Kritiken: Ensidig syn på läsning i läroplansförslaget

I läroplansutredningen lyfts den grundläggande läsinlärningen fram som avgörande för att vända Pisa-raset och bota svenska elevers bristande läsförmåga, något Vi Lärare rapporterade om när utredningen presenterades i början av året.

Blir förslaget verklighet kommer ljudningsmetoden phonics att skrivas in i svenskämnets kursplan, som ska innehålla detaljerade anvisningar för hur läsundervisning ska bedrivas de första skolåren. I förslaget till mål och innehåll för årskurs 1 anges till och med i vilken ordning som elever ska lära sig ljuda alfabetets bokstäver.

Samtidigt kritiseras nu utredningen för att den saknar en tydlig plan för vad som ska hända när avkodningen automatiserats och läsflytet utvecklats.

”Krävs mycket mer”

Det är Expertrådet för läsning, som instiftats av Lärarstiftelsen och Sveriges Lärare, som anser att förslaget i allt för hög grad detaljstyr lärarna på lågstadiet medan läsundervisningen på mellan- och högstadiet i stor utsträckning förbises.

– Det är högst angeläget att betona en tidig läsundervisning men för att eleverna successivt ska kunna ta sig an mer komplexa texter krävs mycket mer, säger Michael Tengberg, professor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet.

Ska läskrisen vändas måste nya kursplaner också fokusera på en strukturerad undervisning för läsförståelse, tolkning och kritisk reflektion i de högre årskurserna, skriver expertrådet i sitt remissvar.

Rådet varnar även för att litteraturen riskerar att få en undanskymd plats i svenskämnet. För att barn och ungdomar ska bli motiverade att läsa på egen hand måste litteraturen – och läsningen av hela skönlitterära verk – ges en tydligare roll, menar Michael Tengberg.

– Vill vi att elever ska tycka att läsning är meningsfullt, att de ska vilja läsa mer och delta i samtal om litteratur så måste de läsa hela texter från början till slut, säger han.

Utredarens svar på kritiken

Trots invändningarna anser utredaren Thomas Persson inte att utredningens syn på läsning i grundskolan skiljer sig från expertrådets.

Att utredningen har haft ett stort fokus på den tidiga läsinlärningen var en prioritering som gjordes av tids- och resursskäl, enligt Thomas Persson.

– Att vi valt att ägna mer tid åt de grundläggande färdigheterna beror på regeringens direktiv men också på att det är avgörande att alla elever tidigt får bästa möjliga förutsättningar att lära sig att läsa, säger han.

Thomas Persson menar att det starka forskningsstödet för strategier som phonics gör det motiverat att i detalj beskriva hur dessa kan användas i den tidiga läsinlärningen.

Men att den beskrivs mer ingående betyder inte att den fortsatta läsningen är mindre viktig, enligt Thomas Persson, som betonar att utredningen inte haft möjlighet att skriva fullständiga kursplaner.

– Det var så här långt som vi hann i vårt arbete men vi är tydliga med att utvecklingen av läsningen måste fortsätta i hela grundskolan, inte bara i svenska utan i alla ämnen, säger han.

Någon avsikt att tona ned litteraturens betydelse i svenskämnet har inte heller funnits, enligt Thomas Persson.

– Uppfattats det så är det jättebra att detta tydliggörs när färdiga kursplaner ska skrivas. Nu blir det upp till Skolverket och deras experter att göra avvägningar för att hitta en välbalanserad helhet, säger han.