Strategin som gör matten enklare hela vägen

Eleverna riskerar att hamna i en återvändsgränd med enstegsräkning, menar matematikprofessorn Angelika Kullberg.

Matteelever som redan i årskurs ett lär sig se delar och helhet i olika tal får lättare att ta till sig matematiken även högre upp i skolåren.
– De som fastnar i enstegsräkning riskerar att hamna i en återvändsgränd, säger Angelika Kullberg, professor i ämnesdidaktik vid Göteborgs universitet.

Uppgifter som elever löser på tallinjer, där de till exempel står på en tvåa och hoppar tre steg framåt, ger ingen kunskap på djupet. Istället bör matteundervisningen i addition och subtraktion utgå från helheten och visa hur delarna i ett tal hänger ihop.

Det var utgångspunkten i forskningsprojektet Se eller räkna? Elevers räknestrategier i addition och subtraktion med tiotalsövergång. Tre skolor har deltagit i projektet som pågått i tre år och finansierats av Skolforskningsinstitutet.

– Skillnaden är stor mellan de elever som lärt sig att se talrelationer och de om inte lärt sig det. Därför är ett viktigt resultat från vår studie att eleverna får en mycket bättre talförståelse och lättare kan lösa räkneuppgifter om de från början lär sig att se de här relationerna, säger projektledaren Angelika Kullberg, professor i ämnesdidaktik med inriktning matematik på Institutionen för didaktik och pedagogisk profession vid Göteborgs universitet.

Hamnar i en återvändsgränd

Hon konstaterar att det i matematikundervisningen tidigare varit vanligt att först lära ut enstegsräkning och sedan när eleverna blivit äldre visa andra mer effektiva metoder där fokus ligger på relationen mellan delar och helhet. Men nu har forskningen visat att alla elever inte tar till sig det nya utan håller fast vid det sätt de lärt sig räkna på från början.

– Vi vet att elever som har svårt med matte högre upp i åldrarna ofta har hamnat i denna återvändsgränd med enstegsräkning.

Är lärarna rustade att ställa om och inrikta undervisningen mer mot att eleverna ska se hur delar och helhet hänger ihop?

– Det behövs säkert kompetensutveckling för att man mer på djupet ska förstå hur man kan öka elevernas möjlighet att lära sig grunderna. Skolverket har kurser för lärare inom det här området, säger Angelika Kullberg.

Vad är nycklarna till hur man får upp elevernas ögon för strukturer?

– Prata om vad som är helheten och vad som är delarna. Det blir sedan verktyg för att prata om addition och subtraktion.

”Väldigt grundläggande”

Ett av forskarnas mål i det treåriga projektet var att eleverna skulle lära sig lösa uppgifter med tiotalsövergångar, till exempel 13 minus 7. För att klara att först tar bort 3 och sedan 4 måste eleven lära sig att se delarna i 7.

– Blir man som lärare medveten om vad eleverna behöver få syn på kan man ta upp det i undervisningen och göra aktiviteter som leder till att de kan utveckla de här förmågorna, säger Angelika Kullberg.

Om elever får grepp om det här – spiller det över till andra delar av matematiken?

– Ja, att kunna skapa grupper av enstaka enheter trycker forskningen på väldigt mycket. Det är också viktigt när man jobbar med till exempel bråk. Man måste kunna skapa grupper och se delar och helhet. Det är väldigt grundläggande.

Angelika Kullberg och hennes forskarkollegor har jobbat med flera liknande projekt under ett tiotal år. Nu söker de pengar för att följa upp forskningen.

– Vid det här laget har vi samlat på oss mycket resultat som visar att det här fungerar, säger hon.

Här kan du läsa mer om forskningsprojektet.

LÄS ÄVEN

Ny studie: Matteångest kan leda till sämre lärande

Utspridd repetition ger tydliga resultat i matten

Sana bjuder in både föräldrar och elever till läxhjälpen

Debatt: Svag teoretisk begåvning är inget övergående fenomen