Jag klarade det! Sema lyckas med sitt tärningskast och kan använda sin superhjältekraft. Foto: Lina Alriksson
Till startsidan
Reportage Rollspel är ett sätt att utmana de elever som är starka i språkutvecklingen. Häng med när tvåorna jagar biltjuvar på svensklektionen!
Text: Per Bengtsson
Idil, Liban, Raneem och Sema är på väg hem från skolan. Det är en fridfull eftermiddag. En granne klipper gräset, ett pensionärspar promenerar med sina rollatorer och på gatan spelar barn landhockey.
Skolan ska ta vara på den muntliga berättartraditionen och det är inget man övar så mycket på, enligt min erfarenhet.
– Vrooom!
Plötsligt hörs ett motorvrål. En röd bil sladdar ut på vägen. Folk kastar sig i skydd. Ett bandymål krossas under däcken.
Bilen försvinner runt hörnet och då inser Idil vems den var. Hennes föräldrars!
– Men ni kände inte igen mannen som körde, säger Kim Schröder.
Gruppen diskuterar. Kan det vara en tjuv? Vart tog han vägen i så fall? De byter snabbt om till sina superhjältedräkter och återvänder till brottsplatsen för att leta ledtrådar och förhöra vittnen. Idil har förvandlats till Snällknäckaren som kan göra sig osynlig och Raneem till Maskina, som kan tala med elektriska apparater.
Jag klarade det! Sema lyckas med sitt tärningskast och kan använda sin superhjältekraft. Foto: Lina Alriksson
Spåren leder till hamnen, kvarteret där stadens skummisar håller till. På natten flyger de dit för att spana. I en lagerlokal med plåtväggar och beväpnade vakter tycks fler stulna bilar vara gömda. Men hur ska de ta sig in?
– Jag gör mig osynlig, säger Liban i rollen som Blå Masken.
– Slå en tärning och se om du lyckas, svarar musikläraren Kim Schröder.
Skolbiblioteket är pimpat för rollspel. På väggen hänger beskrivningar av fantasifulla superkrafter och en karta över den fiktiva staden Rosenhill, där äventyren utspelar sig. På bordet står pappfigurer och leksaksbilar som hjälper eleverna att orientera sig i spelvärlden. Vid varje plats ligger ett formulär med spelkaraktärernas egenskaper.
– Alla vill kunna flyga, konstaterar skolbiliotekarien Tuva Jidne.
Tillsammans har hon och Kim Schröder, musiklärare och lärare i fritidshem, startat rollspelsprojektet på Centrumskolan i Växjö inom ramen för svenskundervisningen i årskurs 2. De utgår ifrån den populära bokserien ”Handbok för superhjältar”.
Idil letar efter en adress på kartan över Rosenhill, fantasistaden där äventuret utspelar sig. Foto: Lina Alriksson
Första delen av projektet handlade om att högläsa böckerna för klasserna med stöd av den lärarhandledning som finns utgiven av förlaget, med diskussionsfrågor kring texten och möjlighet att projicera illustrationerna i klassrummet. Det tog 8 till 10 veckor att komma igenom alla fyra delarna. Efter det skapade eleverna egna superhjältar tillsammans med klasslärarna, inspirerade av huvudpersonen Lisa, alias Röda Masken. I böckerna bekämpar hon skurkar parallellt med sitt vanliga liv som mobbad lågstadieelev.
– Berättelsen är väldigt avskalad. En vuxen som är bekant med alla klichéer räknar lätt ut vad som ska hända. Men för barnen är det jättespännande och engagerande, konstaterar Tuva Jidne.
Nu är de inne i andra fasen. Då får eleverna gestalta sina superhjältar i äventyr som Kim Schröder och Tuva Jidne förbereder. Det är korta mysterier med mycket action.
– Under min utbildning var det många som pratade om rollspel, men jag tyckte att det lät komplicerat och lite konstigt. Nu kan jag verkligen se hur många mål vi checkar av i läroplanen, säger Tuva Jidne.
Skolbibliotekarien Tuva Jidne har upptäckt fördelarna med rollspel som pedagogiskt verktyg. ”Det är litteratur och lek samtidigt”, säger hon. Foto: Lina Alriksson
Hon lyfter särskilt fram språk och kommunikation, problemlösning och samarbete.
– Skolan ska ta vara på den muntliga berättartraditionen och det är inget man övar så mycket på, enligt min erfarenhet. I mitt jobb ingår även att tillgängliggöra olika typer av litteratur. Då tänker jag oftast på poesi eller ”comics”, men det här är ju också litteratur!
Supehjältegruppen lyckas – osynliga – ta sig in i plåtbyggnaden, som visar sig vara en bilverkstad där mekaniker monterar ner fordon åt någon de kallar ”Skrotarn”. En av hans medarbetare stämmer in på signalementet av biltjuven. I taket hänger också Idils mammas röda bil.
