
Jag klarade det! Sema lyckas med sitt tärningskast och kan använda sin superhjältekraft. Foto: Lina Alriksson
Reportage Rollspel är ett sätt att utmana de elever som är starka i språkutvecklingen. Häng med när tvåorna jagar biltjuvar på svensklektionen!
Text: Per Bengtsson
Idil, Liban, Raneem och Sema är på väg hem från skolan. Det är en fridfull eftermiddag. En granne klipper gräset, ett pensionärspar promenerar med sina rollatorer och på gatan spelar barn landhockey.
Skolan ska ta vara på den muntliga berättartraditionen och det är inget man övar så mycket på, enligt min erfarenhet.
– Vrooom!
Plötsligt hörs ett motorvrål. En röd bil sladdar ut på vägen. Folk kastar sig i skydd. Ett bandymål krossas under däcken.
Bilen försvinner runt hörnet och då inser Idil vems den var. Hennes föräldrars!
– Men ni kände inte igen mannen som körde, säger Kim Schröder.
Gruppen diskuterar. Kan det vara en tjuv? Vart tog han vägen i så fall? De byter snabbt om till sina superhjältedräkter och återvänder till brottsplatsen för att leta ledtrådar och förhöra vittnen. Idil har förvandlats till Snällknäckaren som kan göra sig osynlig och Raneem till Maskina, som kan tala med elektriska apparater.
Jag klarade det! Sema lyckas med sitt tärningskast och kan använda sin superhjältekraft. Foto: Lina Alriksson
Spåren leder till hamnen, kvarteret där stadens skummisar håller till. På natten flyger de dit för att spana. I en lagerlokal med plåtväggar och beväpnade vakter tycks fler stulna bilar vara gömda. Men hur ska de ta sig in?
– Jag gör mig osynlig, säger Liban i rollen som Blå Masken.
– Slå en tärning och se om du lyckas, svarar musikläraren Kim Schröder.
Skolbiblioteket är pimpat för rollspel. På väggen hänger beskrivningar av fantasifulla superkrafter och en karta över den fiktiva staden Rosenhill, där äventyren utspelar sig. På bordet står pappfigurer och leksaksbilar som hjälper eleverna att orientera sig i spelvärlden. Vid varje plats ligger ett formulär med spelkaraktärernas egenskaper.
– Alla vill kunna flyga, konstaterar skolbiliotekarien Tuva Jidne.
Tillsammans har hon och Kim Schröder, musiklärare och lärare i fritidshem, startat rollspelsprojektet på Centrumskolan i Växjö inom ramen för svenskundervisningen i årskurs 2. De utgår ifrån den populära bokserien ”Handbok för superhjältar”.
Idil letar efter en adress på kartan över Rosenhill, fantasistaden där äventuret utspelar sig. Foto: Lina Alriksson
Första delen av projektet handlade om att högläsa böckerna för klasserna med stöd av den lärarhandledning som finns utgiven av förlaget, med diskussionsfrågor kring texten och möjlighet att projicera illustrationerna i klassrummet. Det tog 8 till 10 veckor att komma igenom alla fyra delarna. Efter det skapade eleverna egna superhjältar tillsammans med klasslärarna, inspirerade av huvudpersonen Lisa, alias Röda Masken. I böckerna bekämpar hon skurkar parallellt med sitt vanliga liv som mobbad lågstadieelev.
– Berättelsen är väldigt avskalad. En vuxen som är bekant med alla klichéer räknar lätt ut vad som ska hända. Men för barnen är det jättespännande och engagerande, konstaterar Tuva Jidne.
Nu är de inne i andra fasen. Då får eleverna gestalta sina superhjältar i äventyr som Kim Schröder och Tuva Jidne förbereder. Det är korta mysterier med mycket action.
– Under min utbildning var det många som pratade om rollspel, men jag tyckte att det lät komplicerat och lite konstigt. Nu kan jag verkligen se hur många mål vi checkar av i läroplanen, säger Tuva Jidne.
Skolbibliotekarien Tuva Jidne har upptäckt fördelarna med rollspel som pedagogiskt verktyg. ”Det är litteratur och lek samtidigt”, säger hon. Foto: Lina Alriksson
Hon lyfter särskilt fram språk och kommunikation, problemlösning och samarbete.
– Skolan ska ta vara på den muntliga berättartraditionen och det är inget man övar så mycket på, enligt min erfarenhet. I mitt jobb ingår även att tillgängliggöra olika typer av litteratur. Då tänker jag oftast på poesi eller ”comics”, men det här är ju också litteratur!
Supehjältegruppen lyckas – osynliga – ta sig in i plåtbyggnaden, som visar sig vara en bilverkstad där mekaniker monterar ner fordon åt någon de kallar ”Skrotarn”. En av hans medarbetare stämmer in på signalementet av biltjuven. I taket hänger också Idils mammas röda bil.
– Kan vi få adressen till den här ”Skrotarn”, frågar Snällknäckaren.
Spelledaren Kim Schröder lever sig in i personerna som superhjältarna möter och berättar hur alla miljöer ser ut. Foto: Lina Alriksson
En av mekanikerna uppger genast namnet på ett värdshus. Idil hittar snabbt stället på kartan och gruppen gör sig redo att åka dit …
– Men precis som när vi läser stoppar vi när det är som mest spännande, avslutar Kim Schröder dagens spelomgång.
Allra sist får eleverna återge vad som har hänt i deras gemensamma berättelse. Sedan får de gå tillbaka till sitt ordinarie klassrum.
– Hej då, Maskina. Vi ses snart, viskar Raneem till sitt karaktärsblad.
