Marie Hansson är specialpedagog och leder Läsakademin tillsammans med sin förstelärarkollega Caroline Hansen. Läsakademin har bildats för att öka läsengagemanget hos lärarna.
Till startsidan
Både elever och lärare på hela Gottskär grundskola börjar dagen med läsning.
Reportage
Klockan 8.15 varje morgon slår de sig ner med varsin bok i entrén till skolan – alla i personalen som inte har lektion.
– Morgonstunden med läsning har vi för att få i gång vår egen läsning och vårt intresse för böcker, säger Marie Hansson, specialpedagog på Gottskär grundskola i Halland.
Det sju år långa projektet med att öka läsengagemanget i hela skolan startade hösten 2024. Efter ett år märks redan resultat. Flera lärare har blivit (mer) flitiga läsare och diskussioner om både egen och elevernas läsning hörs i personalrummet, i arbetsrummen, på raster, i skolmatsalen och i korridorer.
– Vi vuxna ska vara läsande förebilder, därför börjar vi med oss själva, säger Marie Hansson.
Den tysta läsningen på morgonen är det första som möter Grundskollärarens reporter och fotograf när vi besöker skolan. Det är nästan lite overkligt, vana som vi är vid stojande barn och ungdomar blandat med skyndande lärare på väg till sina klassrum. Här möts vi av en helt annan känsla – som att allt stannat upp en liten stund.
– Det finns forskning (neuropsykologen David Lewis forskning på Mindlab International, University of Sussex, reds anm) som visat att det räcker med sex minuters läsning för att sänka stressnivån med upp till 70 procent, säger Marie Hansson.
Lässtunden på morgonen är en av flera åtgärder som genomförts på skolan för att öka läsengagemanget hos lärarna. Navet i arbetet är Läsakademin, en grupp med åtta lärare från fritids och förskoleklass till nian. Gruppen träffas var tredje vecka för att gå igenom de olika läsfrämjande insatserna som är i gång och hur de fungerar i klasserna. De håller också i personalens fortbildning kring läsning och tar fram lämpliga fackböcker som alla i personalen får tid att diskutera på de ordinarie konferenserna. Den senast lästa boken är ”Läsning i alla ämnen” av Maria Heimer.
”Även om vi var många läsare förut också, var det inget vi pratade så mycket om. Nu pratar vi om böcker vi läst och inspirerar varandra.”
Läsakademin leds av Marie Hansson tillsammans med lågstadieläraren Caroline Hansen. Båda är förstelärare på skolan.
Caroline Hansen har redan märkt hur det blivit fler diskussioner om litteratur på skolan.
– Även om vi var många läsare förut också, var det inget vi pratade så mycket om. Nu pratar vi om böcker vi läst och inspirerar varandra att testa nya genrer. Själv har jag alltid älskat att läsa, men nu läser jag jättemycket mer. Jag plöjer böcker! säger Caroline Hansen.
Marie Hansson är specialpedagog och leder Läsakademin tillsammans med sin förstelärarkollega Caroline Hansen. Läsakademin har bildats för att öka läsengagemanget hos lärarna.
I takt med att läsintresset bland lärarna ökat och konferenstiden inte riktigt räckt till för att prata färdigt om böckerna, har personalen också bildat en bokklubb. Mer än hälften är med och träffas på sin fritid för att prata om den senast lästa boken. I Caroline Hansens väska ligger just nu Laurie Gilmores bok ”Bokhandeln Cinnamon Bun”.
Att prata med Caroline Hansen om lässatsningen är som att få en dusch av läsinspiration som innefattar allt från den egna läsningen till idéer för hur lärare kan jobba med läsning i olika åldrar. Och – inte minst – i olika ämnen. Lektionen vi snart ska få vara med på är en SO-lektion i Caroline Hansens etta, som har namnet Vinga.
I hennes klassrum fastnar blicken direkt på tavlan där veckans begrepp ”genre” står skrivet. Jodå, här pratar vi om sjuåringar som lär sig läsa, men det hindrar inte Caroline Hansen från att jobba på flera nivåer samtidigt och använda de rätta begreppen. På väggen intill hänger klassens ”genresnurra”. Snurran är indelad i genrer som spänning, kärlek och vänskap, fakta, deckare, fantasy, klassiska sagor, bilderböcker och humor.
Barnen går direkt fram till den runda mattan längst fram i klassrummet. De vet att lektionen börjar med högläsning och sätter sig till rätta.
