Expressiv dans får saker att hända

Torun Mattssons avhandling heter Expressiva dansuppdrag – utmanande läruppgifter i ämnet idrott och hälsa.

När fyra idrott och hälsalärare fick vara med om en pedagogisk intervention i form av ett expressivt danstema förändrades både deras undervisningsstil och undervisningens innehåll. Dessutom visade det sig att killar visst gillar dans och att elever som inte brukar dominera undervisningen tog plats.

Dans finns med i läroplanen, men förekommer rätt sällan, och då med fokus på att träna kroppen och lära sig olika dans­steg.

– Jag ville prova vad som händer om vi utvidgar synen på dans till att uttrycka sig med kroppen i rummet, berättar Torun Mattsson.

Med utgångspunkt i dansteoretikern Rudolf Labans rörelseram skapade hon därför ett expressivt danstema under åtta lektioner där vanliga idrott och hälsa­lärare, efter fem dagars fortbildning, höll i undervisningen.

Trots att betygskriterierna för dans handlar om rytm och att röra sig i takt tyckte de deltagande lärarna att det expressiva danstemat var lättare att bedöma än andra moment.

– Jag tror att det beror på att de hade tydliggjort både för sig själva och eleverna vad undervisningen gick ut på, säger Torun Mattsson.

Elevernas loggböcker visar inte att flickor gillar dans mer än pojkar. Rummet betydde däremot mycket för elevernas upplevelser. De gillade när taklamporna släcktes och spotlights placerades ut på golvet. Likaså när rum i rummet skapades med hjälp av olika idrottsredskap. Även valet av musik var viktigt.

– Eleverna måste utmanas med musik de inte brukar lyssna på. När de fick välja sin egen musik började pojkarna dansa tufft och flickorna sexigt, säger Torun Mattsson.