Så får Hilda fart på elevernas skrivande

– En del elever är inte vana vid att bli lyssnade på. Det är väldigt viktigt att de inte hamnar i uppgivenhet, säger Hilda Kraft, lärare i svenska och SO-ämnen på Värner Rydén­skolan i Malmö, som har två sexor som deltog i en av Minibladet arrangerad insändar­tävling.

Värner Rydénskolan är en av Rosengårds grundskolor. Här har nästan alla elever ett annat modersmål än svenska och många kommer från studieovana hem. Det innebär att skolans kompensatoriska uppdrag är en tuff och viktig uppgift.

– Att skriva insändare är ett av flera sätt att påverka, att få sin röst hörd. De tränade sig att skriva en argumenterande text och fick uppleva att deras röst är värd något. Efteråt diskuterade eleverna hur det kändes att se det de skrivit publicerat, säger Hilda Kraft.

Några av elevernas insändare publi­cerades i Sydsvenskan där Minibladet har ett uppslag varje vecka. Andra insändare publicerades på minibladet.se och alla sattes upp på skolans ”Wall of Fame”.

”Idéerna bara kommer”

Sjätteklassarna Sirin El-Moussaoui, Rihab Ali och Blerdi Alija, som numera går i sjuan, deltog i tävlingen. Alla tre skriver ofta på fritiden, kanske ännu mer nu efter tävlingen.

– Jag skriver mest berättande. Idéerna bara kommer, säger Rihab Ali.

Sirin El-Moussaoui brukar skriva om sig själv, sina vänner och sin familj. Blerdi Alija gillar att skriva skräckhistorier som han ibland läser för sina föräldrar och bröder.

Alla tre vill gärna läsa upp sina insändare. Sirin El-Moussaouis handlar om hur ledsen och arg hon blir av rasism och på personer som retas på grund av någons ­religiösa tro. Rasismen är utbredd och måste stoppas, anser hon.

Blerdi Alija tog fram statistik för att visa hur stora löneskillnaderna är mellan kvinnor och män. Alltför många kvinnor med barn har knappt råd med hyran, skriver han i sin insändare. Han vill att Sverige blir mer jämställt och ett land fritt från våldtäkter och övergrepp.

Rihab Ali berättar stolt att hennes insändare vann Minibladets tävling. Hon skrev om att skolan sätter för stor press på barnen. Direkt efter skolan måste eleverna göra läxorna och förbereda sig för prov – även på helgerna. Skolan finns i tankarna hela tiden. Barn behöver även fritid, poängterar Rihab Ali i sin välformulerade text.

Förmedla framtidstro

I sin undervisning tar Hilda Kraft ofta upp vilka möjligheter var och en har att göra sig hörd för att påverka samhällsutvecklingen. Det handlar om att rusta barnen för livet, helt enkelt. Att barnen inser att deras röster är värda något och att de kan vara aktiva samhällsmedborgare ger dem framtidstro och hopp.

– Jag tänker i de här banorna hela tiden och då gäller det att hitta vinklar som är intressanta för barnen, säger Hilda Kraft.

Klasserna har alltid en skönlitterär bok på gång. De högläser, stafettläser och samtalar om det de läser. Läsandet utvecklar skrivandet. Att följa de fyra stegen i cirkelmodellen (bygga upp ämneskunskap, studera texter inom genren, skriva gemensam text och slutligen skriva individuell text) fungerar utmärkt, tycker Hilda Kraft som även anser att analysmallar, tankekartor och att jobba med oavslutade meningar är bra metoder. 

Hon gör sitt sjunde år på Värner Rydénskolan och menar att en välfungerande undervisning förutsätter goda relationer med alla elever. Det är något hon jobbar med hela tiden, eftersom relationer måste underhållas om de ska förbli just goda. 

Vad är svårast med att arbeta på Värner Rydénskolan?

– Alla barn vill lära sig mer, men det finns barn som kommer hit varenda dag som ändå inte når målen. De får för lite stöd, vilket ju inte är ett problem på bara vår skola utan beror på politiska beslut i Sverige, säger Hilda Kraft.

”Det blir publikt”

Anita Kandeläng har länge låtit sina klasser jobba med Minibladet, tidigare som lärare på Nya Östra skolan i Eslöv och numera på Montessori Mondial i Lund.

– Vi fick just ett reportage publicerat, säger Anita Kandeläng.

Två av hennes tredjeklassare har gjort ett reportage med intervjuer och bilder om hur viktigt det är med bibliotek. Ingången i reportaget är att 435 bibliotek stängts på 22 år, enligt tidningen Vi. Varför, frågar eleverna sig, med tanke på att läsandet minskat bland barn och unga. En bibliotekarie och en låntagare intervjuas. Reportaget publicerades i Sydsvenskan någon vecka innan Grundskolläraren träffar Anita Kandeläng.

– Jag brinner för det här, jag älskar att läsa och skriva. Eleverna får ett engagemang i samhället och det blir en mottagare till det de skriver. Det blir publikt när fler än läraren läser det eleverna skrivit, säger hon.

Anita Kandeläng har samarbetat med Minibladet nästan ända sedan tidningen startade för snart tio år sedan. Hon fick tipset om tidningen av en kollega och rektorn på Nya Östra skolan gav henne fria händer. Att göra reportage till Minibladet innebär bland annat att eleverna forskar och använder sig av källor vilket ligger i linje med läroplanen. Det blir som en reporterskola – som Minibladet själva uttrycker det. 

De elever i årskurs 2 i Eslöv som Anita Kande­läng undervisade för snart tio år sedan vann en av Minibladets tävlingar med sin läsarbild på en rastlek som de själva hittat på. Läsarbilder med tillhörande bildtext kan vara en bra början för elevers skrivande, menar hon. Senare vann klassen med ett reportage om en 4H-gård och de fick även flera av sina läsarbilder publicerade.

– Eftersom klassen var mångkulturell var det särskilt viktigt att läsa och skriva mycket. Eleverna gjorde många reportage, till exempel när vi var på utflykt till Botaniska trädgården i Lund och Skånes djurpark. Det skapar också gemenskap, säger Anita Kandeläng.

Annat elevunderlag

Även på Montessori Mondial finns elever som behöver träna mycket på att läsa och skriva, men elevunderlaget här i Lund skiljer sig mycket från det på Nya Östra skolan i Eslöv, påpekar Anita Kandeläng. För flickorna med invandrarbakgrund på skolan i Eslöv innebar arbetet med reportagen – förutom språkträning – ett sätt att upptäcka världen utanför hemmet och skolan. På Montessori Mondial i Lund är många elever redan aktiva i idrotts- och föreningslivet på fritiden.

Den klass Anita Kandeläng undervisar nu vann förstapris för reportaget ”Maskerad och fredagsdans på Montessori Mondial”. Eleverna hade lyckats fånga glädjen i text och bild, hette det i juryns motivering. Det var rektorn som kom med beskedet till klassen, som jublade och applåderade

– Det här har blivit mitt gebit. ­Minibladet och reporterskolan har blivit lika med Anita, säger hon och skrattar.

LÄS ÄVEN

Så skapar du ett jämställt klassrum

Körling: På rasten är han kung – i klassrummet ”dum i huvudet”

Stora vinster hos barn som läser för nöjes skull

Datorer på lågstadiet splittrar lärarna