– Högläsning är alltid en bra ingång för att väcka intresse för ämnet, säger Caroline Hansen som ska introducera ett nytt tema om yrken.
Skulle det som hände i boken kunna hända i verkligheten? Vem i boken skulle du vilja vara? Efter högläsningen använder Caroline Hansen kort med frågor om innehållet.
Caroline Hansen börjar läsa högt ur boken ”Stjärnor på Youtube”, som handlar om Nanna och Samir som har startat en Youtubekanal. Barnen äter frukt och lyssnar intresserat när hon läser flera kapitel. Högläsningen blir en övergång till en diskussion om vad ett yrke är och om olika yrken som finns.
– Vad vill ni bli när ni blir stora? frågar Caroline Hansen.
– Veterinär! Pizzabagare! Pokémonjägare! Sångerska! Trollkarl! Arkeolog! Youtuber!
Kanske har några elever redan hunnit kasta ett öga på faktaböckerna om olika yrken som Caroline Hansen ställt upp. För där finns några av yrkena de nämnt representerade. Intresset är väckt och eleverna går ihop i par och väljer var sin bok. Uppgiften är att göra en tankekarta utifrån yrket de valt.
– Titta i boken, läs det ni kan och skriv ner olika saker man gör i det yrket så får ni berätta för era kompisar sedan.
Under redovisningen berättar eleverna om fotbollsproffs som tränar, stretchar och spelar fotboll, om illustratörer som ritar bilder i böcker och samarbetar med författaren, om frisörer som klipper, kammar och färgar hår.
Caroline Hansen menar att vi inte får glömma bort faktaböckerna som en väg till att hitta ett läsintresse. Hon berättar om en svårmotiverad elev som häromdagen fick syn på boken ”I vattnet på västkusten”.
– Jag frågade honom om han visste att havskräftor kissade med huvudet. Då började han läsa och snart var han helt inne i boken.
Några dagar efter vårt besök ska Caroline Hansen introducera Veckans boktipsare. I den trea hon släppte förra året var det ett populärt inslag och nu tror hon att hennes ettor är redo.
– Jag ska börja med att presentera ”Trollspanarna” och sedan hoppas jag att de kan börja tipsa varandra.
Skolan har också ett läsråd där en elev från varje klass medverkar. Det är Caroline Hansen och hennes kollega Emma Malmström som leder läsrådet som träffas en gång i månaden. Vid varje tillfälle tipsar Caroline Hansen och Emma Malmström om varsin bok de tror passar de yngre respektive äldre eleverna. Eleverna som deltar har sedan ett eget läsråd i sina respektive klasser där de vidarebefordrar tipsen och lyssnar av vad deras klasskamrater vill läsa och vilka böcker de tycker ska köpas in till biblioteket.
– Häromdagen satt vi tillsammans och köpte in böcker till biblioteket för 15 000 kronor. Läsrådet har också hjälpt till att göra om i biblioteket för att locka till ännu mer läsning, säger Caroline Hansen.
Eleverna i läsrådet fick också besöka bokmässan i höstas för att tillsammans med några lärare köpa in fler böcker.
Bakgrunden till lässatsningen på Gottskär grundskola är ett beslut i Region Halland att logopederna inte längre ska göra dyslexiutredningar, utan att dessa ska göras ute på skolorna. Beslutet ledde i sin tur till att skolan bestämde sig för att göra en gedigen satsning på läs- och skrivundervisning. Så när skolans rektor Malin Hammer gick en skolchefsutbildning och skulle ta fram ett utvecklingsområde för sin skola blev valet självklart.
– Vi kommer att ha ökat läsengagemang som fokus i sju år. Därefter ska våra idéer sitta i väggarna och vara en självklar del av skolans profil, säger Malin Hammer.
”Vi kommer att ha ökat läsengagemang som fokus i sju år. Därefter ska våra idéer sitta i väggarna.”
Eleverna kommer från en idrottslektion och passar på att äta frukt medan Caroline Hansen läser högt. Från vänster Rebecca, Meja, Carl och Ebba.
Den väl tilltagna tiden för satsningen är något som får positiva kommentarer från flera lärare vi pratar med. Nu när så många av dem själva fått tid att hitta till läsningen, kan de också förutse hur arbetet med läsningen kommer att gynna eleverna på lång sikt.
– Det är ju svårare att motivera högstadieeleverna att läsa, men vi har redan märkt hur läsengagemanget ökat på låg- och mellanstadiet. Det ska ta sju år att bli en läsande skola och nu växer de yngre barnen upp med detta. Jag ser så fram emot att få följa det intresset, säger Caroline Hansen.
