Det händer när nationella proven i årskurs 3 försvinner

Hösten 2028 ska nya standardiserade tester införas för att tidigt identifiera elever som behöver stöd i sin läs-, skriv- och matematikutveckling.

De ska ersätta de hårt kritiserade kartläggningsmaterialen och bedömningsstöden som idag används i förskoleklass och i årskurs 1. Samtidigt skrotas de nationella proven i årskurs 3 som också dömts ut av ”Utredningen om förbättrat stöd i skolan”.

Varken stödmaterialen, som infördes som en del av läsa-skriva-räkna-garantin, eller nationella proven i årskurs 3 lyckas fånga upp elever med stödbehov i tillräckligt hög grad, enligt utredningen.

Regeringen har därför gett Skolverket i uppdrag att ta fram nya obligatoriska screeningtester.

”Legilexis tester är uppskattade”

Såväl forskare som lärare har tidigare argumenterat för att myndigheten borde kassera sitt eget stödmaterial och i stället använda mer träffsäkra och tidseffektiva tester, till exempel stiftelsen Legilexis kartläggningsmaterial.

Legilexis tester, som är kostnadsfria, används redan nu av många lärare för att följa elevers läsutveckling. Men att Skolverket skulle använda dem som nya obligatoriska tester 2028 är inte möjligt, enligt Jessica Jarhall, enhetschef på Skolverket.

– Jag har uppfattat att Legilexis tester är uppskattade av lärarna men vi kan inte ta de testerna rakt av. Det uppdraget har vi inte idag, säger hon.

Legilexis tester är digitala och Skolverkets är i nuläget analoga, understryker Jessica Jarhall.

– Regeringen har tydligt gått ut med att det är analogt som gäller för elever på lågstadiet, säger hon.

Inför framtagandet av nya screeningtester kommer Skolverket att studera befintliga kartläggningsmaterial för läs-, skriv- och matematikutveckling, däribland Legilexis.

Skolverket vill bygga vidare på egna material

Men myndigheten räknar också med att de egna kartläggningsmaterialen och bedömningsstöden ska kunna utgöra ett underlag för de nya testerna. De materialen görs just nu om efter den omfattande kritiken som Grundskolläraren rapporterat om tidigare.

– Det återstår att se exakt hur de nya testerna ska utformas men vi tänker absolut att vi ska kunna använda delar av vårt reviderade material, säger Jessica Jarhall.

Finns det ett egenvärde i att Skolverket tar fram egna tester?

– Nej, men möjligen kan det finnas juridiska frågor som vi skulle behöva reda ut om vi skulle använda ett befintligt material som tagits fram av någon annan.

Vore det en prestigeförlust att överge det egna materialet och använda tester som inte tagits fram av Skolverket?

– Nej, jag ser det inte som en fråga om prestige. Syftet måste vara att ha det bästa tillgängliga materialet för lärare och elever. Det är jätteviktigt att fånga upp elever som är i behov av särskilt stöd och då måste vi se till att vi har sådana material.