Här lades skolorna ner – så gick det sen

Den här artikeln publicerades ursprungligen på tidningengrundskolan.se

I Växjö, Örebro och Eskilstuna lade man ner skolor för att bryta skolsegregationen och försöka höja resultaten.
Tidningen Grundskolan har pratat med tre lärare som var med.

”Nyanlända får inte en ärlig chans”

När ett högstadium lades ned i Eskilstuna flyttades eleverna till Stålforsskolan.

– Om man vill skapa ett segregerat samhälle ska man göra som politikerna har gjort, säger Roger Hildenborg.

Eskilstuna har tre utsatta områden. I ett av dem, Fröslunda, lades högstadiet ned i början av 10-talet.

De flesta eleverna flyttade till Stålforsskolan. Samma skola som vid den senaste flyktingvågen fick ta emot merparten av nyanlända högstadieelever.

Något som varken varit bra för skolan eller de nyanlända, menar Roger Hildenborg, lärare i svenska och engelska på Stålforsskolan. I våras gick var tredje elev ut skolan utan gymnasiebehörighet.

– Det är verkligen orättvist mot eleverna. Många av dem är ambitiösa och vill lära, men nu får de ingen rättvis chans.

Roger Hildenborg tycker att kommunen bör ändra upptagningsområdena för att minska skolsegregationen.

Vad händer om inget görs?

– Då blir det ett A- och B-lag i samhället. Men jag hoppas verkligen på en förändring för elevernas skull, säger Roger Hildenborg, som berättar att skolan infört tvålärarskap under hösten.

– Vi har tagit efter Ronnaskolan. Jag hoppas det blir bra, men det är för tidigt än för att se något resultat.

Roger Hildenborg menar att det hänt mycket på Stålforsskolan sedan han började 2002.

– När kom till skolan var det en blandning av elever, de kom från alla möjliga håll. Segregationen har ökat markant, successivt, och i dag har 75–80 procent av eleverna annat modersmål än svenska. De nyanlända får ingen ärlig chans.

– Det kräver mycket av oss lärare. Men jag trivs med både kollegorna och eleverna. Och mycket är bra som Erasmusprojekt och både musik- och idrottsprofil som gör att det ändå kommer elever från andra håll.

 

Arabyskolan, Växjö

Högstadiet lades ned 2013. Då var elevresultaten bland de sämsta i Sverige. Klas Svensson, lärare i matematik/fysik/teknik först på Arabyskolan, i dag på Norregårdskolan:

– De sista åren var Arabyskolan extremt segregerad. Från att ha varit den mest populära skolan i Växjö med idrottsprofil och samarbete med Växjö Lakers och Östers IF vid millennieskiftet var det noll sökande från villaområdena de sista åren. Så det var rätt beslut. Det är inte bra med en sån segregation. Övergången när eleverna fick byta skolor gick relativt bra. Ett par hela klasser från Araby började i Norregård. I dag har antalet elever med invandrarbakgrund minskat eftersom de hänvisas till Fagerbäcksskolan.

 

Vivallaskolan, Örebro

Högstadiet lades ned 2018 med förhoppningen att förbättra integrationen. Pia Rizell,

förskollärare i Örebro, och ledamot av Lärarförbundets förbundsstyrelse:

– Vi var från facket inblandade i nedläggningen av Vivalla 7–9. Vad jag förstår är det svårt att avgöra effekterna på individnivå. Men vinsterna för alla elever är att blandade klasser ger en positiv effekt. Precis vad forskningen visar. Det går att se tillbaka på måluppfyllelsen på Vivallaskolan och att det på gruppnivå är en högre måluppfyllelse på skolorna eleverna går på i dag.