Kämpar för planeringstid
Annat Många saknar tillräckligt med planeringstid i sitt schema. Men det finns stöd att få i kampen för mer tid att kunna fullgöra sitt uppdrag.
Ta hjälp av läroplanen för att kräva mer planeringstid. Foto: Thinkstock
Många fritidspedagoger och lärare i fritidshem har svårt att få samma villkor för planeringstid som skolans lärare. Hur det ser ut i olika skolor skiljer sig rejält åt. I Göteborgs stad finns ett avtal om minst fyra timmars planeringstid per vecka. I Nässjö har man ett ännu generösare kommunavtal med åtta timmars planerings- och utvecklingstid (PUT) i veckan. Samtidigt finns skolor där man knappt har en stund över. Det säger Jessica Händel som är fritidspedagog i Söderköping och fackligt engagerad i Lärarförbundets frågetjänst Min kollega.
– Jag får mycket frågor om planeringstid. Vad bör man ha? Det finns inget exakt svar men jag brukar säga att en klok rektor ser till att det finns tid så att man uppnår målen i fritidshemmet.
Lärarförbundet har föreslagit nationella riktlinjer för planeringstid men arbetsgivaren Sveriges kommuner och landsting (SKL) har hittills sagt nej. I stället avgörs det i kommunala förhandlingar eller lokalt på skolan.
Jessica Händel.
– Ibland känner jag att det skulle behövas tydligare avtal. För mig skulle det vara lättare att svara medlemmar: Du kan kräva det här. Men jag vet också att om vi som förbund får till ett avtal så kan det bli taket och de som har mer tid än det kan få det sämre, säger Jessica Händel.
Med rektorn kan man argumentera med utgångspunkt i vad eleverna behöver, vad det står i läroplanen och enskilda elevers rätt till särskilt stöd.
– Förklara vad du gör, att du måste förbereda, planera och utvärdera aktiviteter bland annat. Och ha möten med elever och föräldrar, säger Jessica Händel.
Sedan fritidshemmet fått ett eget kapitel i läroplanen hoppas Lärarförbundet att det blir tydligare att ansvaret kräver tid både enskilt och i grupp. På de flesta skolor har alla i arbetslaget samma planeringstid – men det måste inte vara så. I skollagen står att den som är behörig lärare i fritidshem ska ansvara för undervisningen.
– På vår skola har alla lika mycket planeringstid, men de utan adekvat utbildning får göra mer praktiska saker som att beställa matvaror, böcker och material, berättar Jessica Händel.
Om man inte har planeringstid blir man tvungen att planera när man är ledig, eller samtidigt som man gör annat. Eller så väljer man att inte reflektera och låter kvaliteten sjunka. Alla strategierna kan leda till stress.
– Om man inte lyckas med att nå fram till sin rektor kan man gå till sitt arbetsplatsombud eller huvudskyddsombud, eftersom det kan bli en arbetsmiljöfråga om man känner att man inte hinner med och blir stressad.
– De som hör av sig till mig tar mycket av sin fritid till planering. Det är svårt att säg till dem: Var inte så ambitiös! Till slut kommer du inte orka.
Det ska finnas en balans mellan krav och resurser i arbetet och chefen ansvarar för det. Om det känns obekvämt att prata med rektor själv kan man ta med en kollega eller ett fackligt ombud. Eller bjuda in till ett möte med arbetslaget.
– Många kämpar på i det tysta utan att försöka prata med sin rektor ens. Det ska man inte göra.
