Teckningar ger fäste åt barns NO-kunskaper
Sofie Areljung är docent i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet.
Forskning
Barn lär sig naturvetenskap genom att rita och prata med varandra om sina bilder, visar ny forskning.
– Använd teckningarna, sätt inte in dem i en pärm, säger forskaren Sofie Areljung som uppmaning till alla lågstadielärare.
- Kunskaperna fastnar bättre
Vad händer när man gnuggar två magnetstavar mot varandra? Och varför faller ett papper till marken på olika sätt beroende på om det är ihopknycklat eller inte? När eleverna på lågstadiet försöker rita det de känner – och sedan berätta för klasskamraterna hur de tänkte när de fångade det som skedde i en teckning – får den nya kunskapen bättre fäste. Det har forskare vid flera svenska universitet kommit fram till i ett gemensamt projekt där de samarbetat med fem lärare på lågstadiet. - Fungerar som ett eget språk
Teckningar i naturvetenskap är som ett språk med olika traditioner i olika ämnen. I fysik är det bra att förenkla så mycket som möjligt. En kälke som åker nerför en backe reduceras till en rektangel medan backen blir en triangel. I en teckning om botanik är detaljerna viktiga, för att till exempel beskriva hur en växt skiljer sig från en annan.– Det är viktigt att lärare är tydliga med hur eleverna kan använda teckningar för att visa vad de lärt sig, säger Sofie Areljung, en av forskarna i projektet.
- Bilderna skapar tydligare mening
Forskarna har intervjuat eleverna om deras teckningar. Ett av forskarnas råd till lärarna är att använda teckningarna aktivt i undervisningen, både vid tillfället när de ritas och senare för att repetera kunskapen.– När eleverna får tillbaka sina teckningar är det som att de har packat in mening i bilden och pratar om sitt meningsskapande på ett mer utvecklat sätt än tidigare. Då kan de också vidareutveckla sin nya kunskap, säger Sofie Areljung.
- Vässad penna bra för detaljer
I projektgruppen ingick även två bildlärare som både kom med pedagogiska och praktiska tips om vilka verktyg och tekniker som passar bäst för olika syften.– Om man ska teckna detaljer på en växt är det bra att ha en vass penna, men om man ska gestalta big bang som expansion funkar det att måla med torrpastellkritor i mitten på ett svart papper och sedan dra pigmenten med fingret utåt mot kanterna, säger Sofie Areljung.
Projektet är på väg att avslutas och nu samlar forskarna sina erfarenheter i en bok.
Forskaren
Sofie Areljung är docent i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet. I projektet deltog forskare från Umeå universitet, Örebro universitet, Linnéuniversitetet, Linköpings universitet och Högskolan Borås.
LÄS ÄVEN
Därför sjunger han med eleverna – i alla ämnen
Kritiken: Ensidig syn på läsning i läroplansförslaget