– Kan vi få adressen till den här ”Skrotarn”, frågar Snällknäckaren.
Spelledaren Kim Schröder lever sig in i personerna som superhjältarna möter och berättar hur alla miljöer ser ut. Foto: Lina Alriksson
En av mekanikerna uppger genast namnet på ett värdshus. Idil hittar snabbt stället på kartan och gruppen gör sig redo att åka dit …
– Men precis som när vi läser stoppar vi när det är som mest spännande, avslutar Kim Schröder dagens spelomgång.
Allra sist får eleverna återge vad som har hänt i deras gemensamma berättelse. Sedan får de gå tillbaka till sitt ordinarie klassrum.
– Hej då, Maskina. Vi ses snart, viskar Raneem till sitt karaktärsblad.
Läsning Specialpedagogen: Ett rikare språk ger barn bättre verktyg att forma sina liv.
Reportage ”Hon skriver som om hon vore en av oss.”
Lön Hela listan: Här tjänar grundskollärarna bäst och sämst.
Krönika Ordet ”svår” är en varningssignal för vissa elever.
Panelen Så ser de till att reglerna faktiskt följs.
Forskning Forskaren om lärartypen som skapar lugnet som behövs.
Forskning Forskaren: Framkallar förmågor och inre resurser hos eleverna på ett effektivt sätt
Lektionstipset Gör övergången till mellanstadiet lättare: ”Blir inte en chock”
Reportage Läraren: ”Det har skapat en gemenskap mellan eleverna”.
Forskning ”Vuxna i skolan gör det ofta utan att ens tänka på det.”
Forskning Forskaren: ”Gäller särskilt de lägst presterande eleverna.”
Krönika ”Omvärldens syn på barn och unga hårdnar.”
Forskning Forskaren: Elever upplever att vuxna inte följer upp det som har hänt.
Läsning ”Många elever blev peppade när de förstod att de faktiskt kan påverka sin läsning.”
Debatt Lågstadieläraren: När stödet uteblir blir sjukdomen kronisk.
Forskning Forskaren: ”När koncentrationsförmågan försämras så blir det jobbigare i skolan.”
Krönika ”Det om något skulle ge läraren den raka rygg som krävs.”
Krönika ”Det ena behöver inte utesluta det andra.”
Reportage 51 elever i klassen: ”Häftigaste förändringen jag varit med om.”
Skrivande ”Elever är sämre förberedda i sin finmotorik idag.”
Forskning Forskaren: Använd teckningarna – sätt inte in dem i en pärm.
Lektionstipset ”Musiken är en bro till lärande”.
Skolverket Forskaren: ”Tveksamt vad materialet bidrar med”.
Debatt Läraren: ”Mindre elevgrupper och hög lärartäthet är ingen lyxfråga.”
Kursplaner Professorn: Det behövs ett mycket bredare grepp för att lösa läskrisen.
Debatt ”Det går inte skyllas på digitaliseringen av skolan.”
Krönika ”Jag blir heligt förbannad.”
Forskning Forskaren: Nästan omedvetet smyger sig ordet in.
Forskning Forskaren: Kan vara svårt för eleverna att förstå.
Praktiska tips ”Tyvärr visar vår kartläggning att sång nedprioriteras i skolan.”
Böcker ”Allt fler inser teknologins skadliga inverkan på barnen.”
Debatt ”På de flesta lärosäten dominerar snarare innehåll som står i strid med detta kunskapsfält.”
Krönika ”Då måste eleven stanna kvar där eleven är.”
Debatt ”Den teori som är majoritetsuppfattning i vårt land har brister.”
Praktiska tips Musikläraren: Vi ger barnen minnen att haka upp kunskapen på.
Debatt Replik: Krävs djupa mattekunskaper för att hjälpa elever vidare.
Forskning Nu vill forskaren se större fokus på ämnesspecialisering.
Forskning Forskaren: Vi måste våga bredda analysen.
Debatt Professorn: Grovt missvisande påstående.
Debatt Kunskapsstrategen: Läsetablissemanget struntar i det som inte passar in i deras världsbild.
Debatt Läraren: ”Chockad över hur olika det ser ut.”
Forskning Forskaren: Många riskerar att hamna i en återvändsgränd.
Debatt Lågstadieläraren: Att förstå en text handlar inte enbart om att kunna återberätta vad som står.
Debatt Läraren: Ett centralt hinder som är osynligt i debatten.
Boktips Lektorerna ger flera handfasta tips i ny bok.
Undervisning Lärarna tipsar: Momenten som funkar bra utomhus.
Krönika ”Det finns en sådan kraft i en lärares röst. Den ska inte tystas.”
Guiden Expertens fem bästa tips.
Naturkunskap ”Vi vill visa att det är lätt att ta sig ut.”
Pedagogiska tips Lågstadieläraren om forskningsbaserade metoden: ”Små enkla grepp som ger effekt.”