Rollspel går ut på att deltagarna upplever ett äventyr tillsammans genom att sitta runt ett bord och prata.
Spelarna ”styr” var sin rollperson som de själva har skapat med hjälp av tärningsslag, regler och fantasin. Rollpersonens egenskaper och färdigheter finns nedtecknade som siffervärden på ett rollformulär. När en spelare vill att rollpersonen ska göra något, till exempel smyga, slår eleven ett slag med en tärning för att se om det lyckas.
Spelledaren har förberett historien, beskriver alla miljöer och gestaltar de
figurer som rollpersonerna möter i den påhittade världen. Ingen vinner eller förlorar. Spelarna samarbetar för att lösa sitt uppdrag.
I Sverige blev rollspel stort på 1980-talet. Det finns en mängd olika regelsystem och världar. Här är några exempel.
Drakar & Demoner: Utspelar sig i en fantasyvärld inspirerad av JRR Tolkiens ”Sagan om ringen”.
Mutant: I en dystopisk framtid har människor och djur muterats och fått oväntade krafter, både bra och dåliga. I de ”förbjudna zonerna” finns rester av den gamla civilisationen kvar.
Call of Cthulhu: Skräckrollspel som spinner vidare på världen i författaren HP Lovecrafts noveller.
Sagospelet Äventyr: Riktar sig till barn från 5 år och deras föräldrar.
Handbok för superhjältar: Bygger på den populära bokserien med samma namn. Det är detta spel som används i artikeln, men med förenklade regler.
Debatt Replik: Krävs djupa mattekunskaper för att hjälpa elever vidare.
Debatt Professorn: Grovt missvisande påstående.
Debatt Kunskapsstrategen: Läsetablissemanget struntar i det som inte passar in i deras världsbild.
Debatt Läraren: ”Chockad över hur olika det ser ut.”
Forskning Forskaren: Många riskerar att hamna i en återvändsgränd.
Debatt Lågstadieläraren: Att förstå en text handlar inte enbart om att kunna återberätta vad som står.
Debatt Läraren: Ett centralt hinder som är osynligt i debatten.
Boktips Lektorerna ger flera handfasta tips i ny bok.
Undervisning Lärarna tipsar: Momenten som funkar bra utomhus.
Krönika ”Det finns en sådan kraft i en lärares röst. Den ska inte tystas.”
Guiden Expertens fem bästa tips.
Naturkunskap ”Vi vill visa att det är lätt att ta sig ut.”
Pedagogiska tips Lågstadieläraren om forskningsbaserade metoden: ”Små enkla grepp som ger effekt.”
Krönika ”Kan bidra till en känsla av mening och sammanhang.”
Forskning Forskaren: Utvecklar ett algebraiskt tänkande eleverna har nytta av.
Debatt Lågstadieläraren: ”AI är INTE ett hot – det är ett hopp!”
Debatt ”Serverar en illusion som kraschar när verkligheten hinner ikapp.”
Pedagogiska tips ”Eleverna i bägge skolorna är enormt stolta.”
Förskoleklass Idrottsläraren: Barns motoriska förmågor påverkar mycket i deras vardag.
Pedagogik Mellanstadieläraren: ”Eleverna uppskattar det här.”
Krönika ”Astrid Lindgren skulle säkert ha ett och annat att säga om det som sker i världen.”
Undervisning Hur mycket feedback hinner du ge?
Pedagogiska tips Lågstadielärarens uppgift gör begreppet friktion konkret.
Krönika Läraren: Leken riskerar att förlora sin viktiga plats.
Forskning Forskaren: Får negativa konsekvenser för det svenska språket.
Reportage ”Barnen blir mer engagerade och får ökad lust att lära.”
Pedagogiska tips Lärarnas metod lär eleverna att använda interpunktion rätt.
Skolmat Forskarens fem bästa tips.
Forskning Forskaren: Idealen krockar med praktiken.
Pedagogik ”I årskurs 3 fick alla våra elever godkänt i delen om beskrivande text.”
Fokus ”De ska tro på sin egen förmåga och våga vara aktiva.”
Skolövergång Lärarnas granskning avslöjade stora brister: ”Ett dike”.
Lovskola Ny utvärdering: ”Vissa elever dubblade sin läshastighet.”
Praktiska tips ”Vi såg omedelbart bättre resultat på prov och i läxförhör.”
Pedagogik ”Ett verktyg för att få eleverna att tänka till kring sitt lärande.”
Pedagogik Läraren om metoden som ger tydliga resultat.
Debatt ”Utan förmågan att läsa och skriva begränsas våra möjligheter.”
Krönika ”Jag kan inte hjälpa det men jag är sjuk.”
Undervisning ”Jag kan inte göra mer än mitt bästa”
Forskning ”Synliggör olika moment i berättelsen men metaforer som används kan även distrahera.”
Debatt ”Varför har vi lärare så lågt självförtroende i att berätta om den lustfyllda läsningen?”
Arbetsmiljö Sveriges Lärare: Klasserna måste bli mindre och stödinsatserna fler.
Reportage ”Vi har lyft läsningen på ett sätt som jag inte varit med om tidigare under mina snart 30 år som lärare.”
Undervisning ”Alla elever blir väldigt fokuserade och alla lyckas.”
Krönika ”När betygen inte räcker till påverkas känslan av att tillhöra.”
Fokus Forskaren om metoden: Enkel men otroligt effektiv.
Debatt ”Var är kajen, den hamn där vi avgav våra sköna löften.”
Forskning Professorn prisar kloka uppgifter som saknar ”rätt” och ”fel”.
Krönika ”Jag har trängt mig på utan att visa hänsyn och respekt.”
Läsning Eleverna har läst mer än två timmar varje dag.