Elevers maktspel påverkar musiken

Pojkar sätter sig i högre utsträckning bakom trummorna medan det är vanligare att flickorna sjunger spontant.
Foto: Istockphoto

Forskningen som ligger till grund för Mikael Perssons avhandling gjordes under en termins musikundervisning i två årskurs åttor, den ena vid en skola med speciell musikprofil, den andra i en kommunal grundskola skola utan speciell inriktning. Under en hel termin filmade han alla lektioner i musik i två grundskoleklasser. Efteråt kartlade han och analyserade allt som hade hänt.

Lite tillspetsat skulle man kunna säga att många ungdomar i dag skapar sin identitet och tillhörighet genom musiken. Just detta kan dölja andra mönster och djupliggande beteenden när eleverna positionerar sig.  Mönster och beteenden som inte ses som uppenbara och därför kanske förbises trots att de är viktiga att få syn på.

Däremellan har Mikael Persson gått in och gjort djupanalyser av hur eleverna och läraren interagerar under lektionerna.

Det här är relevant inte bara för det som sker i ett musikklassrum utan också för andra klassrum.

Efter hand som Mikael Persson studerade eleverna kunde han dela in dem i fyra olika ”positioner”. Fyra motsatsförhållanden, för att lyfta fram skillnader och likheter: ”Konform eller rebellisk”, ”humoristisk eller seriös”, ”självsäker eller osäker” och ”emotionell eller rationell”.

– I det här sammanhanget är det naturligtvis omöjligt att utelämna könstillhörighet som i högsta grad bekräftar traditionella, musikaliska könsmönster som att pojkar i högre utsträckning sätter sig bakom trummor och att det är flest flickor som sjunger spontant.

– Ett exempel på vad jag menar med mina övriga indelningar är hur den försiktigt självsäkra eleven undviker att ställa komplicerade frågor vilket sedan gör det svårt för läraren att etablera en formativ och framåtsyftande dialog.

– Jag har också kunnat se hur humor påverkar och har betydelse. Humor är viktigt för speciellt pojkar och det visar sig att just inslag av humor kan få dem att sjunga utan att genera sig. Men det fanns en skillnad även i detta och det var i klassen med musikprofil där humorinslag bidrog till att skapa en slags disciplin vilket kan vara hämmande för en del musikaktiviteter, berättar Mikael Persson.

– Mitt syfte har ju varit att i detalj studera elevernas positionerande i klassrummet och ge en bild av hur detta kan påverka deras delaktighet i musikundervisningen. Mitt huvudsakliga mål är att visa hur man som musiklärare kan arbeta för att skapa en mer likvärdig musikundervisning. Jag vill peka på hur positioner och relationer i klassrummet påverkar inlärning eller kreativitet. Flickor, till exempel, kan ibland tona ner sin förmåga för att inte ses som skrytsamma och riskerar därmed att få mindre utrymme, något som speciellt märktes i musikklassen.

– I den kommunala skolan har jag kunnat se hur eleverna samspelar med varandra och med läraren i akt och mening att få ett bra betyg, kanske för att kompensera andra lägre betyg i svårare ämnen. De försöker därför leva upp till lärarens förväntningar och krav i högre grad än i den musikinriktade skolan där man kan spegla en större konkurrens mellan eleverna och där inte betyget ställs som främsta mål utan där de mer försöker överglänsa varandra med bästa riffet på gitarr eller bästa trumsolot. I musikklassen är det alltså betydligt mer tävlingsinriktat mellan eleverna än i den kommunala skolan.

Ytterst ger Mikael Perssons avhandling en bild av hur elever kan synliggöras i ett klassrum och därmed nå en förståelse för deras agerande, deras positioner, reaktioner och förmåga att interagera.

För en lärare handlar det om att bättre kunna bemöta alla elever med förståelse och bidra till att ge alla elever lika stora möjligheter.

– Det här är relevant inte bara för det som sker i ett musikklassrum utan också för andra klassrum, förklarar han.

– Jag har mött väldigt mycket igenkänning när jag varit ute och pratat med lärare om min avhandling och mina forskningsresultat.

Mikael Persson försöker nu, utifrån sina observationer, att hitta en metod för att skapa likvärdighet i musikundervisning.

Det skulle i så fall publiceras som en artikel utifrån värdet av att observera elevers positionerande och använda detta som en resurs, förklarar han.  Göran Lager