Varje morgon startar den personal som inte har lektioner med en stunds egen läsning. Närmast fönstret syns skolans rektor Malin Hammer.
Krönika ”Nivågruppering kan vara ett verktyg – men aldrig det enda.”
Forskning Lärarens tips: ”Det funkar så, så, så bra.”
Forskning Därför vill hon skriva in skolmåltiden i läroplanen.
Lektionstipset Läraren Adem Tirpans metod lyfter nyanlända elevers uttal av ord.
Forskning Forskaren: Snäva ramar för vad som betraktas som normalt.
Skrivkrisen Skolverket: ”De allra flesta elever ska kunna skriva betydligt bättre än så.”
Forskning Forskaren: ”Ett vanligt antagande man ska ifrågasätta.”
Skrivkrisen Specialläraren på lågstadiet: ”Vi skjuter bara problemen framför oss.”
Skrivkrisen Lågstadieläraren: ”Att kunna skriva fint och korrekt är en maktfaktor.”
Forskning Forskaren: Andra än lärare ges tolkningsföreträde.
Debatt Fritidsledaren: Utan grundkunskaper ger AI farliga genvägar.
Läsning Vinnarläraren: ”Hoppas och tror att elevernas läsintresse kommer att hålla i sig”.
Matematik no teknik ”Tidigare tog vi för givet att eleverna vet vad liv är.”
Forskning Forskaren: ”Metoden är fullt genomförbar i helt vanliga skolor.”
Krönika ”I stället för slag och sparkar höll han nu upp en remsa.”
Debatt ”Varför pressar vi fram avancerad matematik innan hjärnan är redo.”
Forskning Forskaren: Skolan är en central arena för stress och oro för att misslyckas.
Böcker ”Reptilhjärnan är starkare än den logiska hjärnan hos barn.”
Krönika ”Oroa er inte. De anpassar sig till det skolan har att ge. Lita på lärarna!”
Läsning Specialpedagogen: Ett rikare språk ger barn bättre verktyg att forma sina liv.
Nationella prov Skolverket: Inte möjligt att använda Legilexi.
Reportage ”Hon skriver som om hon vore en av oss.”
Lön Hela listan: Här tjänar grundskollärarna bäst och sämst.
Krönika Ordet ”svår” är en varningssignal för vissa elever.
Panelen Så ser de till att reglerna faktiskt följs.
Forskning Forskaren om lärartypen som skapar lugnet som behövs.
Forskning Forskaren: Framkallar förmågor och inre resurser hos eleverna på ett effektivt sätt
Lektionstipset Gör övergången till mellanstadiet lättare: ”Blir inte en chock”
Reportage Läraren: ”Det har skapat en gemenskap mellan eleverna”.
Forskning ”Vuxna i skolan gör det ofta utan att ens tänka på det.”
Forskning Forskaren: ”Gäller särskilt de lägst presterande eleverna.”
Krönika ”Omvärldens syn på barn och unga hårdnar.”
Forskning Forskaren: Elever upplever att vuxna inte följer upp det som har hänt.
Läsning ”Många elever blev peppade när de förstod att de faktiskt kan påverka sin läsning.”
Debatt Lågstadieläraren: När stödet uteblir blir sjukdomen kronisk.
Forskning Forskaren: ”När koncentrationsförmågan försämras så blir det jobbigare i skolan.”
Krönika ”Det om något skulle ge läraren den raka rygg som krävs.”
Krönika ”Det ena behöver inte utesluta det andra.”
Reportage 51 elever i klassen: ”Häftigaste förändringen jag varit med om.”
Skrivande ”Elever är sämre förberedda i sin finmotorik idag.”
Forskning Forskaren: Använd teckningarna – sätt inte in dem i en pärm.
Lektionstipset ”Musiken är en bro till lärande”.
Skolverket Forskaren: ”Tveksamt vad materialet bidrar med”.
Debatt Läraren: ”Mindre elevgrupper och hög lärartäthet är ingen lyxfråga.”
Kursplaner Professorn: Det behövs ett mycket bredare grepp för att lösa läskrisen.
Debatt ”Det går inte skyllas på digitaliseringen av skolan.”
Krönika ”Jag blir heligt förbannad.”
Forskning Forskaren: Nästan omedvetet smyger sig ordet in.
Forskning Forskaren: Kan vara svårt för eleverna att förstå.
Praktiska tips ”Tyvärr visar vår kartläggning att sång nedprioriteras i skolan.”