för att säkra lärarförsörjningen, säger Peter Fredriksson, Skolverkets generaldirektör.

Personifierar man procentsatsen från Skolverket är det 22 533 heltidstjänster med behöriga lärare som fattas  i dag i grundskolan i Sverige.

Men skillnaderna mellan olika delar av Sverige och ämnen är enorma. Medan mer än varannan grundskollärare i Ljusnarsberg, Jokkmokk och Ragunda saknar behörighet har nästan nio av tio lärare i Storfors, Habo och Kalmar lärarlegitimation.

Högst är behörigheten i kärnämnena svenska, 81,6 procent, och matematik, 78,9 procent. Minst andel lärare med legitimation finns bland lärare i teknik och svenska som andraspråk – 49,8 procent respektive 51,9 procent.

Granskar man ämnesbehörigheten i kommuner ser det ännu sämre ut. I många kommuner saknas det behöriga lärare i flera ämnen.

Här är de vita fläckarna i behörighetssverige:

I några av kommunerna har lärarbristen gjort att man slutat erbjuda undervisning i vissa ämnen, främst moderna språk.

Färre behöriga lärare, fler avhopp från lärarutbildningarna och försämrade resultat har gjort att den svenska skolan länge kopplats ihop med ord som kris, fritt fall och olikvärdig.

LISTA: Här är kommunerna med störst – och minst lärarbrist – ämne för ämne